Det här är en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvärldsanalys och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker hur kommuners omvärldsanalyser ser ut samt hur de utifrån dessa formulerar strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna är samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin uppnås. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade personliga intervjuer har två översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen åskådliggör ett tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtätning genom blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom gränsöverskridande samarbete..

Kompetensutveckling används mer och mer av företag i dagens samhälle. Det är dock fortfarande relativt ovanligt med utvärderingar av utbildningar. SATS är ett exempel på ett företag som arbetar med utbildning men inte har haft resurser/kunskap att göra uppföljningar på sin kompetensutveckling. Denna magisteruppsats kommer studera SATS GETIN-utbildning. Utbildningen skall genomföras av alla anställda på SATS och syftar till att introducera personalen till SATS värderingar, arbetsrutiner, historia med mera.

Den 1 januari 2006 förändrades reglerna för hur utdelningen på andelar i fåmansföretag beskattas. Syftet med 3:12-reglerna är att begränsa fåmansföretagares möjlighet att omvandla tjänsteinkomster till kapitalinkomster. De nya reglerna ger en större möjlighet till denna omvandling och med noggrann planering kan företagare göra skattevinster. Syftet med uppsatsen är att förklara hur ett företags olika förutsättningar påverkar denna planering. För att undersöka detta utfördes beräkningar på flera företag med varierande förutsättningar.Uppsatsens resultat visar att planeringen skiljer sig åt mellan företag beroende på vilka förutsättningar de har.

Bakgrund: Kunskapsintensivt arbete utgör en allt större del av näringslivet idag. Morgondagens vinnare blir de företag med den mest kompetenta personalen. Organisationen som ligger till grund för detta arbete står inför en omfattande förändring som en del av organisationens strategi för att uppnå en långsiktig konkurrenskraft. För att möjliggöra detta krävs en kompetensutvecklingsstrategi som även den premierar långsiktighet.Syfte: Syftet med denna uppsats är att arbeta fram förslag till utveckling av organisationens strategier för kompetensutveckling. Huvudsyftet är uppdelat i tre delsyften:- Hur kan organisationen öka individens motivation att utvecklas i enighet med organisationens behov och mål- Vad kan göras för att främja organisatoriskt lärande inom grupperingen- Vad kan göras för att främja det individuella lärandet i arbetet inom grupperingenMetod: Arbetet är genomfört med ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av en empirisk studie.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur synsätt och arbetssätt kring matematik i förskolan förhåller sig i en kommun där det medvetet har satsats på kompetensutveckling i matematik. Vi vill veta vad matematik i förskolan innebär för lärarna och hur de arbetar med matematik samt hur de ser på kompetensutvecklingens betydelse.Som metod har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkäter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Enkäterna har besvarats av lärare som deltagit i kompetensutvecklingen. Intervjuer har sedan genomförts med några av dessa samt med en rektor.Resultatet visar på att lärarna tycker att matematik hör hemma i förskolan. Förskolematematik innebär att synliggöra och lyfta fram matematiken i vardagliga situationer som är meningsfulla för barnen.

Studiet undersöker kompetensutvecklings möjligheter för bemanningskonsulter. Intresset är stort i att ta reda på vilka kompetensutvecklingsmöjligheter finns och om bemanningskonsulter har tillgång till dem möjligheterna. Intresset finns även i hur bemanningskonsulterna själva uppleva deras utvecklingsmöjligheter och anställningsbarhet, jämfört med kundföretagens egna anställda. Undersökningen gjordes genom att intervjua några av bemanningskonsulter som är på en långtids uppdrag hos ett kundföretag inom bilindustrin, samt några av kundföretagets egna anställda som fick sin anställning på kundföretaget efter att har varit konsulter på uppdrag hos det kundföretaget. En jämförelse gjordes sedan mellan bemanningskonsulter och företagets egna anställda för att undersöker hur de upplever sina respektive kompetensutveckling.

Att mäta och värdera kompetensutveckling på företag blir en allt vanligare företeelse även om det fortfarande inte är allmänt vedertaget. SATS Sports Club AB är ett företag på den Skandinaviska träningsmarknaden. Det är ett utbildningsorienterat företag men gör själv inte någon uppföljning på sina utbildningar.I det här arbetet har vi kartlagt en utbildning på SATS (GETIN-utbildningen). Vi har definierat kompetensmålet med utbildning, vilket sorts värde som detta mål bidrar med och vilka affärsmål som påverkas av detta.Vårt syfte är att ge SATS en inblick i hur de kan arbeta med kompetensmätning i sin organisation. Vi ämnar även lägga grunden för en fullständig kompetensmätning av SATS GETIN-utbildning.Vi har kommit fram till att kompetensmålet med GETIN-utbildningen är ?att öka de nyanställdas servicekvalitet och förbättra deras kundbemötande.?.

De snabba förändringarna i dagens arbetsliv gör att det ställs ökade krav på den anställdes förmåga att lära och utveckla sin kompetens i arbetslivet.Syftet med studien är att analysera några personalvetares egna uppfattning om sina förutsättningar och hinder för lärandet i arbetslivet. Uppsats arbetet har inslag av den hermeneutiska cirkeln. Studien är av kvalitativ karaktär med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod.Resultatet av studien visade att de personalvetare som deltagit i studien anser att det är flera faktorer, som intresse, arbetsmiljö, tid för reflektion m.m. påverkar deras lärande och utveckling av kompetens..

Vi lever idag i ett samhälle i ständig utveckling vilket ställer krav på verksamma företag att konstant driva på den egna utvecklingen. I detta arbete är kompetenta och kunniga medarbetare viktigt, men det är enligt Rekryteringsenkäten 2012 (Svenskt Näringsliv, 2012) svårt för företagare att anställa den kompetens de behöver. Om inte kompetensen finns på arbetsmarknaden är intern kompetensutveckling ett möjligtalternativ för att ta fram den kompetens som efterfrågas och detta är något som det årligen investeras stora summor i. Vilken effekt dessa investeringar har på företagen är dock något som inte utvärderas i någon större utsträckning (Pineda, 2010) vilket leder till att pengar riskerar att upprepade gånger investeras i overksamma insatser. Hur kan detta åtgärdas? Det finns ett flertal teoretiska modeller för utvärdering av kompetensutveckling, men det saknas empirisk forskning som visar hur företag arbetar med området och det är denna lucka uppsatsen bidrar till att fylla.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

BakgrundBakgrunden till idén till denna studie uppkom då vi under våra praktikperioder märkt av vissa negativa attityder kring arbetet med digitala verktyg samt PIM. Vi ville undersöka över användandet och de attityder som finns i förskolans verksamheter kring digitala verktyg ur ett kommunperspektiv.SyfteSyftet med studien är att belysa förskolors tillgång till digitala verktyg och om kompetensutvecklingen inom IKT inverkar på attityderna kring det digitala lärande i förskolan.MetodEn kvantitativ studie med enkät som redskap besvarad av pedagoger verksamma i Borås stads förskoleverksamhet.ResultatResultatet av studien visade att pedagogerna har en positiv attityd kring arbetet med digitala verktyg. Pedagogerna ansåg att PIM-utbildningen varit en bra kompetensutveckling, dock visade det sig att de bara till en viss del använde sig utav den nyförvärvade kunskapen. Pedagogerna lyfte att det i många fall beror på ålderdomliga datorer och brist på internetuppkoppling till iPad/lärplatta. Utifrån resultat kan vi utläsa att användningen av IKT i verksamheten till viss del är en generationsfråga..

Studiens syfte var att belysa akademikers syn på hur kompetensutvecklingen bäst tas tillvara på arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats där jag genomförde fem intervjuer med akademiker från branscherna privat tjänsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast är chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, även om det i den här studien har visat sig att det är i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det är chefen som känner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har däremot mycket dålig kunskap om vad de övriga på arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, främst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bästa.

Två gånger per år genomförs kompetensinvesteringar för ingenjörer på GKN Aerospace Sweden AB. Konceptet går under benämningen Training Days. Syftet med investeringen är att höja kompetensen bland de ca 400 ingenjörerna. I anslutning till utbildningsdagarna genomförs en enkätundersökning för att se till deltagarnas åsikter om Training Days. Problemet är att det aldrig undersökt vilken inställning och synsätt medarbetarna har till lärande och utveckling och om de olika perspektiven i sådana fall påverkar effekterna av investeringarna.Den kvalitativa fallstudien syftar till att undersöka om ingenjörernas perspektiv på lärande och kompetens påverkar organisationens utveckling.

Det här är en uppsats omfattande 15 högskolepoäng i ämnet fysisk planering. Uppsatsens titel är ?mellankommunal översiktlig planering ? möjligheter och begränsningar? och undersöker vad begreppet innebär, både i lagens mening och i praktiken, vilka frågor som kommunerna är beredda att samplanera om och hur de gått eller tänker gå tillväga. För att konkretisera frågeställningen har tre stycken fall med olika karaktär valts. Den slutliga frågeställningen handlar om vilka likheter och skillnader som finns i dessa valda fall. Metoden för uppsatsen har till största delen utgjorts av studier av kommunala dokument; översiktsplaner, samrådshandlingar, dokumentationer etc.

Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bättre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjälp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla..