Sök:

Sökresultat:

275 Uppsatser om Planerat ćldrande - Sida 7 av 19

Pedagogers anvÀndning av Lgr11 vid planering av undervisning

Syftet med den hÀr studien har varit att granska hur lÀrare anvÀnder den nya lÀroplanen Lgr11 dÄ de planerat undervisningen. Jag har Àven tagit del av hur lÀrare arbetade dÄ Lpo94:s lÀroplan var gÀllande för att dÀrefter undersöka om lÀrare anvÀnder lÀroplanen i samma grad dÄ som nu. Med utgÄngspunkt i intervjuer, textanalyser av Lpo94 och Lgr11 samt utifrÄn annan litteratur och forskning, sÄ har en mindre kartlÀggning blivit möjlig. Metoden har varit kvalitativ genom att lÄgstandardiserade intervjufrÄgor anvÀnts. Det övergripande perspektivet Àr didaktiskt dÄ undersökningen syftat till att undersöka lÀrares anvÀndning av lÀroplan och faktorer som pÄverkat dem vid lektionsplaneringarna.

Skapa lek-och lustfyllda miljöer för att frÀmja matematikinlÀrning : En aktionsforskning med syfte att frÀmja matematikinlÀrning genom lek och estetiska uttryckformar

Syftet med arbetet var att frÀmja barns lÀrande i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som hade sin grund i lek och estetik. Vi anvÀnde oss av olika forskningsmetoder sÄsom observationer, loggböcker och intervjuer för att beskriva resultatet. Arbetet hade en teoretisk bakgrund dÀr representerades lÀroplaneras kunskapsmÄl i matematik vi beskrev Àven forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier med koppling till estetik. Resultat delen omfattade tre cyklar dÀr vi hade observerat, intervjuat, planerat aktiviteter, genomfört aktiviteterna, reflekterat över och dokumenterat barns lÀrande process och utveckling. I skolan hade vi arbetat med rÀknesÀtten och multiplikation medan i förkolan handlade arbetet om taluppfattning och geometrisk former.

Se mig med! Anhörigas upplevelser av att vÄrda i hemmet: En litteraturstudie

Idag blir det allt vanligare att anhöriga vÄrdar nÀrstÄende i hemmet. DÄ anhöriga intar en ny roll, som vÄrdare, blir deras livsvÀrld förÀndrad. Att vara anhörigvÄrdare, oberoende av vilken sjukdom den nÀrstÄende har, Àr ett omrÄde dÀr forskningen Àn sÄ lÀnge Àr begrÀnsad. Denna studie avser att öka förstÄelsen inom omrÄdet hos sjuksköterskor och övrig sjukvÄrdspersonal, för att kunna ge ett gott stöd och vÀgledning utifrÄn anhörigas upplevelser . Syftet med studien Àr att belysa upplevelserna av att vara anhörigvÄrdare i hemmet till en nÀrstÄende som drabbats av sjukdom.

Implementering och migrering av virtuell servermiljö

Denna rapport beskriver mitt projekt som utfördes hos Sundbyberg Stad vÄren 2009. Sundbyberg Stad behövde hjÀlp med att modernisera sin virtualiseringsinfrastruktur. Jag har i detta projekt undersökt, genom att ta reda pÄ fakta hur Microsofts virtualiseringsplattform Hyper-V fungerar och vilka krav som stÀlls för att sÀtta upp en virtualiseringsmiljö baserad pÄ Hyper-V. UtifrÄn mina undersökningar och kundens krav och önskemÄl, har jag planerat och implementerat en fÀrdig virtualiseringsmiljö som baseras pÄ Hyper-V. Denna miljö Àr uppsatt i ett s.k.

MÄl i skolans praktik. LÀrares uppfattningar av och arbete med lÀroplanens mÄl om elevers ansvar och inflytande

I rapporten redovisas en undersökning av hur den svenska nationella lÀroplanen i grundskolan blir till den genomförda lÀroplanen i en skolas undervisning/praktik. FrÄgestÀllningarna gÀller lÀrares uppfattningar av och skolans arbetssÀtt för att genomföra mÄlen om elevers ansvar och inflytande. Undersökningen Àr en fallstudie. Dataunderlaget kommer frÄn intervjuer med lÀrare och skolans dokumentation. Detta har analyserats med tillÀmpning av kvalitativ metod.

Att veta nÀr man ska göra det man vet att man ska göra : om barn med ADHD, uppfattning av tid och att komma ihÄg att göra det man har planerat

I den hÀr studien undersöks om det Àr bristande tidsuppfattning som orsakar sÀmre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar Àven till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner.Studien har genomförts genom att tvÄ grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mÄtt pÄ prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har Àven deltagit i en intervju.Resultaten visar att det inte finns nÄgon skillnad i prestation pÄ den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sÀmre strategi Àn barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sÀmre Àn andra pÄ tidsuppfattningsuppgiften, dÀremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation pÄ exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det gÄr inte med uppgifterna i den hÀr studien att visa pÄ nÄgra direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne..

Kreativitet till varje pris?

Reklam Àr idag en naturlig del av vÄr vardag. Investeringarna i reklam vÀxer för varje Är som gÄr och Är 2006 investerade olika annonsörer i Sverige över 60 miljarder kronor i marknadskommunikation. Ett stÀndigt ökande mediebrus och ett minskat förtroende för reklam har gjort det svÄrare för annonsörerna att nÄ fram med sitt budskap och reklamen fungerar inte alltid som planerat, nÀrmare bestÀmt 80 - 85 % av reklamen som görs fungerar inte. Vad krÀvs dÄ för att göra effektiv reklam och vad innebÀr egentligen effektiv reklam? Vilken betydelse har en reklamtÀvling som 100-Wattaren för begreppet effektiv reklam? Inom reklambranschen sÄ hÀvdas det att reklam bör vara kreativ för att vara effektiv.

UtvÀrdering av boende av trÀningslÀgenhet i GÀvle kommun

Denna studie Àr en utvÀrdering av boende i trÀningslÀgenhet i GÀvle kommun. Boende i trÀningslÀgenhet Àr ett bistÄnd som beviljas av socialtjÀnstens Vuxenteam. Syftet Àr att mÀnniskor som inte bedöms klara eget boende, eller av olika anledningar inte kan fÄ ett eget kontrakt, ska genom en trÀningslÀgenhet ges möjlighet att prova eget boende. Det finns tvÄ övergripande syften med studien, dels att undersöka hur insatsen ser ut och hur den fungerar (teknisk kvalitet) dels att undersöka hur klienterna upplever hur det Àr att bo i trÀningslÀgenhet (funktionell kvalitet). Studien har genomförts med hjÀlp av bÄde kvalitativ och kvantitativ metod, och dÀr intervjuer och aktstudier anvÀnts som datainsamlingsmetod.

Unga vÀljare & Engagemang : Vad motiverar förstagÄngsvÀljare till att rösta?

I Ärets riksdagsval i Sverige Àr förstagÄngsvÀljarna rekordmÄnga. Tidigare forskning och media vittnar om att valdeltagandet bland dessa Àr lÀngre Àn befolkningen i övrigt. Denna undersökning har i motsats till tidigare forskning fokuserat pÄ varför förstagÄngsvÀljare röstar, och inte varför de avstÄr. DÀrför Àr det av intresse att undersöka vad det Àr för faktorer som motiverar förstagÄngsvÀljare till att rösta. FrÄgestÀllningen som genomsyrar undersökningen Àr sÄledes: Vad motiverar förstagÄngsvÀljare till att rösta? Med hjÀlp utav denna frÄgestÀllning sÄ har flera faktorer identifierats som tenderar att ha en positiv inverkan pÄ denna motivation.

Barns upplevelse av lustgasbehandling : En intervjustudie

Syftet med denna deskriptiva kvalitativa intervjustudie var att beskriva barns upplevelser av lustgasbehandling. Urvalet bestÄr av sex barn i Äldern sex till fjorton Är som behandlats med lustgas vid procedursmÀrta, akut eller planerat, pÄ barnsjukhusets akutmottagning eller allmÀnna specialistmottagning. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Alla barnen upplevde annorlunda kroppskÀnslor eller abstrakta kÀnslor som inte nödvÀndigtvis var obehagliga under lustgasbehandlingen. Samtidigt som flera av barnen beskrev en typ av frÄnvaro var de flesta medvetna om omgivningen och till viss del hÀndelseförloppet.

?ibland tror jag vi glömmer bort att vi inte heter Coca Cola company? : En studie av organisationsförÀndring i ett utbildningsföretag

I denna uppsats Ă€mnar författaren genom en fallstudie kartlĂ€gga den förĂ€ndringsprocess som utbildningsföretaget IT Gymnasiet Sverige AB genomgĂ„tt i samband med implementeringen av projektet We love IT. Studien syftar vidare redogöra för olika personalkategoriers perspektiv pĂ„ detta projekt och dess effekter pĂ„ verksamheten. Studien visar att förĂ€ndringsprojektet har genomgĂ„tt vissa steg, men att det finns skillnader mellan de tĂ€nkta moment som organisationsledningen planerat att projektet ska ta och de faser som projektet faktiskt genomgĂ„tt. Studien visar att ledningen inte Ă€r de enda som kan pĂ„verka vilka delar av projektet som kommer att genomföras respektive inte genomföras. Även att andra organisationsmedlemmar nĂ€mligen influerar processen.

Personcentrerad vÄrd för patienter som opererats för lungcancer

IntroduktionDetta kartlÀggningsprojekt har sitt ursprung i det kliniska vardagsarbetet och sjuksköterskors önskan om att patienter, som pÄ en thoraxkirurgisk klinik opereras för lungcancer, ska fÄ sakkunnig och omsorgsfull vÄrd.SyfteSyftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka behov och förvÀntningar som personer med lungcancer har inför en thoraxonkologisk operation samt vilken innebörden i personcentrerad vÄrd Àr för dessa personer.MetodUrvalet kommer att bestÄ av 50 patienter som inkommer planerat för att opereras pÄ grund av diagnostiserad/ misstÀnkt lungcancer. Patienterna kommer att opereras vid thoraxkirurgisk klinik pÄ ett universitetssjukhus. Inklusionskriterier Àr att patienterna Àr i Äldern 18-70 Är och kan förstÄ svenska i tal och skrift. Datainsamling kommer att ske med hjÀlp av en enkÀt i tvÄ delar. I syfte att pröva enkÀtens anvÀndbarhet genomfördes en pilotstudie.

Utformning av kurskompendium för en gymnasiekurs i byggteknik

Teknikprogrammet pĂ„ Ållebergsgymnasiet i Falköping blir mer och mer populĂ€rt samtidigt som det kommer att saknas utbildade ingenjörer. DĂ€rför vĂ€ljer Ållebergsgymnasiet att satsa pĂ„ en ny kurs i byggteknik och samtidigt ta in fler elever till Teknikprogrammet.Arbetet med denna rapport har frĂ€mst handlat om att samla in information för att utforma ett kurskompendium för en gymnasiekurs i byggnadsteknik till Teknikprogrammet pĂ„ Ållebergsgymnasiet i Falköping. Teknikprogrammet har tidigare planerat att starta upp en sĂ„dan kurs och tidigare elever har varit intresserade av densamma.Kompendiet Ă€r inriktat mot smĂ„hus med trĂ€stomme och kursen ska vara allmĂ€nbildande och skapa intresse för byggbranschen i allmĂ€nhet och smĂ„hus i synnerhet. Det inledande kapitlet av kompendiet handlar om byggfysik med bland annat fukt, energi, ljud och ventilation. Sedan följer ett kapitel om byggteknik med förklaringar till hur en byggnad kan vara uppbyggd frĂ„n grund till tak, vilka uppvĂ€rmningssystem som finns med mera.

FÀltstudier av produktionstidplan pÄ Kv. SolÀgget

Under drygt tvÄ mÄnader har produktionen vid JM Entreprenads projekt Kv. SolÀgget följts för att med utgÄngspunkt i projektets produktionstidplan, aktuell verklig position, diverse dokument samt i intervjuer avgöra varför fortskridandet eventuellt avviker frÄn det planerade, dÀr frÀmst förseningar var intressanta.Kv. SolÀgget genomförs pÄ generalentreprenad Ät JM AB och följer sÄledes de arbetsmetoder som anvÀnds inom JM AB. En vÀsentlig skillnad mellan JM AB och JM Entreprenad Àr att JM Entreprenad inte Àr lika vÀl inkörda pÄ gÀllande enhetstider och rutiner som JM AB:s hantverkare Àr. Genom att i tidigt skede sÀtta in ytterligare resurser Àn vad som var planerat i kalkylen undvek man att under tiden för min fÀltstudie uppnÄ en avvikelse som motsvarar en försening och snarare lyckades arbeta in ett försprÄng pÄ upp till tvÄ veckor.För att möjliggöra en produktion utan förseningar behandlar rapporten hÄrda, mjuka och yttre faktorer med en betydelsefull utgÄngspunkt i vikten av att Ästadkomma en vÀl utarbetad planering inför produktionsstart och pÄ sÄ sÀtt i ett tidigt skede ta stÀllning till möjliga faktorer som kan komma att pÄverka avstÀmningarna mot produktionstidplanen pÄ ett negativt sÀtt..

Vad hÀnder med slammet i VÀstra Götaland? -Hur sluthanteras slam frÄn avloppsreningsverk idag och hur kommer det att se ut i framtiden?

De idag mest anvÀnda alternativen för sluthantering av slam Àr deponering, spridning pÄ jordbruksmark, och olika former av annan anvÀndning som markbyggnad och jordtillverkning. Mycket hÀnder idag inom ?slamhanteringsomrÄdet? och till följd av nya lagar och mÄl kommer de tillgÀngliga alternativen för sluthantering se annorlunda uti framtiden. För att kunna föra en diskussion om hur sluthanteringen kommer att se ut i framtiden behövs dels en överblick över vad som kommer att gÀlla i framtiden, dels en överblick över hur hanteringen ser ut idag. Syftet Àr att kartlÀgga sluthanteringen av slam frÄn avloppsreningsverken idag, att ge en sammanfattning av mÄl och regleringar, samt diskutera hur sluthanteringen av slam kan tÀnkas se ut i framtiden.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->