Anknytningsmönster och förmågan till mentalisering står i en nära relation. Dessa två system påverkas då individen står under affektiva påfrestningar, vilket då försvårar för individen att på ett adaptivt sätt navigera sig i sin omgivning. Hur väl dessa utvecklas är beroende av arv och miljö och kan därmed överföras mellan generationer. Behandlingsmetoden Theraplay syftar till att stärka samspelet i föräldra- barnrelationen, vilket kan nå positiva effekter på dessa system, hos både förälder och barn. Studien undersökte föräldrars upplevelse av Theraplay mot en jämförelsegrupp utifrån positiva behandlingseffekter via kvantitativ och tematisk analys.

Uppsatsen handlar om unga vuxna med funktionsnedsättningar som bor på gruppboende och de möjligheter och hinder de upplever att boendeformen ger för social gemenskap, emotionellt och praktisk stöd och identitetskapande aktiviteter. Studien undersöker också hur de boende på gruppbostäder hanterar de hindren de upplever. Studien består av kvalitativa intervjuer med sex respondenter.Studien visar att de boende har mycket olika upplevelse av närvaron av de andra grannarna, allt från att se dem som vänner till att inte lägga någon större vikt alls vid dessa relationer. Huvudresultatet är personalen kan fungera både som möjliggörare och hinder för respondenterna att genomföra identitetskapande aktiviteter och att detta beror på hur kommunikationen fungerar mellan boende och personal, och personal och personalgrupp. Vad gäller emotionellt stöd visar studien att de boende kan behöva ge upp behovet av integritet för att få tillgång till emotionellt stöd.

Arbetet behandlar rumslighet i trädgården och utgår ifrån Norberg-Schulz (2003) essä om fenomenet plats. Essän beskriver arkitekturens fenomenologi, och studien visar att synsättet ofta avspeglas i trädgårdslitteraturen. Fenomenologin menar att vi inte kan fånga en beskrivning av det verkliga fenomenet utan bara människans upplevelse av fenomenet. Det är så vi också gärna beskriver trädgård, genom att dela med oss av vår upplevelse av trädgården. Platsens struktur delas upp i rum, som är den tredimensionella organisationen av platsens element och karaktär, som är den allmänna atmosfären hos platsen.

Njuren är det organ som är vanligast att transplantera och det är även det organ flest personer står på väntelistan för att transplantera. Njuren har en viktig funktion i regleringen av kroppsvätskorna och den har även en viktig endokrin funktion. Efter transplantationen förändras vardagen för den transplanterade. Syftet med litteraturstudien är att belysa patientens upplevelse av att leva som njurtransplanterad de första åren efter transplantation. Litteraturstudien är baserad på analyser från nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Den vanligaste formen av cancer hos kvinnor är bröstcancer och varje år insjuknar 7000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Bröstcancerbehandling är olika och innefattar exempelvis kirurgi, strålbehandling och mastektomi. Faktorer som ökar risken för bröstcancer är kön, ålder, ärftlighet, övervikt, tidigare sjukdomshistoria, sent klimakterium, tidig menstruation. Vid ärftlighet och ökad risk för att drabbas av bröstcancer kan mastektomi göras i profylaktiskt syfte. Mastektomi är en behandling där hela bröstet opereras bort, ibland båda brösten.

Att varje dödsfall gör ett bestående intryck på de efterlevande är ett återkommandefaktum för de som vårdar patienter palliativt. Palliativ vård i hemmet är en vårdformsom ökar i omfattning och som bygger på en samverkan av flera yrkeskategorier i olikaorganisationsformer. Professionell vård i hemmet vid livets slut utifrån ettlivsvärldsperspektiv avser att lindra patientens lidande och istället uppnå optimaltvälbefinnande för patienten och de närstående. Då det är en vård som ställer krav påsjuksköterskors förmåga att medvetet samordna och tillämpa olika kunskaper inomomvårdnad, är det viktigt att urskilja vilka faktorer som är av betydelse för patientensupplevelse av att vårdas palliativt i hemmet. Syftet med detta arbete är att belysafaktorer av betydelse för patienters upplevelse av palliativ vård i det egna hemmet.Studien baseras på en litteraturstudie, där Evans (2003) modell används för att analyseraåtta kvalitativa artiklar som återfanns i databaserna Cinahl, MedLine och PubMed.Analysen gav upphov till två huvudteman; lidande respektive välbefinnande.

AbstractAim: The aim of this study was to describe which coping strategies women use when they have been diagnosed with breast cancer. In addition, the purpose was to describe how woman?s self-image changes after a mastectomy. Method: A literature review study has been carried out with a descriptive design. The result of the study included 16 articles which were found in the databases: Cinahl, PubMed, PsycInfo and through manual search.

Akutmottagningarna i Sverige har på 74 akutintag besök av 2,5 miljoner människor. Problemet med långa väntetider blir allt större. Forskningen påvisar att de medicinska riskerna ökar när väntetiderna förlängs. När politikerna kräver att patienterna skall träffa läkare inom 60 minuter ställer det stora krav på akutmottagningarna. Akutmottagningarna svarar med att optimera flödesprocesserna, utnyttjar tiden maximalt samt omorganiserar sin personal.

Syftet med studien var att studera hur tränare interagerar med unga fotbollsspelare i svensk elitmiljö. Tränarnas egna uppfattning av sina beteenden ställdes mot spelarnas uppfattning av densamma. Vidare undersöktes skillnader i uppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och känsla av sammanhang (KASAM) mellan spelartrupper. Sambandet mellanuppfattat tränarebeteende, motivationsklimat, motivation och KASAM studerades också. Tränare (n = 14) besvarade LSS.

Ofrivillig barnlöshet är ett stort problem i Sverige idag och av kvinnor i barnafödande ålder är ca 1 av 10 drabbade. De flesta som lider av infertilitet använder sig av medicinsk hjälp som förstahandsmetod. Misslyckas man med den medicinska hjälpen går vissa par vidare med adoption direkt medan andra ser detta som en sista utväg. Adoptionsprocessen, som den oftast beskrivs i media, är en arbetsam process och upplevelsen av väntan är central. Tidigare forskning kring adoption fokuserar mest på adoptivbarns upplevelse.

Fetma är ett ökande problem hos barn och ungdomar i hela västvärlden. Träning och fysisk aktivitet har en viktig roll i arbetet med behandling av barn med obesitas, speciellt i kombination med kostråd och beteendeterapi. Syftet med studien var att undersöka obesa barns upplevelse av fysisk aktivitet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att ta del av barnens egna tankar och erfarenheter. Fem barn i åldrarna 10 och 12 år med obesitas intervjuades.

Att drabbas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innebär en stor förändring i barns och ungdomars liv. Barn och ungdomar genomgår en snabb och omfattande kroppslig, social och kognitiv utveckling som kan påverkas av en kronisk sjukdom. De två huvudsakliga diagnoserna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit och de vanligaste symtomen är buksmärtor och frekventa avföringar som kommer utan förvarning. Barn och ungdomar med IBD genomgår många undersökningar och behöver regelbunden kontakt med sjukvården. Syftet med studien är att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom.

Syftet med denna studie är att undersöka högstadie- och gymnasielärares nuvarande arbetssituation och stressfaktorer samt att kunna påvisa om det finns några samband mellan dessa. Detta är en kvantitativ studie som baseras på 102 enkäter från lärare på högstadiet och gymnasiet i Uppsala kommun. Enkäterna har bearbetats i Excell för att få ut tabeller gällande lärarnas arbetssituation och upplevda stressfaktorer. De mest påverkande stressfaktorerna i lärarens arbete visade sig vara arbetsbelastning, arbetsmiljö samt förändringar. Gällande lärarnas olika arbetssituationer och deras upplevelse av stress kunde denna studie inte peka på några större skillnader, men vissa mönster kunde uppvisas.

Vi har i denna studie haft för avsikt att studera pappors upplevelse av pappaledigheten. I syftet ingick även att studera pappornas ändrade levnadssätt i och med föräldraskapet. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie var Giddens teorier om självets reflexivitet, livsstil och avtraditionaliseringen samt Connells teorier om genus och maskulinitet. Studien har genomförts med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer, med respondenter som varit pappalediga och återgått i arbete. Studien har visat en positiv upplevelse av pappaledigheten och att respondenterna gärna skulle vara hemma minst lika länge igen, som de var under den aktuella pappaledigheten, om det blev aktuellt med en ny pappaledighet.

Syftet med denna c-uppsats var att undersöka hur föräldrar upplevt samverkanenligt Västbus riktlinjer. Västbus (2012) är en sammansättning av riktlinjer för hurbarn och unga med psykisk, pskykiatrisk och social problematik ska bemötas inomVästra Götalandsregionen. I uppsatsen har följande frågeställningar behandlats:? Hur beskriver föräldrarna sin förväntan, medverkan och upplevelse avVästbusmötena ?? Hur upplever föräldrarna att deras problem tagits om hand ?? Hur har föräldrarna uppfattat Västbus riktlinjer och hur gestaltar de sig ideras berättelser ?? Hur pratar föräldrarna om de olika aktörerna ?För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod använts. Semistruktureradeintervjuer har använts för att samla in empiri.