En stor del av den natur som återfinns i tätorten är anlagd. Växtmaterialet kan därför i många hänseenden betraktas som ett av landskapsarkitektens mest betydelsefulla redskap för gestaltning. En förutsättning för att den anlagda naturen i tätorten skall uppfylla tilltänkt funktion är att tillväxten påbörjas så att normal utveckling sker efter plantering. Vattenbrist är ett vanligt förekommande problem vid nyplantering av vedartade växter vilket leder till problem med etableringen. Etableringsbeskärning innefattar alla beskärningsåtgärder som utförs för att underlätta växtens etablering och starta tillväxten på den nya växtplatsen. Den vanligaste formen av etableringsbeskärning innebär att vid vårplantering beskära fjolårsskotten till 30-50% av ursprunglig längd.

Sammanfattning Jag har förmånen att äga en trädgård anlagd 1917-18. Nu börjar åldern ta ut sin rätt och det är hög tid att göra något för att föryngra trädgården. Här fann jag ämnet till mitt examensarbete: Hur kan jag som landskapsingenjör agera i den här sortens sammanhang för att det skall bli ett bra resultat? Ska jag försöka återskapa något som var, eller kan jag tänka nytt? Hur tänkte den som en gång anlade platsen? Varför gjorde han/hon som han/hon gjorde och vad innebär det för mig? Hur viktigt är det att försöka knyta an till platsens estetik och historia? Och sist men inte minst ? vilka tekniska och biologiska/ekologiska aspekter är viktiga att ha koll på i sammanhanget? Efter att ha gjort svåra, men samtidigt nödvändiga, avgränsningar blev till sist syftet med det här examensarbetet att se närmare på fenomenet vårdträd; både historiskt och idag. Med avstamp i en litteraturstudie har jag sedan skissat på och kommit fram till förslag åt fem platser som idag har vårdträd eller träd med en sådan placering och ett sådant utseende att de kan räknas som vårdträd.