I forskning om den mångkulturella skolan ges stort utrymme åt undervisning som bedrivs där i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till historieundervisningen och historieämnet. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur lärare i historia bedriver sin undervisning med en mångkulturell elevsammansättning.Den teoretiska utgångspunkten utgörs av socialkonstruktivismen, metoden i sin tur är kvalitativ och tar sin utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktär. Respondenterna utgjordes av sex stycken lärare i historia som undervisade på mångkulturella högstadieskolor i nordöstra Skåne. Råmaterialet från intervjuerna analyserades med hjälp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns två diskurser beträffande historieundervisning med den mångkulturella elevsammansättningen.

Syftet med denna studie har varit att ge underlag till att utveckla pedagogiken kring att arbeta med högt presterande musikelever i heterogena elevgrupper på högstadiet. I studien har jag intervjuat tre musiklärare på olika högstadieskolor i landet, för att genom tolkning och analys av deras svar i min slutsats försökt se handlingsmönster och effekter av deras undervisning.Resultatet visade att två av lärarna använde sig mer av sin improvisationsförmåga i klassrummet, än av att planera för den heterogena grupp de skulle möta. Den tredje läraren planerade mer i detalj för att möta högt presterande elever. Metoderna som lärarna använde sig av i klassrummet var dels att hitta svårare musikaliska utmaningar för dessa elever, men också metoden att använda nämnda elever som hjälplärare. Resultatet visade också att högt presterande elever får mindre lärartid än andra, och att dessa elever ofta övar och spelar vid sidan av grundskolan.I diskussionen har jag analyserat resultatet och dragit slutsatserna att lärare i sin planering bör möta de utmaningar som högt presterande elever behöver i musik, och att också ge tid till detta i sin planering.

Detta examensarbete handlar om arbetet med glas i gymnasieskolans undervisning. Det övergripande syftet med arbetet var att skapa en inblick i hur arbetet med glas kan gestalta sig i gymnasieskolans undervisning samt att tillhandahålla en överskådlig arbetsbeskrivning av tillvägagångssätt, tekniker och material för arbete med glas i bildundervisning. Det sammantagna arbetet är således utformat som två separata delar. Det övergripande syftet med den vetenskapliga rapporten var att utifrån intervjuer med tre lärare ge en inblick i hur arbetet med ett material som traditionellt inte ingår i bildundervisningen kan se ut samt att undersöka hur de intervjuade lärarna gått till väga i upplägget och utformningen av arbetet i sin undervisning. Den andra delen av arbetet har karaktären av ett arbetshäfte där olika tekniker och material som kan användas inom arbetet med glas tas upp.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ständigt ökar i Världen. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan göra för att hjälpa patienten till en förbättrad egenvård genom ändrade kostvanor i deras dagliga liv. Studien baserades på 10 vetenskapliga artiklar och huvudkategorier som innefattade information/undervisning, samordning samt stöd. Dessa var uppdelade i sju underkategorier: kost, fysisk aktivitet, mål och planering, bemötande, motivation, kontakt och uppföljning, problemlösning, vilka presenterats i resultatet. Det framkom i studien att sjuksköterskan hade en en viktig funktion i patientens egenvård genom att undervisa både informellt och formellt samt vara ett stöd för framtida livsstilförändringar..

Att bygga hus är en lång och komplicerad process som börjar med planering och avslutas med en slutbesiktning. Det är ett av de största projekten som görs i livet, därför är det viktigt att vara ytterst noggrann vid bland annat planering, budgetering och val av entreprenör. Det är många aktörer under byggprocessen där de viktigaste är arkitekten, stadsbyggnadskontoret och byggnadsentreprenörerna. Syftet med denna rapport är att göra en undersökning hur väl samarbetet mellan aktör och konsument fungerar under byggprocessen. Målsättningen är att försöka hitta orsakerna till varför dessa vanliga problem uppstår och om det finns möjlighet att begränsa eller helt ta bort dessa problem I rapporten har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod just eftersom att vi vill få fram enskilda individers tolkning av hur de upplevde husbyggnadsprocessen. Av den orsaken att varje fall är unikt så lämpar sig därför inte en kvantitativ metod för att få svar på vår undersökningsfråga. Resultatet visar att privatpersoner hellre lägger pengar på själva huset än en väl utformad planering.

Syftet i föreliggande studie är att få en ökad förståelse för hur lärare planerar och genomför undervisningen på ett gymnasieprogram med tematiskt upplägg för att göra den begriplig och intressant för eleverna. Syftet är också att fördjupa förståelsen för hur lärarens planering och utvärdering sker utifrån deras egna intressen, läroplanen, kursplanen samt de nationella och lokala målen. Eftersom det är lärarens tankesätt och planering som skall undersökas så har jag valt att göra en kvalitativ studie i form av intervju. Resultatet visar att läraren har betydande ambitioner på att fokusera på eleven och involvera eleven i planeringen. I och med lärarens möjlighet att tolka kursplanen självständigt tillsammans med den lokala kursplanens stora betydelse så finns det bra möjligheter att implicera eleverna i planeringen och på så sätt öka samspelet mellan läraren, eleven och ämnesinnehållet..

Den här rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lärarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans läroplan och lokala styrdokument. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för lärarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lärarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet?Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lärare i förskolan.Rapporten visar att övervägande delen av lärarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gäller faktorer som påverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det är: (i) Kompetens, (ii) förståelse av naturvetenskapen och dess innehåll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under.Utifrån gällanden styrdokument i förskolan är naturvetenskapen ett kunskapsområde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lärarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren..

Ämnet idrott och hälsa ska främja en aktiv livsstil för eleverna och det är idrottslärarens uppgift att ge eleverna möjlighet att uppleva olika aktiviteter och erbjuda nya och positiva upplevelser kring fysisk aktivitet. Detta för att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet och rörelse. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år beskriver den undervisning de själva bedriver i ämnet idrott och hälsa samt hur de beskriver sin egen utbildning inom ämnet. En kvalitativ undersökningsmetod har använts där sex pedagoger intervjuades. Pedagogerna har olika utbildningar från olika orter i Sverige.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka olika lärares förhållningssätt till individualiserad undervisning inom matematikämnet i de tidiga skolåren. Lärarnas uppfattningar står i fokus. Utifrån detta syfte formuleras frågeställningarna som avser att ta reda på lärares uppfattningar om individualiserad undervisningsinnebörd, eget arbete med individualiserad undervisning i matematik och de faktorer som möjliggör eller begränsar en individualiserad undervisning. Insamlade data grundar sig på intervjuer av fyra verksamma grundskollärare. Materialet analyseras med utgångspunkt i både fenomenografi och ramfaktorteori.Resultatet visar likheter och skillnader i lärarnas uppfattningar om individualiserad undervisning, vilket visar sig tydligt i deras sätt att genomföra undervisningen.

Syftet med studien är att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lärares undervisning om särskrivningar. Det görs utifrån frågeställningarna:Hur uppfattar elever särskrivningar?Hur beskriver lärare att de arbetar med särskrivningar i undervisningen?För att besvara syfte och frågeställningar byggdes studien på en kvalitativ undersökning där lärare och elever på två skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lärare som undervisar i svenska samt med sju elever i årskurs sex.Datamaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats, vilken är den grund studien vilar på. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier.

Denna studie handlar om ramfaktorer som påverkar undervisningen av elever med ADHD, enligt högstadielärare. Åtta intervjuer genomfördes med högstadielärare med erfarenhet av denna typ av undervisning och frågeställningarna var: Vilka ramfaktorer anser lärarna har betydelse för undervisning av elever med ADHD? Hur upplever lärarna det egna arbetet med denna typ av undervisning till exempel vad avser tilldelning av resurser från skolans ledning? Vad skulle underlätta undervisningen för elever med ADHD-problematik? Resultaten visar att lärarna anser att viktiga ramfaktorer är möjligheter till kompetensutveckling, tillgång till information, arbete med att analysera och diagnostisera, strukturer på arbetsplatsen samt den fysiska arbetsmiljön. Lärarna upplever också att undervisning och miljön inte är tillräckligt individanpassad, att stödet från skolledning och elevhälsoteam är svagt samt att det saknas resurser från ledning och skolorganisation. De önskar sig även mer specifik handledning kring enskilda elever från elevhälsoteamet.

Syftet med denna studie var att identifiera olika metoder för att undervisa ungdomar med typ-1 diabetes och hur ungdomarna upplevde metoderna. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Resultat: Studien visade att olika undervisningsmetoder användes och att undervisningen för ungdomarna skedde framförallt individuellt vid de regelbundna besöken på diabetesmottagningen. Gruppundervisning och undervisning med hjälp av olika tekniska hjälpmedel var andra forum för undervisning. Undervisning i grupp uppskattades av många ungdomar där de fick möjlighet att träffa andra ungdomar i samma situation.

Hälsosam planering och hälsokonsekvensbeskrivning är två arbetsmetoder i planerings- och beslutsprocesser som har uppmärksammats inom folkhälsopolitiken. Skåne har anammat diskussionerna kring detta och utvecklat en välarbetad regional strategi inom ramen för de elva nationella folkhälsomålen. Ett projekt pågår nu med att undersöka hur hälsokonsekvensbeskrivningen ska implementeras i beslutsprocesser på kommunal- och regionalnivå. Metoden har svårigheter i form av otillräckliga kunskaper och bristfälliga datainsamlingar. Risken finns att intresset för hälsokonsekvensbeskrivning faller på grund av det.

Uppsatsen undersöker om fyra gymnasielärare i historia reproducerar ett vi och ett de ur etnisk synvinkel genom sin undervisning av A-kursen. Undersökningen har som teoribas forskningsresultat från historikern Christina Johansson, litteraturprofessor Edward Said och sociologen Masoud Kamali. De mer specifika frågorna som uppsatsen försöker få svar på är om lärarna i fråga bedriver en eurocentrisk undervisning, om det finns ett vi- och de-tänkande inbyggt i undervisningen, om det finns en inbyggd tanke om positionell överlägsenhet gentemot de andra (icke-européer eller icke-västerlänningar) i undervisningen och om lärarna förnekar existensen av en social stereotypifiering. Uppsatsen kommer fram till att eurocentrismen är tydlig i alla fyra lärares undervisning, vi- och de-tänkandet reproducerar lärarna i olika grad, tanken om positionell överlägsenhet är svår att upptäcka i deras undervisning samt att förnekelsen av den sociala stereotypifieringen är närvarande i olika grad hos tre av de fyra lärarna..

Fältsäljare har alltid kännetecknats av att ha ett mobilt arbetssätt där kundkontakt tillhör vardagen och god planering är vitalt. HILTI är ett verktygstillverkande företag som nyligen infört ett mobilt IS-stöd i förhoppning om att underlätta med bland annat planering för fältsäljarna. En explorativ undersökning av företaget har genomförts för att få en uppfattning, utifrån fältsäljarens perspektiv, hurvida denna upplever att yrkesrollen förändrats vid införandet av ett mobilt informationssystem. Insamling av data har utförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att få en tydlig bild av de förändringar som försäljaren upplever anmärkningsbara. Resultatet visar att systemet bidragit till direkta förändringar i försäljarens yrkesroll.