Vad innebär stadens woodlandplanteringar för de människor som varje dag passerar förbi? Vari består dess estetiska tilltal? Den här uppsatsen försöker besvara dessa frågor, och skapa en bild av vad det innebär att planera in denna typ av plantering i våra stadsmiljöer. Som ett typexempel utgår uppsatsen från woodlandplanteringen vid Slottsgatan i Malmö. Med utgångspunkt i miljöpsykologisk litteratur undersöks naturupplevelsen, huruvida denna är viktig för oss som människor, och på vilka sätt. Detta kopplas sedan till upplevelsen av woodlandplanteringar.

Min empiriska studie grundar sig på intervjuer av 9 kvinnor mellan 17 och 46 år som själva sett sig som ?duktiga flickor?. Syftet har varit att öka kunskapen om duktiga flickors upplevelse av sin skoltid. Jag har använt mig av enskilda kvalitativa intervjuer som har bandats, transkriberats och kodats för att sedan kategoriserats. Litteraturen jag läst kring ämnet visar att det i första hand är läraren som ställer höga krav på enskilda elever och frambringar rollen som duktig flicka.

Syftet med denna studie är att undersöka högstadie- och gymnasielärares nuvarande arbetssituation och stressfaktorer samt att kunna påvisa om det finns några samband mellan dessa. Detta är en kvantitativ studie som baseras på 102 enkäter från lärare på högstadiet och gymnasiet i Uppsala kommun. Enkäterna har bearbetats i Excell för att få ut tabeller gällande lärarnas arbetssituation och upplevda stressfaktorer. De mest påverkande stressfaktorerna i lärarens arbete visade sig vara arbetsbelastning, arbetsmiljö samt förändringar. Gällande lärarnas olika arbetssituationer och deras upplevelse av stress kunde denna studie inte peka på några större skillnader, men vissa mönster kunde uppvisas.

Omhändertagna ungdomar vid institution är en utsatt grupp som enligt tidigare forskning sällan kommer till tals gällande sin situation. Uppsatsen belyser utifrån brukarperspektivet, ungdomarnas subjektiva upplevelse av att vara placerad på Älgeredskollektivet i Hälsingland, samt hur denna upplevelse kan kopplas till det medlevarskap som bedrivs på kollektivet. Studien utformas med hjälp av kvalitativa intervjuer där respondenterna utgör fem av de tio ungdomar som bor på kollektivet. Intervjuerna analyseras och bearbetas med hjälp av meningskoncentrering och meningskategorisering. Resultaten visar bland annat på att en stor del av ungdomarna ofta saknar respekt, tillit och förtroende till och från sin personal.

Medicinsk abort innebär avbrytande av graviditet på farmakologisk väg, det kan utföras tilloch med nionde graviditetsveckan. Hemabort innebär att kvinnor slutför en medicinsk abort isitt hem, det har varit tillåtet i Sverige sedan 2004. Tidigare studier visar att kvinnor uppleverhemabort som mer naturligt än abort utförd på sjukhus. Stöd kan ses utifrån fyra dimensioner;informativt, instrumentellt, emotionellt och bekräftade. Syftet med studien var att beskrivakvinnors upplevelse av stöd från barnmorskor i samband med medicinsk hemabort.

Bakgrund Palliativ vård har fokus på symtomkontroll och livskvalité, döden varken påskyndas eller skjuts upp. Andlighet i olika former hjälper igenom svår sjukdom och gör den begriplig. I livets slutskede ställs saker på sin spets, avancerade symtom uppkommer, relationer förändras. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa den svårt sjuke eller döende patientens upplevelse av vård och omvårdnad i livets slutskede. Som metod användes en allmän litteraturöversikt där kvantitativ och kvalitativ forskning användes.

Stroke är ett tillstånd som inträffar snabbt och oförberett, med konsekvenser som påverkar hela individens liv. Syftet med den-na litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av livet efter stroke. Tjugo vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Deltagarna i studierna var 33-93 år. Analysen resulterade i fyra kategorier: att det är om-tumlande, man förändras och klarar inte allt som förut: att känna sig hjälplös, ensam och beroende av andra: att försöka dölja sina funktionsnedsättningar: att hitta strategier för att klara det dagli-ga livet.

Arbetets utgångspunkt var att undersöka hur personer med psykosdiagnoser kan uppleva psykoterapi. Vi valde att fokusera patientens upplevelse då vi anser att denna är viktig för förståelsen av individen bakom diagnosen. Syftet var att belysa det subjektiva värdet av terapi för dessa personer samt att beskriva deras upplevelser och tolka de beskrivna fenomenens mening. För att uppnå detta syfte användes en berättande, hermeneutisk ansats. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide.

Syfte: Att belysa nyblivna barnmorskors upplevelse av att börja arbeta inom yrket. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Deltagare/urval: Sex barnmorskor i norra regionen i Sverige intervjuades och samtliga hade arbetat mellan ett och tre år som barnmorska, inom prenatal vård, förlossningsvård och/eller antenatal vård. Resultat: Sex kategorier hittades: Att pendla mellan glädje och osäkerhet, Att känna stöd, Att uppleva för lite handledning och mentorskap, Att uppleva arbetsmiljön hämmande, Att formas med tiden och Att ha förberett sig via utbildningen, samt nio subkategorier och det övergripande temat: Att befinna sig i en bergoch dalbana. Slutsats: Det är ett stort steg att börja arbeta som barnmorska.

 Syftet med uppsatsen var att beskriva och fånga individers egen upplevelse av att ha mått psykiskt dåligt i tonåren samt vägen från det dåliga måendet. Detta med fokus på deras upplevelse av att lämna det dåliga måendet och att gå mot ett psykiskt välbefinnande. Empirin bestod av halvstrukturerade intervjuer. Urvalet begränsades till fyra respondenter. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som det relaterats till i uppsatsen är forskning kring återhämtning, ungdomars perspektiv på psykisk ohälsa och begreppet identitet.

AbstractThe aim of this qualitative study was to investigate how parents of children diagnosed with Autism, Aspergers Syndrome or ADHD/ADD describe their experience of the Swedish welfare support system in written biographies. To answer this question a study of five biographies written by parents with children diagnosed with ADHD, Autism and Asperger Syndrome where made. The conclusion was that the social network itself is of great importance to the parents. Families with single parents experienced a less positive experience of the Swedish welfare support system than parents with a spouse. The study also reveiled that families with a supporting social network and a solid financial ground in combination had the best experience of the Swedish social welfare support system.

I ambulanssjukvården krävs det många gånger att man tar snabba beslut om hur vårdandet skall utföras. Dessa beslut måste ofta fattas under kort tid och kan många gånger vara livsavgörande. Inom ambulanssjukvården används olika koncept som arbetsredskap vid händelser och olyckor. Ambulanssjukvården i en organisation i väst Sverige har fått utbildning i Prehospital sjukvårdsledning som används vid olyckor och andra större händelser. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av att arbeta på olycksplats i ledande befattning.

En människa som har överlevt ett plötsligt hjärtstopp eller lider av annan livshotande hjärtåkomma kan erbjudas behandling med en implanterbar defibrillator (ICD). Denna kan bryta en livshotande arytmi genom att ge ifrån sig en elektrisk stöt, en defibrillering. Det finns 5564 personer i Sverige som behandlas med ICD och sjuksköterskan kan under arbetslivet någon gång möta dessa patienter. Samtidigt som ICD:n räddar liv så påminns patienten om att kroppen inte längre fungerar som tidigare och detta leder till att livet förändras. Syftet med uppsatsen var därför att få kännedom om hur det är att leva med en ICD och upplevelserna kring detta så att sjuksköterskan kan möta dessa patienter på ett sätt som gynnar vårdprocessen.

Den nya rollen som förälder är en stor omvälvning i livet. Staten uppmuntrar numera till ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen och pappor visar på ett större intresse för barnet och dess utveckling. Föräldrar uttrycker att de vill att mer fokus ska läggas på pappans behov och delaktighet. En av distriktssköterskans uppgifter på BVC är att ta tillvara på hela familjens resurser och stötta hela familjen för att uppnå hälsa och välbefinnande. Mycket forskning kring distriktssköterskans stödjande roll på BVC har fokuserat på kvinnors upplevelse, men inte lika mycket har handlat om männens upplevelse.

I Sverige drabbas varje år omkring 15 000 personer av hjärtstopp. Cirka 10 000 av dessa sker utanför sjukhus och 5 000 på sjukhus. Av de hjärtstopp som sker utanför sjukhus lyckas man rädda endast omkring 500. Av de som får ett hjärtstopp på sjukhus överlever omkring 30-40 procent. Att vara med om ett hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som ger nya perspektiv på livet och kan ses som en transition från frisk till sjuk där en individs livsvärld och livskvalitet påverkas.