SammanfattningSyfte: Syftet Àr att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. FrÄgestÀllningar vi anvÀnt Àr: Skiljer sig studieresultaten utifrÄn antalet trÀningstimmar? Finns det nÄgon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jÀmförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade pÄ enkÀten- det blir ett bortfall pÄ 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrÄn olika kommuner i Sverige och ifrÄn flera olika gymnastikföreningar.

Syftet med denna uppsats var att fĂ„ en inblick i vad som styr lĂ€rarnas planering av skolĂ€mnet historia i grundskolans senare Ă„r och vilka faktorer som pĂ„verkar stoffvalet i Ă€mnet. För att fĂ„ reda pĂ„ detta har jag valt att intervjua sex SO-lĂ€rare pĂ„ olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att elever och styrdokument har den största pĂ„verkan pĂ„ undervisningen. Även lĂ€rarens eget intresse har ett visst inflytande, dĂ„ över hur mycket uppmĂ€rksamhet ett arbetsomrĂ„de fĂ„r och vari tyngdpunkten ska ligga. LĂ€rarens lĂ€rarutbildning och skolledningen har inte nĂ„got direkt inflytande medan lĂ€roboken har inflytande pĂ„ nĂ€r ett arbetsomrĂ„de ska lĂ€ggas in i schemat.

Rapportens huvudsyfte Àr att belysa hur samarbetet mellan polisen och fotbollsklubbarna i StockholmsomrÄdet fungerar i samband med allsvenska fotbollsmatcher, vilken lagstiftning som Àr mest aktuell och om den har nÄgra brister. Intervjuer har genomförts med polis och sÀkerhetsansvariga för respektive fotbollsklubb dÀr de gett sin syn pÄ samarbetet och lagstiftningen. Resultatet av intervjuerna visar pÄ önskemÄl om lagÀndringar eller tillÀgg till redan befintlig lagstiftning bÄde frÄn polis och sÀkerhetsansvariga frÄn klubbarna. Mycket finns att lÀra av lÀnder med stor erfarenhet av supportervÄld och den typ av lagstiftning som finns i exempelvis England. Vad samarbetet betrÀffat inleds det redan innan sÀsongen börjar vid planering av spelschemat och pÄgÄr sÀsongen ut samt avslutas med uppföljning och utvÀrdering..

I den hÀr studien synliggörs lÀrares Äsikter om huruvida en högre Àmneskunskap pÄverkat deras sÀtt att undervisa inom de naturorienterande Àmnena. Studien berör lÀrare frÄn grundskolans Ärskurs 4-6. Fokus ligger pÄ lÀrarnas förhÄllningssÀtt till den naturorienterande undervisningen, samt deras tillvÀgagÄngssÀtt vid planering och genomförande av denna. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har metoden kvalitativ semistrukturerad intervju anvÀnts. Sex lÀrare som undervisar inom de naturorienterande Àmnena i grundskolans Ärskurs 4-6 har valts ut.

SammanfattningI dagens samhÀlle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mÀngden 40-talister som har börjat och som ska gÄ i pension. Det talas om att dessa blivande pensionÀrer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som Àr av stor vikt för de verksamheter dÀr de arbetat. Denna kompetens, menar media, Àr oerhört viktig att bevara sÄ att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framÄt, istÀllet för att gÄ bakÄt. Media menar ocksÄ att den försvinnande kompetensen leder till en kris och Àr ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka och jÀmföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgÄngar som sker dÄ 40-talisterna lÀmnar arbetsmarknaden. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser verksamheterna pÄ de stora pensionsavgÄngarna av 40-talister, som mÄlats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad anvÀnder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vÄr undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har trÀffat personalansvariga pÄ tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

Arbetet presenterar ett förslag till en hÀstby i Trönninge, en tÀtort fem kilometer norr om Varbergs centrum. Förslaget visar hur en hÀstby kan se ut, vad som behöver ingÄ och hur man ordnar det praktiskt. Varberg ligger lÀngs kusten i Hallands lÀn ca 7 mil frÄn Göteborg. I Varberg finns det idag inga hÀstbyar, men hÀstintresset i kommunen Àr mycket stort vilket ger ett bra underlag för en hÀstby. Varbergs kommun hÄller idag pÄ att göra en fördjupad översiktsplan över Trönninge och har som förslag att ett av utbyggnadsomrÄdena skall bli ett hÀstboende.

Det finns en trend i stĂ€der att jobba med vattenkontakt, vare sig det handlar om nĂ€rhet till havet, sjön eller vattendrag. Det finns en potentiell vinst i att marknadsföra en stad med kopplingen till vatten och flera stĂ€der har lyckats med detta. Det ska dock tillĂ€ggas att det Ă€ven uppstĂ„tt problem med den waterfrontutveckling som har skett och det finns i olika stĂ€der erfarenhet av bĂ„de vinster och förluster kopplat till waterfrontprojekt. I detta kandiatarbete har en fallstudie gjorts pĂ„ en strĂ€cka av RönneĂ„ som flyter genom Ängelholm. Ån Ă€r i dagslĂ€get föremĂ„l för en förstudie med mĂ„l att ta fram en Ă„tgĂ€rdsplan för att höja vĂ€rdet, skapa underlag och förutsĂ€ttning för ett framtida RönneĂ„-projekt.

Studier har visat att lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har svÄrt att inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i den ordinarie undervisningen. Den hÀr studien har undersökt vilka uppfattningar och strategier lÀrare gett uttryck för nÀr de ska inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i idrott och hÀlsa. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i grundskolans senare Är, och analyserats utifrÄn det kategoriska och det relationella perspektivet. Studien visade att lÀrare i idrott och hÀlsa ansÄg att de behöver mer tid för planering, men ocksÄ mer kunskap och erfarenhet för att kunna inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i undervisningen i idrott och hÀlsa..

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur individualiserad undervisning fungerar i praktiken. Fyra huvudomrÄden,som anses vara grundlÀggande kriterier för individualiserad undervisning dvs. ansvar, planering, motivation och kontroll undersöks nÀrmare. För att undersöka detta anvÀnde jag mig av fem kvalitativa intervjuer med lÀrare som dagligen arbetar med individualiserad undervisning i grundskolans senare Är. ErhÄllna resultat visar att variation av innehÄll och arbetssÀtt fungerar enligt teorin.

Jag har gjort ett lÀromedel för Ärskurs 1-3 som kan anvÀndas i undervisningen om livsfrÄgor. Syftet med lÀromedlet Àr att olika livsfrÄgor ska kunna bearbetas pÄ ett konkret och elevnÀra sÀtt som vÀcker intresse för Àmnet. LÀromedlet ska stimulera elever och lÀrare till dialog dÀr olika erfarenheter och tankar möts för att utveckla en förstÄelse för oliktÀnkande. Till lÀromedlet har jag skrivit en lÀrarhandledning som riktar sig till lÀrare som stöd i undervisningen. LÀrarhandledningen beskriver lÀromedlet ingÄende och ger förslag pÄ hur lÀraren kan arbeta med materialet.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

Denna rapport granskar processen kring hur ett systeminförande och systemskifte kan gÄ till och vad som bör beaktas extra i samband med detta. Som exempel studeras Motala kommun och det systemskifte som genomfördes under 2004 samt ITiS som var en statlig satsning för att öka tillgÄngen och sprida kunskaper kring IT i Sveriges skolor.SjÀlva systemförÀndringsprocessen bestÄr egentligen av tre delar: beslutsfattandet, införandet och det fortsatta anvÀndandet. I beslutsfattandet ingÄr bÄde den första granskningen och utvÀrderingen av möjliga alternativ samt sjÀlva sÀttet som beslutet sedan tas pÄ. Vid införandet finns det mycket som bör ligga i fokus för att minimera problem. En bra planering och ett genomförande som följer denna planering verkar vara ett bra utgÄngslÀge för en lyckad implementering.

I takt med att stÀder fortsÀtter att vÀxa och stadsplanerares medvetenhet om grönskans positiva effekter pÄ omgivningen vÀcks, ökar intresset för att anvÀnda Ànnu outnyttjade vertikala ytor pÄ byggnader till vÀlgörande vÀxtlighet. Mycket Àr kÀnt kring nyttan med gröna fasader. Dess isolerande inverkan mot buller och temperaturvÀxlingar, den luftrenande inverkan (Perini et al., 2011) och de estetiska möjligheterna. Den praktiska erfarenheten kring vÀxtvÀggar i vÄrt nordiska klimat Àr emellertid fortfarande begrÀnsad. Den bristande erfarenheten gör osÀkerheten stor rörande möjligheten att satsa pÄ gröna fasader i form av vÀxtvÀggar, exempelvis vid planering av nya byggprojekt. En stor osÀkerhetsfaktor kring vÀxtvÀggar Àr dess skötsel. Syftet med det hÀr arbetet Àr att klargöra vilka faktorer som Àr avgörande för det övergripande skötselbehovet hos vÀxtvÀggar, samt att hitta ett sÀtt att förutsÀga och/eller jÀmföra och kvantifiera faktorerna. För att kunna komma fram till vad dessa faktorer bestÄr i har jag besökt platser dÀr vÀxtvÀggar Àr uppförda samt gjort intervjuer med personer som har stor kunskap i Àmnet vÀxtvÀggar i nordiskt klimat. Eftersom det inte finns mycket litteratur att finna kring Àmnet skötsel av vÀxtvÀggar i nordiskt klimat, har informationen som framkommit vid intervjuerna haft en central betydelse. De faktorer som framkommit som betydelsefulla för skötselbehovet hos vÀxtvÀggar har sammanstÀllts i ett bedömningsverktyg dÀr de delats upp i dels faktorer hos vÀggen, dels faktorer hos vÀxtvalet.

Under mina Är pÄ lÀrarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat pÄ diverse olika förskolor och skolor i olika samhÀllsskikt, dessa skolor har haft varierande mÄngfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika hÀrkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssÀtt. DÀrför vill jag i detta arbete, med hjÀlp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bÀst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssÀtt. För att pÄ sÄ sÀtt underlÀtta för elever med en annan kulturell bakgrund Àn den svenska eller svÄrigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan anvÀnda sig utav i undervisning av historia.

Riksdagens 15 nationella miljökvalitetsmÄl har utvecklats för att kunna sÀkra de hot som finns för att uppnÄ en ekologisk hÄllbar utveckling. Myndigheter, kommuner och statliga organ ska arbeta aktivt med dessa miljöfrÄgor i planeringsobjekt för att bidra till att pÄ sikt uppnÄ dessa miljömÄl. Idag finns kritik och problem gÀllande miljömÄlen dÄ mÄnga mÄl anses vara svÄrtolkade och diffusa. MÄlen blir dÀrför svÄra att hantera och i planeringsobjektet. Eftersom arbetet med de nationella miljömÄlen inte finns reglerat idag finns en debatt gÀllande vilken status miljömÄlen har i dagens samhÀlle.