Vårt primära syfte är att undersöka vad för motiv unga kvinnor har när de väljer att ta till en Plastikkirurgi för att se vackrare ut. Samtidigt vill vi studera hur kroppen har blivit ett medel för att framhäva sig själv i dagens samhälle..

Bakgrund: En vanlig men inte så ofta uppmärksammad sjukdom, Body Dysmorphic Disorder (BDD), kan för den drabbade orsaka stort lidande och begränsningar i livet. En ohälsosam fixering vid en viss kroppsdel och dess upplevda defekt kan leda till överdrivna skönhetsrutiner eller rädsla för sociala sammanhang. Då personer som är drabbade av BDD upplever att en viss kroppsdel är defekt, finns dessa personer representerade på kliniker som genomför kosmetiska ingrepp. Syfte: Vi avser med denna litteraturstudie studera hur hälsan påverkas hos personer med BDD efter kosmetisk Plastikkirurgi. Metod: Studien är baserad på 10 vetenskapliga artiklar som granskats, kvalitetsbedömts och analyserats utifrån Fribergs (2012) mall.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur etnicitet och närliggande begrepp kan tolkas inom forskningen samt hur ämnesområdet etnicitet behandlas i två läroböcker för Religionskunskap 1 och 2. Böckerna är enligt förlagen Gy11 kontrollerade. Fokus, både teoretiskt och analysmässigt, ligger på begreppen etnicitet, kultur, etnocentrism, stereotyper och mångkultur. Begreppen är enligt forskningen komplexa, det gemensamma är att begreppen ses som något konstruerat och föränderligt och som något som skapas i mötet mellan människor. Av läroboksgranskningen framkommer det att etnicitet med dess närliggande områden behandlas på ett insatt och nyanserat sätt i båda böckerna, dock i varierande form och med lite olika fokus.

Följande studie är en undersökning av vilka faktorer som påverkar kundernas upplevda kvalitet vid ett privat företag inom Plastikkirurgibranschen. Studien syftar till att undersöka vilka kvalitetsfaktorer som kunderna upplever, vilka faktorer som är viktigast samt hur de olika faktorerna relaterar till varandra. Därutöver undersöks om kundernas syn skiljer sig åt före och efter ett ingrepp. Studien har genomförts i intervjuform med en huvudsakligen induktiv metod, och tar sitt teoretiska avstamp i såväl företagsekonomisk tjänstemarknadsföringsteori som forskning från sjukvårdsområdet. Den bild som framträtt överrensstämmer i stort med den traditionella tjänstemarknadsföringssynen, med undantag för att resultatfaktorer visat sig vara klart viktigare än processfaktorer.

Det som är vackert är även njutningsfullt. Men skönhet kan bli ett problem när det betraktas som en fast enhet och när gränsen mellan kropp och identitet suddas ut. Utseende kan både direkt och indirekt påverka en människas självbild samt hur människor bemöts. Studien syftar till att undersöka hur kvinnor förhåller sig till sitt utseende och sin person samt om det finns någon skillnad i detta beroende på individens livsstil och omgivning. Studien är avgränsad till att undersöka uppfattningen hos kvinnliga studenter vid Luleå tekniska universitet och genomfördes med hjälp av enkäter.

Ur ett globalt perspektiv ökar fetman i takt med den ohälsosamma livsstilen människanidag lever. I takt med den ökande fetman stiger antalet överviktsoperationer. Enöverviktsoperation innebär att magsäcken på patienten förminskas eller delvis tas bortså att mättnadskänsla uppkommer snabbare och det får plats mindre mängd mat imagsäcken. Detta leder i slutändan till att patienten går ner i vikt och får etthälsosammare liv. En stor viktnedgång leder till fysiska hälsovinster, det är ocksåviktigt att belysa om psykiska hälsovinster också är ett resultat av viktnedgången.

Ur ett globalt perspektiv ökar fetman i takt med den ohälsosamma livsstilen människanidag lever. I takt med den ökande fetman stiger antalet överviktsoperationer. Enöverviktsoperation innebär att magsäcken på patienten förminskas eller delvis tas bortså att mättnadskänsla uppkommer snabbare och det får plats mindre mängd mat imagsäcken. Detta leder i slutändan till att patienten går ner i vikt och får etthälsosammare liv. En stor viktnedgång leder till fysiska hälsovinster, det är ocksåviktigt att belysa om psykiska hälsovinster också är ett resultat av viktnedgången.

Skönhetsideal är ett område som är aktuellt i dagens samhälle. Skönhet har genom alla tider haft en stor inverkan på framförallt kvinnor. Syftet med vår uppsats är att studera, förstå och förklara åtta unga kvinnors upplevelser och attityder till det rådande skönhetsidealet samt vad det är som påverkar kvinnorna till att de vill eller har genomgått skönhetsförändringar. Uppsatsen har sin utgångspunkt i våra frågeställningar som är följande: (1) Hur upplever unga kvinnor det rådande skönhetsidealet? (2)Vad är drivkrafterna som gör att unga kvinnor genomgår skönhetsförändringar? Undersökningen är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade djupintervjuer med åtta unga kvinnor i Halmstad.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan hos unga flickor har ökat drastiskt och förändringar i miljöer där ungdomar befinner sig kan vara en anledning till denna ökning. Media har stor inverkan på människor då vi dagligen exponeras i form av internet, sociala medier, TV och press. I dagens samhälle ligger stort fokus på hälsa och kroppsförändring vilket måga ungdomar vill sträva efter. Syfte: Att undersöka medias beskrivning av rådande kroppsideal och dess påverkan på unga flickor i åldern 13-25 år. Metod:  Detta var en litteraturstudie med tematisk metod och databaserna som användes för att hitta artiklar var PubMed och Psycinfo. Utefter de resultaten som hittades framkom tre teman. Resultat: Medias tunna kroppsideal kan bidra till att unga flickor får sämre självkänsla och ångest och kan leda till depression och ätstörningar. Kroppsuppfattningen visade sig vara sämst under tonåren och att jämföra sig med andra och känna press från omgivningen var ett vanligt förekommande.

Hälsa är ett begrepp som vi ständigt möts av i vår vardag. Hälsa handlar om att må bra fysiskt och psykiskt och är därför någonting som berör oss alla. Dock är begreppet hälsa väldigt brett. I statistiska undersökningar mäter man ofta hälsa utifrån rent konkreta variabler som livslängd, vikt i förhållande till längd, avsaknad av sjukdom etcetera. I media har istället fokus kommit att hamna på kroppen, dess utseende och former.

Hälsa är ett begrepp som vi ständigt möts av i vår vardag. Hälsa handlar om att må bra fysiskt och psykiskt och är därför någonting som berör oss alla. Dock är begreppet hälsa väldigt brett. I statistiska undersökningar mäter man ofta hälsa utifrån rent konkreta variabler som livslängd, vikt i förhållande till längd, avsaknad av sjukdom etcetera. I media har istället fokus kommit att hamna på kroppen, dess utseende och former.

BakgrundPalliativ vård innebär vård vid livets slutskede och är enligt World Health Organisation ett tillvägagångssätt där målet är att få en förbättrad livskvalitet hos patienter och dennes närstående, som står inför de problem som kan uppkomma vid livshotande sjukdomar. I livets slutskede är det ofta komplicerat att vara en närstående. Det kan vara den näståendes första konkreta möte med döende och döden. Ansvaret för att säkerställa att patienten mår så bra som möjligt kan vara självklart för många närstående, medan det för andra kan innebära stora uppoffringar. De närstående lever i en ovisshet där de är oroliga för den som är sjuk, utan att veta vad som kommer att hända och det skapar en oro inför framtiden.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva de närståendes erfarenheter av stöd vid palliativ vård.MetodEn litteraturbaserad studie valdes som metod för att besvara syftet och få en översikt på det nuvarande kunskapsläget.

Examensarbetet har utförts under perioden oktober 2008 till och med mars 2009, inom ämnesområdet Logistik vid Linköpings universitet och på Linköpings Universitetssjukhus. Sjukhuset bedriver länsöverskridande operationsverksamhet där bland annat R-sektionen (handkirurgi, Plastikkirurgi, ortopedi samt ryggkirurgi) medverkar som en aktör. På R-sektionen utförs cirka 5000 operationer per år. En av de dyraste verksamheter på ett sjukhus är just operationsverksamheten. Det går att skönja en allmän våg som sveper över svensk sjukvård med krav på effektivisering samt högre krav på leverans av god vård.