Våra städer blir allt mer bebodda och förtätas allt mer. Bebyggelse och infrastruktur gör anspråk på våra offentliga platser och det gäller att aktivt finna platser för de gröna utemiljöerna i staden. Planteringar är något som används frekvent i våra städer både i stor som liten skala. Vårlökar inom gestaltande sammanhang är något som under de senaste åren används mer frekvent. Deras egenskaper som återkommande, i vissa fall självförökande, tidigt och långsiktigt blommande, gör att de lämpar sig väl för offentliga miljöer.

Ett brinnande intresse för naturen i kombination med min pågående utbildning på trädgårdsingenjörsprogrammet med inriktning design gör att naturinspirerade trädgårdar är något jag både tycker är vackert och något jag ville lära mig mer om. Det här examensarbetet handlar om att skapa ängskänsla på ett litet utrymme, med vilda och hortikulturella växter. I arbetet beskrivs olika anläggningstekniker, skötsel för de olika anlagda ängstyperna, samt gestaltningsförslag för olika slags ängar. Min huvudfrågeställning har varit Vilka växter passar i en konstgjord äng i en liten trädgård, vilka ger stark karaktär och varför passar de växterna bra? Jag har valt att inte fokusera så mycket på historia utan ger bara en snabb bakgrund till hur ängar uppstod och varför de är intressanta i trädgårdssammanhang, detta behandlas mer i min litteraturstudie.

Träd har alltid varit en del av världens historia. För människans välbefinnande och för miljöns bästa är det viktigt att träden förblir en del av denna. I takt med att urbaniseringen ökar och naturområdena krymper ombesörjs trädens fortlevnad bland annat av att många träd planteras. Långt ifrån alla träd lyckas dock etablera sig, varför det är så är en komplex fråga. Träden genomgår en lång resa från att de är unga plantor tills att de står som etablerade träd på sin slutgiltiga växtplats. Denna långa resa, kallad distributionskedja, delas i föreliggande examensarbete in i nedanstående led: - Plantskola - Transport - Leverans - Mellanlagring - Plantering - Etableringsskötsel Trädens resa börjar i plantskolan som ung planta.

Ett brinnande intresse för naturen i kombination med min pågående utbildning på trädgårdsingenjörsprogrammet med inriktning design gör att naturinspirerade trädgårdar är något jag både tycker är vackert och något jag ville lära mig mer om. Det här examensarbetet handlar om att skapa ängskänsla på ett litet utrymme, med vilda och hortikulturella växter. I arbetet beskrivs olika anläggningstekniker, skötsel för de olika anlagda ängstyperna, samt gestaltningsförslag för olika slags ängar. Min huvudfrågeställning har varit Vilka växter passar i en konstgjord äng i en liten trädgård, vilka ger stark karaktär och varför passar de växterna bra? Jag har valt att inte fokusera så mycket på historia utan ger bara en snabb bakgrund till hur ängar uppstod och varför de är intressanta i trädgårdssammanhang, detta behandlas mer i min litteraturstudie.

Träd har alltid varit en del av världens historia. För människans välbefinnande och för miljöns bästa är det viktigt att träden förblir en del av denna. I takt med att urbaniseringen ökar och naturområdena krymper ombesörjs trädens fortlevnad bland annat av att många träd planteras. Långt ifrån alla träd lyckas dock etablera sig, varför det är så är en komplex fråga. Träden genomgår en lång resa från att de är unga plantor tills att de står som etablerade träd på sin slutgiltiga växtplats. Denna långa resa, kallad distributionskedja, delas i föreliggande examensarbete in i nedanstående led: - Plantskola - Transport - Leverans - Mellanlagring - Plantering - Etableringsskötsel Trädens resa börjar i plantskolan som ung planta.

Denna uppsats undersöker hur ett produktivt skogsbruk kan drivas med höga rekreativa värden och utan att produktionen och intäkterna minskar. Skogsbrukets drivkraft är ekonomi men skogen har även ett rekreativt värde för invånare i den urbana miljön.Den första delen innehåller en litteraturstudie kring vad rekreationen betyder och vilka aspekter som har störst vikt i strukturen av skogen. Längre fram i studien lyfts också skogsbrukets olika metoder och argument fram och i den avslutande fallstudien prövas teorierna i ett verkligt fall utifrån några typbestånd.Vad rekreationen betyder för människan kan sammanfattas med att vi i naturen till skillnad från staden rekreerar oss. I skogen samlar vi energi genom att vi då slipper element som annars stör vår koncentration som t.ex. reklam och buller.

Arboretet i Skäftekärr ligger i Böda socken på norra Öland. Trädsamlingen ligger intill en jägmästarbostad som var bebodd från mitten av 1800-talet och ända fram till ungefär 1980. Då var Domänverket ägare av arboretet och ytterligare cirka 5000 hektar barrskog som täcker nästan hela norra delen av Öland. Området blev en kronopark under 1800-talet och idag är det en del av den nya ägaren, Sveaskogs, Ekopark Böda. Arboretet påbörjades under andra halvan av 1800-talet av dåvarande jägmästare J E Boman som var mycket intresserad av främmande växtmaterial.

En expansion av grönytor i urbana och semiurbana miljöer skedde under 1960- och 1980-talet och pågår fortfarande i takt med att städer breder ut sig. Den kraftiga expansionen har inneburit ett ökat skötselbehov som ofta ska tillgodoses med samma budget som innan. Detta har lett till att många gräsytor idag lider av en eftersatt skötsel. Nya tillvägagångssätt söks för att minska kostnader och för att göra tidsbesparingar beträffande grässkötseln, vilken idag står för ca 20-25 % av de kommunala förvaltningarnas skötselbudget. Andelen ängsmark utgör endast 3 % av den totala parkmarken i svenska kommuner och är idag vår mest hotade naturtyp. I föreliggande arbete undersöks ängens betydelse i urbana och semiurbana miljöer.

I Närke ligger Kumla stad, en liten stad med stor vilja att växa sig större. Som en del i den utvecklingen har man nu bestämt sig för att anlägga en stadspark, Kumla Sjöpark. Sjöparken ska vara en del i stadsutvecklingen och göra staden mer attraktiv för redan boende Kumlabor samt locka till nyinflyttningar. Parken började anläggas vintern 2009-2010 med grävningen av sjöarna. Ett förslag till parkens utformning är gjort av Rolf Pettersson, Landskapsarkitekt, WSP.

The study was performed for the Swedish Regional Forestry Board in Södra Götaland. The study examines broadleaf plantations on former farmland that were planted between 1991 and 1996 with subsidy payments for conversion of farmland into forest. In particular, the study reviews forests planted in 1991-92 and 1994-96. In the early 1990s, Swedish agriculture was deregulated and direct subsides to farmers ended. The Swedish state instead granted farmers financial support and offered incentives for conversion of farmland and investments in order to make their unproductive land productive. The state supported conversion of farmland to broadleaf forest, forest for energy biomass production, or establishment of wetlands on former farmland. The County Administrative Boards and Regional Forestry Boards together monitored the planting of broadleaf forests.

Sammanfattning (English below) Jag har alltid tyckt om naturen och haft en föreställning om att all växtlighet som inte är tydligt anlagd, som en gräsmatta eller en rabatt, är något som naturen åstadkommit av sig själv. Mina ögon öppnades för alternativen när jag för första gången hörde begreppet ?naturlik Plantering?. Det här arbetets syfte är att ta reda på hur lik naturen naturlika Planteringar egentligen är, om de är planerat naturlika eller något som används som utfyllnad. Syftet är också att ge en indikation på vilken status den naturlika Planteringen har. Arbetet består av tre delar. En historisk del som utforskar ursprunget till begreppet ?naturlik?.

Denna studie har genomförts genom en litteraturstudie och två enkätundersökningar. Syftet med litteraturstudien är att sammanställa relevant information om ämnet. Syftet med enkät­ undersökningarna har varit att utforma en enkät och få svar på vilken landskapstyp och skogs­ typ som uppskattas mest av bilister. I litteraturstudien har information samlats om landskapet och dess uppbyggnad. Den första enkätundersökningen genomfördes i kön till Bilprovningen där utvalda personer intervjuades.

Det utbredda slentriantänkandet i vår bransch ligger till grund för många tveksamma, och dyra lösningar. Den generella mentaliteten verkar vara att, ?man gör de man blir tillsagd? och slutar helt fundera på varför. Att tänka själv, ifrågasätta, och utveckla sin kunskap inom ett givet område är den enskilt viktigaste förmågan vi har. När det kritiska tänkandet försvinner och ersätts med jakt på större ekonomiska vinster och ointresse är branschen ute på hal is. Därför anser jag att det extra viktigt att själv försöka ta reda på varför växter fungerar, utvecklar och etablerar sig så olika beroende på växtplats och miljö. Grimes C-S-R klassificering, och ekologiska bakgrund, förklarar på ett bra sätt sambandet mellan växtens konkurrenssförmåga och dess växtplats. Litterturstudien av Plant strategies, Vegetation process, and Ecosystem properties (2001) ligger till grund för resultatdelen och diskussionen.

Fördelarna med skogssådd är bland annat att de kan ge stamtäta bestånd med potential att producera träd med bra vedegenskaper och bättre utvecklade rotsystem samt att sådder har en högre biomassaproduktion per ytenhet jämfört med Planteringar. Nackdelar som kan nämnas är att de ofta täta förbanden ger ökade kostnader vid eventuella röjningar och att föryngringsresultatet är mera osäkert för sådd än för Plantering.Mekaniseringen av skogssådden startade under 1970-talet. Humax och KSM är två kranspetsmonterade aggregat för skogssådd. De har utvecklats för att användas på marker med svår ytstruktur där dragna såddaggregat som harv och högläggare har svårigheter att skapa tillräckligt mycket lämplig såddbädd på grund av att aggregatet inte kommer ner mellan hindren eller att basmaskinen inte klarat av att köra över hela arealen. Fördelen med KSM och Humax är att aggregaten är kranspetsmonterade vilket gör att föraren väljer var aggregatet skall markbereda och på det viset kan markberedningen göras mellan hindren samt att kranarmens räckvidd gör att basmaskinen inte behöver köra över hela arealen som skall markberedas.

Vid 1800-talets slut var stora delar av skogarna i Norrland starkt påverkade av dimensionshuggning (Kempe 1909; Tirén 1937). Det var i samband med den industriella revolutionen och en ökad efterfrågan på virke från de industriellt utvecklade länderna i Europa som exploateringen av Sveriges skogar tog fart på allvar (Björklund 1984; Kardell 1991). Dimensionshuggning och olika former av blädning fortsatte att vara de dominerande avverkningsformerna fram till mitten av 1900-talet då kalhyggesbruket fick sitt genomslag (Esseen m.fl. 1997; Ericsson m.fl. 2005; Enander 2007).