Syftet med studien är att undersöka om pedagogerna arbetar med den tysta läsningen i sin undervisning och i sådana fall hur de arbetar. Fokus ligger på ?bänkboken? och hur den pedagogiskt används, hur böcker väljs, var eleverna befinner sig när de läser och hur för- och efterarbete ser ut. De årskurser undersökningen koncentrerar sig på är årskurs 4-6. Litteraturgenomgången behandlar aktuell forskning inom läsundervisning vilken belyser vikten av läsning.

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns Planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

Detta examensarbete handlar om dans i skola och förskola. Syftet är att undersöka dansen i några förskolor, skolor och fritidshem, att ta reda på hur attityden ser ut och hur dansen används. Meningen är också att arbetet ska kunna ge tankar och idéer om hur dans kan integreras i den egna undervisningen. Kunskapsbakgrunden belyser dans och rörelse ur olika perspektiv, hur pedagoger kan främja rörelse och hur man kan integrera det med andra ämnesområden. I undersökningen har jag filmat ett dansprojekt, skickat enkäter till 5 pedagoger och 5 föräldrar och 8 barn har blivit intervjuade i grupp.

Mitt huvudsakliga syfte är att öka mina kunskaper kring planering av, och uppfattningar om, barns Planerade utomhusmiljöer. För att komma fram till mina resultat har jag intervjuat besökare på temalekplatsen Spiralen och även tjänstemän vid Malmö stad, som är ansvariga för planeringen av lekplatsen. Mina resultat visar att besökare vid temalekplatsen Spiralen inte alltid använder och uppfattar lekplatsen på det vis som platsen är Planerad. Ett samarbete mellan människor med olika kompetenser skulle kunna bidra till en förbättrad utemiljö för barn. Nyckelord: intervjuer, lekmiljö, lekplats, planering, säkerhetsaspekter, utomhuslekar, utomhusmiljö.

Parkbiblioteket Detta examensprojekt är tänkt att ge Högalidsparken i Stockholm och de boende i staden en ny plats att finna information på, samtidigt som platsen får en ny koppling mellan gatan och parken då gränsen utgörs av en bergskärning idag, och denna är idag Planerad att ge plats för nya bostäder. Utformningen av mitt bibliotek är förenklat sett en rampförbunden terrasserad plan som tar besökarna på en vandring upp till den översta nivån där gångvägar passerar förbi och leder vidare till andra delar av Södermalm. Byggnaden hängs delvis in i berget med bergsförankringsstag och byggnadskropparna täcks utvändigt med falsad skivtäckning av zinkplåt. Programmet innefattar även ett mindre café som fungerar som mötesplats mitt bland böcker, studieplatser och sökdatorer..

Tidigare studier visar att sjuksköterskor lägger allt mer tid på omvårdnadsdokumentation.Forskningen tyder på två rationella förklaringar till detta fenomen. Den ena förklaringenbehandlar den ökade dokumentationen som en effekt av sjuksköterskors professionalisering.Samtidigt som lagkravet på sjukvårdsdokumentation trädde i kraft startade enprofessionaliseringssträvan för sjuksköterskor. Vikten låg på att som sjuksköterska ständigtsöka större skicklighet inom sitt yrke för att kunna erbjuda patienter bästa möjliga vård. Dettagjorde dokumentationen till en del i ett kollegialt kommunikationsverktyg för att säkrapatientsäkerheten.Den andra förklaringen till ökad dokumentation kan se fenomenet som en effekt avgranskningssamhället. New Public Management och konkurrensbaserad sjukvård har drivitsjuksköterskor att dokumentera om patienters vård och omvårdnad för att kunna styrka att rätthandlingar ä gjorda och därmed klara en granskning.Tidigare studier visar att både professionalisering och granskningssamhället har uppvisateffekter som kan förklara den ökade dokumentationen i sjukvården.

På cytostatikamottagningen, på Universitetssjukhuset MAS, påbörjade man ett projekt för ca två år sedan. Projektet hade som mål att den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan skulle närvara vid nybesöket som läkaren har med patienten inför Planerad cytostatikabehandling. Någon forskning som tidigare undersökt sjuksköterskans närvaro vid sådana nybesök har oss veterligt tidigare ej gjorts. Datainsamling skedde med halvstrukturerade, icke- standardiserade intervjuer, antalet informanter var sex stycken. Syftet var att undersöka den omvårdnadsansvariga sjuksköterskans upplevelser före, under och efter nybesöket samt eventuella för- och nackdelar med detta arbetssätt.

Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och med fokus på att förändra den traditionella högläsningen i grundskoleverksamheter med hjälp av observationer. Jag har upplevt att den traditionella högläsningen inte har varit Planerad utifrån rådande styrdokument. Med högläsning och ordbank som metod ges eleverna möjlighet att samspela och vara delaktiga i högläsningssituationen vilket gynnar deras språkutveckling. Genom att arbeta med ordbank utmanas även elevernas språkliga förståelse. Resultatet av min studie påvisar att högläsning kan ske med hänsyn till rådande styrdokument.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsställda, något som inte har fått vetenskapligt stöd. Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka om det föreligger några skillnader i livskvalitet och livstillfredsställelse mellan frivilligt barnlösa personer och föräldrar i den svenska populationen. Forskningsfrågan undersöktes med en enkät som bestod av självskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 är frivilligt barnlösa individer och 76 är föräldrar. Studien visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende på livskvalitet och livstillfredsställelse.

BAKGRUND: Vi är intresserade av hur pedagogerna använder sig av barnboken påförskolan. Därför vill vi höra hur ett antal pedagoger menar att de använder sig av barnboken isin verksamhet. Hur arbetar pedagogerna med barnboken? Vi belyser i bakgrundenbarnbokens historik, vilken betydelse barnboken har på förskolan och hur man använder sigav barnboken på förskolan.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur ett antal pedagoger i förskolan menar att deanvänder sig av barnboken.METOD: Vi har använt oss av en kvalitativ metod, tillvägagångssättet har varit intervjuer.Sju pedagoger har intervjuats på fyra olika förskolor.RESULTAT: I intervjuerna uttryckte pedagogerna att barnboken är ett av de redskap mananvänder sig av på förskolan. De använder sig av barnboken både vid Planerad läsning ochvid spontanläsning flera gånger under dagen.

I Jönköpings Län och då särskilt Jönköping som stad råder i dagsläget storbostadsbrist. Bostadsbolag och fastighetsägare vill få in fler bostäder på befintligafastigheter samt bygga nya bostäder för att få Jönköping att växa och bli något utavnavet i mitten av Sydsverige. Där har uppdragsgivaren till denna rapport, Vätterhem,en stor roll, som det i dagsläget största bostadsbolaget i Jönköpings Kommun.Vätterhem planerar en nyproduktion av upp till 800 lägenheter på ett stycke mark vidVätterns västra strand 1-2 km norr om Jönköping. Dessa 800 lägenheter fördelade påtvå etapper, 400 lägenheter per etapp. Denna rapport behandlar översiktligt ett förslagtill Planerad bostadsbebyggelse på denna plats, då endast etapp ett (400 lägenheter).Utifrån en genomförd områdesinventering, där rådande förutsättningar, bebyggelseoch växtlighet inspekterades, har olika förslag diskuterats fram, varav två olikapresenteras i denna rapport.

SammanfattningI detta examensarbete studeras hur uppmätt och upplevd nertid kan minimerasunder systemunderhåll. Studien fokuserar på databaserna samt arkitekturenför databasernas närliggande komponenter. Modellerna datamigrering i realtid,rullande uppgraderingar samt blågrön driftsättning undersöks och utvärderassom alternativ för minimering av nertid med avseende på hårdvara, verksamhet,leverans och kunder. I studien har ett hermeneutiskt synsätt använts. Empiriskaintervjuer med anställda samt observationer av driftsättningar har utförts.Ändringar i arkitektur implementerades utifrån existerande modeller förminskad nertid.

Uppsatsen handlar om hur förskolebarn använder sig av spontansången i den fria leken. Undersökningen grundar sig på observationer av en barngrupps fria lek som genomförts under en vecka. Syftet var att få en inblick i förskolebarns spontansång för att bättre kunna ta tillvara på deras intresse i den Planerade verksamheten. För att få reda på om det finns något samband mellan pedagogers Planerade musikaktiviteter och barns spontansång har det observerats en Planerad sångsamling, samt genomförts en intervju med pedagogen som höll i aktivitet. Resultaten visar att förskolebarn använder sig av spontansången på flera olika sätt, de sjunger både kända sånger och hittar även på egna sånger av olika slag.

Syftet med denna empiriska studie var att undersöka och lyfta fram hur pedagoger arbetar med högläsning i förskolan. För att få en inblick i arbetssätten har jag intervjuat sex pedagoger genom att undersöka hur de definierar begreppet högläsning, vad de ser för syfte med högläsning samt hur de upplever sitt arbete med högläsning.Resultatet visar att högläsningen är en vanligt förekommande aktivitet, som kan se väldigt olika ut, där de flesta av pedagogerna har Planerade högläsningstillfällen men att högläsningen också sker spontant under dagen utöver dessa Planerade tillfällen. Oavsett om högläsningen är Planerad eller spontan högläsning så använder sig samtliga informanter av boksamtal. I resultatet framkommer även pedagogers syn på val av litteratur där de även betonar vikten av att barnen får vara med att välja litteratur.  I diskussionen framhåller jag att samtliga informanter är eniga om att högläsningen fyller många funktioner, däribland barnets språkutveckling.                                               .

Bergkaraktäriseringssystem såsom RMR och Q (Rock mass rating och Rock tunneling quality index) används ofta i förstadiet av ett byggprojekt för att ge en tidig uppfattning om bergmassans karaktär och kvalitet. Informationen underlättar planeringen och det fortsatta arbetet genom att påvisa korrekta arbetsmetoder och risker. De två vanligaste systemen för att karaktärisera berg är RMR och Q, vilka båda med hjälp av fältbedömningar och beräkning betygsätter den aktuella bergmassan. RMR och Q har här använts för att karaktärisera en bergmassa i Huddinge kommun inför en Planerad byggnation. Resultaten av karaktäriseringen med de båda systemen skiljer sig åt på vissa platser vilket sannolikt kan förklaras med systemens olika tillvägagångssätt.