
Sökresultat:
2137 Uppsatser om Planning a demolition - Sida 21 av 143
Grönstrukturens dilemman i fysisk planering : Hur fungerar målstyrningen av grönstrukturen i praktiken?
To reach an Ecological Sustainable Development, Sweden has established environmental quality objectives. Green spaces are attractive for exploitation and in Sweden the access to large jointly green spaces has decreased, which has impact on humans recreation and the biodiversity. The economic aspect has great impact on the planning process which gives indications that the environmental objective may collide with other sector goals within the municipality. The thesis overall aim is to see how the management by objectives for the green spaces implements and how the green spaces is handled in the planning process in a specific case. The thesis builds on a content analysis, strategic interviews and a case study.
Tillväxt som strategi
Uppsatsen behandlar temat urbana tillväxtstrategier i svensk planering. Studien
syftar till att undersöka hur översiktsplaner har påverkats av entrepreneurial
city, platsmarknadsföring och kreativa klassen som alla är olika teorier om
urban tillväxt. Undersökningen utgår ifrån fem kommuner med en översiktsplan
från tidigt 90-tal och en aktuell plan antagen omkring 2010. Översiktsplanerna
studeras utifrån de valda teorierna (entrepreneurial city, platsmarknadsföring
och kreativa klassen) om urban tillväxt för att ge förståelse för hur
strategierna i kommunernas översiktsplaner har påverkats av teorierna. Den
genomförda undersökningen visar på en förändring över tid som pekar mot mer
tillväxtorienterad planering..
Varvsstaden, förslag till stadsomvandling
Mitt examensarbete går ut på att ge förslag till stadsomvandling av ett
industriområde i centrala Malmö, även kallat Varvsstaden.
Förslaget skall framförallt fungera som underlag och inspirationskälla till
exploatering av området under förutsättning att industriföretagen flyttat ut.
En inventering av området har gjorts, där de befintliga och planerade
förutsättningarna studerats.
Tyngdpunkterna i förslaget bygger på strukturen och kopplingarna mot
omgivningen, men målet är också att skapa en funktionsblandad, integrerad och
attraktiv stadsdel med ett varierat utbud av bostäder, verksamheter och
service.
En viktig aspekt i projekteringen av området är bevarandet av den äldre
bebyggelsen inom området och hur man förhåller sig mellan gammalt och nytt.
Även den frågan har jag utrett, dock i en mindre omfattning..
Samhällskunskapsämnet över tid : En undersökning mellan läroplan och läromedel från 1962 och 2011 i ämnet samhällskunskap
This essay is from a student at the cultural science program in Karlstad University. The essay in Culture studies deals about the history use and about the cultural-historical values on buildings. The buildings are from a certain area called the neighborhood Almen and have in the past been threatening many times of demolition. The neighborhood Almen buildings survived a huge city fire back in the 19th century. Since then the buildings has been known as a memory and by the inhabitants and as the oldest part of the city left.
Strukturplan för Högsbo industriområde
I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer
växt fram under senare år. I korthet beror detta på kommunens begränsande
möjligheter att påverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna
fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social,
ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala
insatserna har då ökat. Kommunens roll blir att tillhandahålla hållbara
rumsliga ramar där förändringar på kvartersnivå sker i privat regi.
Syftet med mitt examensarbete har varit att utforma en strukturplan för Högsbo
industriområde.
Stadsdel i ytterkanten
Den här uppsatsen är ett kandidatarbete på Programmet för Fysisk planering på
Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje år.
Uppsatsen omfattar 15 hp.
Uppsatsen tar upp hur en kommun tillämpar planeringsvisioner och idéer vid
skapandet av en stad och vid förnyelse av områden. I dagens
planeringsdiskussioner pratas det mycket om hållbarhet, täthet och
funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp är centrala i skapandet av den
goda staden. Uppsatsen går igenom hur dessa begrepp visar sig i en
översiktsplan och vilken mening de ges.
Riksintressen i den översiktliga planeringen
Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades år 1987 granskats, diskuterats
och ifrågasatts. Tillämpningen av riksintressesystemet har ansetts haft
grundläggande oklarheter och problem, bland annat vad det gällde
riksintresseområdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgränsas. Då
bristerna och problemen med tillämpningen av riksintressesystemet ansågs vara
av den omfattningen att det påverkade dess trovärdighet och legitimitet var det
intressant att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken, i den
översiktliga planeringen.
Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillämpades i
praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt
avgränsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i
förhållande till länsstyrelsernas underlagsmaterial. De metoder som användes i
arbetet var en litteraturstudie samt en kvantitativ studie, i form av en
enkätundersökning.
Resultatet av litteraturstudien och enkätundersökningen påvisade att det fanns
problem och brister med riksintressesystemet och tillämpningen av det, i den
översiktliga planeringen.
De slutsatser som kunde dras var att:
? Majoriteten av kommunerna geografiskt avgränsade samtliga riksintressen
enligt länsstyrelsernas underlagsmaterial, trots att ett flertal av
tjänstemännen angav att kvaliteten på länsstyrelsernas underlagsmaterial var
bristfällig i flera avseenden.
? Det fanns skillnader mellan olika riksintressen för hur de hanterades och
tillämpades i den översiktliga planeringen.
? De statliga myndigheterna, länsstyrelserna och kommunerna saknade
tillräckliga resurser, kunskap och kompetens för att kunna tillämpa
riksintressesystemet.
? Riksintressesystemet och tillämpningen av det genomfördes inte enligt
intentionerna i gällande lagstiftning..
RIKSINTRESSEN I BLÅSVÄDER
Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning på
militärt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska
planeringen. Studien bistår med faktamaterial från båda parter i konflikten i
en objektiv framställning. Konflikten granskas på nationell likväl som på lokal
nivå.
En bakgrundsbeskrivning av försvarets förändrade roll sedan kalla kriget ges.
Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska
riksplaneringen började på 1960-talet.
Plats att se andra och bli sedd? En fallstudie om samspelet mellan stadens struktur och segregation
Arbetets syfte är att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra
till eller förebygga segregation, samt att jämföra olika principer för att
minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion.
Fokus är hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvårar, att
människor befinner sig
på samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir
sedd av andra människor. Att se och bli sedd av andra människor är något som
flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras
existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?.
I arbetet undersöks Nedre Norrby i Borås med hjälp av space syntaxverktyg och
Gehls kvalitetskriterier. Det visar på vilka sätt platsen kan ses som en
barriär, och undersöker hur fysiska förändringar skulle kunna förändra det.
Överklagande och dess roll inom bostadsbyggandet : En granskning av plan- och bygglovsprocessen
The aim of this diploma work was to obtain a review of the appeal process in Sweden under the Planning and Building Act and the possibilities of appeal in the planning and building permit process. The work was intended to identify potential problems surrounding the appeal process and possible efficiency measures. The goal was to form a report that provides a satisfactory overview of the appeal process in theory and practical application as well as provide relevant concrete proposals on how the appeal process can be streamlined.Background and facts surrounding the work were taken from different types of literature and through several interviews with representatives in government, industry and politicians.The main problems related to the appeal process are in the long processing times and the high number of appeals. There is a great interest to streamline the appeals process and the government is going to launch studies in which possible future actions will be investigated.It is possible to appeal for up to two instances before you need a so called ?leave to appeal? in order for your complaint to be passed on to the next instance.
Formgivning av funktion : De potentiella skydden
Every plan and program decided on by an authority or municipality, where the environmental impact can be considerable, must be environmentally assessed according to Environmental Code, the Planning and Building Act (PBA) and the Regulation on Environmental Impact Assessment.The purpose of this study is to examine the Environmental Impact Assessment (EIA) for The Region Development Plan for the Stockholm Region, RUFS 2010. The plan was approved by at that time the Regional Planning Office (Regionplanekontoret), which procured the process by consultants. RUFS 2010 includes two merged plans ie. a regional Development Plan (RUP) and the Regional Spatial Plan for Stockholm. It was necessary to establish an environmental assessment of RUP, but not for the regional plan.
Hagalunds arbetsplatsområde - Stadsvisioner med utgångspunkt i platsens kvaliteter
Detta examensarbete är skrivet på magisterprogrammet för Fysisk planering vid
Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoäng.
Stockholmsregionen växer kraftigt. Bostadsköerna i Stockholmsområdet är långa
och Solna, med sitt goda läge i regionen, kollektivtrafikförsörjt med både
tunnelbana, pendeltåg, bussar och snart även tvärbana är populärt. Inom 20 år
beräknas kommunen öka sin befolkning med mellan 40 och 50 %. Att bygga bostäder
i den takten är en stor utmaning.
Sammanhang och identitet i Sorgenfri. -Stadsförnyelse i Malmö
En attraktiv stad är ett vitt begrepp. Vad som är attraktivt för någon behöver
inte vara det för någon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta är
överens om krävs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och
sociala faktorer men också om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud,
skönhet med mera.
I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna närmare och kommit fram
till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i stadsrummet är
viktiga ingredienser i områden där människor bor och arbetar.
Dessa fysiska faktorer har jag sedan försökt att arbeta in i ett förslag till
stadsförnyelse i industriområdet Sorgenfri i östra delen av centrala Malmö. För
att få en bild av vad som gör staden attraktiv har jag bland annat studerat
dess historia och dess parker och grönområden.
Sydöstra Östersjöregionens utveckling - INTERREG-projekt och dess effekter på Blekinges robusthet
Östersjöregionen är en av Europas snabbast växande regioner och Blekinge har
ett strategiskt läge mitt i denna expansiva region. Studien behandlar Sydöstra
Östersjöregionens utveckling och belyser de tre INTERREG-projekten Seagull, SEB
Trans-Link och Baltic Gateway ur ett robusthetsperspektiv.
En robusthetsanalys med hänsyn till tekniska, ekologiska och sociala aspekter
görs med utgångspunkt från identifierade regionala riskfaktorer samt de
effekter INTERREG-projekten förväntas få på Blekinge. Resultaten från analysen
jämförs sedan med Blekingestrategin och slutligen presenteras föreslagna
prioriteringar för att uppnå ett robustare Blekinge..
Helsingborgs norra infart, omvandling av en infartsled till stadsgata
Helsingborgs norra infartsled håller idag motorvägsstandard långt in i staden.
I samband med utbyggnaden av ett större område (Mariastaden) i infartsledens
närhet föreslås en omvandling av infartsleden och dess närområden. Infarten
utformas som stadsgata i de centrala delarna, och befintliga verksamhetsområden
längs vägen omvandlas till områden med blandade funktioner som handel, kontor,
bostäder och verksamheter. På grund av en osäkrer framtida trafiksituation
föreslås två alternativa bebyggelseförslag, som sedan jämförs med varandra och
en slutsats dras. slutsatsen är att områden utanför planområdet måste utredas
innan beslut fattas om vilket förslag som är att föredra..