Inför en operation med generell anestesi upplever en stor del av patienterna oro som uttrycker sig på olika sätt. För att patienten ska kunna uppleva trygghet och delaktighet i sin vård är en god vårdrelation mellan anestesisjukskörskan och patienten centralt. Genom information kan patientens oro minska samt upplevelse av trygghet öka. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av patientinformationen. Studien utfördes med kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ryttare upplever Flow, och vidare även hur ryttare upplever samspelet inom ekipaget vid Flow. Studien inkluderade 10 kvinnliga informanter (M = 18.7, SD = 1.48) med tävlingserfarenhet som sträcker sig från ingen alls till internationell nivå (Hoppning= 4, Dressyr = 3, Fälttävlan = 2, Ingen tävling = 1). En semi-strukturerad intervjuguide utvecklades utifrån Csikszentmihalyi's holistiska perspektiv på de nio dimensionerna av Flow (Jackson & Csikszentmihalyi, 1999), och data analyserades kvalitativt genom en innehållsanalys. Resultatet visade både att ryttares upplevelse av Flow stämmer väl överens med andra idrottsutövares upplevelse (Swann, Keegan, Piggott och Crust, 2012), och bekräftar tidigare tolkningar av att ridsporten skiljer sig från de flesta andra idrotter genom att utfallet till stor del är beroende av interaktionen och samarbetet mellan häst och ryttare (Beauchamp & Whinton, 2005). Vidare visar resultatet även att samspelet mellan häst och ryttare är en viktig och oersättlig del i upplevelsen av Flow..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man genom upplevelser presenterar och förmedlar historia och kunskaper om ett kulturarv. Detta har utmynnat i följande frågeställningar:Hur arbetar man för att visa och förmedla kunskap om kulturarvet Vadstena slott?Varför använder man sig av dramatiserade visningar när man vill presentera Vadstena slott?Denna uppsats avser att belysa hur man förmedlar historia och kunskap om kulturarv samt även titta på varför man använder sig av dramatiserade visningar. Jag har valt att begränsa uppsatsen till att studera främst Vadstena slott och dess turistiska aktiviteter som de ser ut idag..

Syftet med denna uppsats var att studera bosniska ungdomars upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige. Studiens frågeställning var: Hur beskriver ett mindre urval bosniska ungdomar sin upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige i de två kulturella världar de lever i - den svenska och den bosniska? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med fyra ungdomar ? två flickor och två pojkar i åldern 15 ? 19 år. Samtliga ungdomar är födda i Bosnien och kom till Sverige i början av 90-talet på grund av kriget i Bosnien. Ungdomarna befann sig i olika faser när det gäller deras etniska identitet.

Föräldraskapet är en upplevelse som de flesta ser fram emot, men ibland uppstår komplikationer. Barnet behöver extra vård och föräldrarnas föreställningar kring tiden med det nyfödda barnet blir omkullkastade. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrarnas upplevelse av att deras nyfödda barn vårdas på neonatalavdelning. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning inom området sammanställs. Använda databaser för sökningen av artiklar är Elin@Kalmar, Cinahl och PsychInfo.

Bakgrund: De senaste 20 åren har bröstcancer ökat med 1,3 % i Sverige. Under behandling och tiden efter krävs stort stöd från omgivningen då den drabbade försetts i en livskris. Stödet är individuellt och kan vara både emotionellt, psykosocialt och praktiskt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av olika typer av stöd under bröstcancerbehandling och tiden efter. Metod: Litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa artiklar.

Syftet med studien var att beskriva bvc-sköterskors erfarenheter av pappasamtal och deras upplevelse av nyblivna fäders förändrade livssituation. Sex bvc-sköterskor intervjuades och resultatet visade att deras erfarenheter av pappasamtalet var goda. Dagens pappor beskrevs som engagerade och delaktiga i föräldraskapet, samtidigt som de kunde uppleva höga krav och att omställningen att bli förälder var stor. Bvc-sköterskorna upplevde inte nedstämdhet som vanligt förekommande men de var positivt inställda till ett instrument för att identifiera nedstämdhet och depression. Hinder i samtalen identifierades.

Uppsatsen avhandlar begreppet integration utifrån flyktingars uppfattning, samtidigt lyfter jag fram deras upplevelse av integration i Sverige. Forskningen visar att utlänningar i Sverige har sämre levnadsvillkor jämfört med svenskar, blir diskriminerade och utsorterade på arbetsmarknaden på grund av sin etniska bakgrund. Jag har intervjuat fem flyktingar från två olika länder i Mellanöstern i mellersta Sverige för att skapa förståelse för problemområdet.  Jag har valt att använda olika vetenskapliga synpunkter kring begreppen integration, segregation och diskriminering som utgångspunkt för nämnda problemområde. Eftersom Syftet med min forskning är att få en djupare förståelse av respondenternas förståelse och upplevelse av integration i det svenska samhället, har jag använt mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt angreppssätt.

Det är viktigt för sjuksköterskan i barnhälsovården att bemöta nyblivna fäder så att de ska känna sig sedda, delaktiga och trygga i omsorgen av barnet. Syftet med denna studie var att beskriva förstagångsfäders upplevelse av barnhälsovården. Insamling av data skedde genom semistrukturerade intervjuer och totalt intervjuades sju fäder. Analysen av insamlad data skedde genom tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema och tre kategorier.

Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever bemötandet från vårdpersonal. Långvarig smärta kan vara svårbehandlad (Shaw & Lee, 2010; Shaw, 2006) och den drabbade kan tvingas leva med smärtan livet ut (Magnusson & Mannheimer, 2008). I den här systematiska litteraturstudien inkluderades medelålders patienter mellan 44-64 år med långvarig smärta. Analysen skedde genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett induktivt arbetssätt där sju kvalitativa veteskapliga artiklar användes. Patienter med långvarig smärta beskrev sex områden; upplevelse av att bli missförstådd, att bli förminskad som människa, upplevelse av vanmakt, att vara till besvär, förväntningar på ett bra bemötande och utvecklingsmöjligheter för vården.

Uppsatsen behandlar patientens upplevelse av att leva med sjukdomen Amyotrofisk Lateralskleros (ALS). ALS är en neurologisk sjukdom som orsakas då motoriska neuron i hjärnan och ryggmärgen successivt förloras och dör. Då den har ett snabbt förlopp med successiv försämring och slutligen dödlig utgång är det en mycket allvarlig sjukdom att drabbas av. Då neuron dör försvagas muskulaturen för att slutligen helt gå förlorad. Detta leder således till totalförlamning av kroppen.

Bakgrund: Att vara patient på akutmottagning innebär upplevelser av oro ångest och smärta av att vara sjuk. Plötsligt blir patienten beroende av andra för att klara sina behov och omges samtidigt av okända människor i en ovan miljö. I dessa fall är en god kontakt mellan patienten och vårdpersonal mycket viktig för att patienten skall uppleva tillfredsställelse. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av besök på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapligt granskade artiklar med kvalitativ ansats.

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Patientens upplevelse av en överflyttning från intensivvården till vårdavdelning, liksomnärståendes upplevelse av överflyttningen finns beskrivet i tidigare forskning. Denna forskning visar attöverflyttningen kan vara en problematisk process både för patient och närstående samt att adekvat ochkontinuerlig information är av stor vikt för de närstående. Det är dock få studier som beskriver kvalitén på deninformation de närstående får i samband med överflyttning. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av deninformation de får i samband med att en anhörig förflyttas från IVA till vårdavdelning. Metod: Intervjuer mednärstående på intensivvårdsavdelning vars anhörig vårdats mer än sju dagar på IVA och sedan överflyttats tillvårdavdelning.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att göra en kunskapsöversikt över vad som framkommit i tidigare forskning om kvinnans upplevelse av sin sexualitet efter genomgången hysterektomi samt vilken omvårdande funktion sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal hade gällande sexualiteten. Vetenskapliga artiklar till studiens resultat söktes via sökmotorn ELIN@Dalarna samt databaserna CINAHL och PubMed. Totalt användes i resultatet 5 kvalitativa och 14 kvantitativa artiklar och deras kvalité värderades med hjälp av granskningsmallar. Genom analys av resultatet identifierades elva teman utifrån studiens två frågeställningar som ligger till grund för underrubrikerna i resultatet. Sammanfattningsvis visade resultatet att kvinnors upplevelse av sin sexualitet efter genomgången hysterektomi var individuell och inget generellt kunde sägas om huruvida sexuallivet blev bättre eller sämre efter genomgången hysterektomi.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av amning och metoden som användes i litteraturstudien var deskriptiv. Upplevelserna i 17 studier kategoriserades i fem grupper; förutsättningar, motstridiga råd, svårigheter, positiva erfarenheter och samhällssyn. Att få motstridiga råd från sjukvården var den upplevelse som beskrevs oftast och de olika känslomässiga svårigheter kvinnorna upplevde i samband med amningen var en annan tydlig upplevelse. Kvinnorna upplevde också att de hade bristfällig kunskap om amning och dess fördelar. Amning sågs som något naturligt men förväntningarna stämde inte överens med upplevelsen.