Sök:

Sökresultat:

782 Uppsatser om Placering av varumärken - Sida 16 av 53

Barkeströms reservvattentÀkt : Uttagsmöjligheter för dricksvatten, idag och i framtiden.

Om ett utslÀpp skulle ske vid Tikaskruvs vattentÀkt pÄverkas dricksvattenförsörjningen för över 1500 personer i en rad samhÀllen. För att sprida riskerna vill Nybros tekniska förvaltning anlÀgga en reservvattentÀkt vid Barkeström. Syftet med arbetet Àr att utreda möjligheten för grundvattenuttag och hur en eventuell etablering pÄverkas av framtida klimatförÀndringar.Södra delen av omrÄdet domineras av en nedlagd grustÀkt för att sedan övergÄ till orörda mÀktiga rullstensÄsar norrut. Grundvattnets strömning pÄverkas i stor utstrÀckning av Barkadammen genom inducerad infiltration.Genom interpolering i GIS togs strömningskartor fram och omrÄdet och dess historia kartlades. Tillsammans med tekniska förvaltningen togs tre förslag till brunnsplacering ut och utvÀrderades.Slutsatsen blev att en placering i de opÄverkade Äsarna ger bÀst skydd om det infiltrerade ytvattnet frÄn Barkadammen har tillrÀckligt lÄng uppehÄllstid.

Förskoleklassen-lekens mellanrum? : En studie kring den fria lekens plats i förskoleklassen

Uppsatsen handlar om den fria leken i förskoleklassen och hur mycket tidsutrymme den har dÀr. Studien skildrar vilken betydelse lekmaterialet och den fysiska miljön har för att den fria leken ska infinna sig. Studien skildrar Àven om förskoleklassens placering i förhÄllande till skola och förskola pÄverkar den tid som Àgnas Ät fri lek samt vilka tankar pedagogerna i förskoleklasserna har kring den fria leken och dess förutsÀttningar. Observationer och intervjuer genomfördes med pedagoger frÄn tre olika förskoleklasser och skolor.Resultatet visar att den tid som Àgnas till fri lek varierade mellan förskoleklasserna och att lekmaterialet och miljön har viss betydelse för att den fria leken ska infinna sig. Förskoleklasserna som befinner sig inom skolans lokaler Àr mer skolinriktade och styrda av skolans mÄl Àn de som ligger utanför som Àr mer förskoleinriktade.

Utveckling av nya generationens stÀdvagn: ett arbete inom forskningsprojektet Aktionsprogram för optimal ergonomi och fÀrre arbetsskador vid stÀdning

Denna rapport behandlar examensarbetet ?Utveckling av nya generationens stÀdvagn? och Àr en avslutning pÄ civilingenjörsutbildningen ergonomisk design och produktion. Arbetet omfattar 20 högskolepoÀng och har strÀckt sig över perioden september 2005 t.o.m mars 2006. Syftet med uppgiften var att göra en grundlig anvÀndaranalys av Nilfisk- Advance S-vagn och omvandla den till en kravspecifikation för en ny S-vagn samt att ta fram ett koncept dÀr ett förslag pÄ lösning presenteras. Arbetet Àr utfört enligt metoden systematisk problembehandling, dÀr en viktig del ligger i att bestÀmma slutanvÀndarens behov.

You got growin? up to do ? en kvalitativ studie om vad som styr institutionsplacering av barn och ungdomar

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad som styr antalet placeringar av barn och ungdomar pÄ institution. För att besvara detta har fyra kvalitativa intervjuer med tvÄ IFO-chefer och tvÄ socialsekreterare gjorts. Intervjuerna har sökt svar pÄ dessa frÄgor: Har det placerats fÀrre barn och ungdomar pÄ institution under 2009 jÀmfört med 2008? Har resurserna minskat i och med lÄgkonjunkturen? Vad anser socialtjÀnsten om institutionsplacering för barn och ungdomar? AnvÀnder man sig hellre av andra typer av metoder (Àn institutionsplacering) för att hjÀlpa barn och unga som har behov av det? NÀr blir placering pÄ institution det enda alternativet? Hur illa ska det vara för att det ska vara den enda utvÀgen? KÀnner de anstÀllda pÄ de olika socialkontoren att de har förutsÀttningar för att göra sitt jobb pÄ ett sÀtt som kÀnns bra och tillfredsstÀllande? Resultatet visar pÄ en balansgÄng för socialtjÀnsten i vad de ska göra för insatser för ett barn/ungdom. De ska ta hÀnsyn till ekonomi, ev.

SjÀlvstÀndigt liv efter placering : Hur upplever ungdomar som varit placerade en eller flera gÄnger under uppvÀxten sin vÀg till att bli vuxna och klara sig sjÀlva

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur ungdomarna som varit placerade i vÄrd enligt SoL eller LVU upplever att det gÄtt att lÀmna vÄrd för att klara ett sjÀlvstÀndigt liv som vuxen och vad som har varit viktigt för dem. Fokusen har varit pÄ deras relationer och stöd de haft och vilka skydds- och riskfaktorerna som kommer fram i deras livsberÀttelser.Studien har genomförts med en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer med 4 ungdomar som varit placerade och dÀr vÄrd upphört och dÀr de inte flyttat hem till de biologiska förÀldrarna.De teoretiska perspektiven har varit anknytningsteorin för att se deras relationer och resilience för att se skydds- och riskfaktorer.Resultaten visar pÄ att det finns gemensamma skyddsfaktorer i ungdomarnas berÀttelser, bland annat har alla ungdomarna haft stödjande relationer till vuxna och jÀmnÄriga. .

Bevisbördan avseende skakrav vid offentlig upphandling

Uppsatsen sammanstÀller och analyserar de praktiska följderna av bevisbördans placering avseende skakrav inom ramen för offentlig upphandling. I ett större perspektiv syftar uppsatsen till att kunna anvÀndas som ett inlÀgg i debatten avseende skakravens anvÀndning vid offentlig upphandling i Sverige.AnvÀndingen av skakrav Àr vanligt förekommande vid offentlig upphandling i Sverige. Begreppet "skakrav" avser ett absolut krav avseende en viss egenskap hos anbudsgivaren och/eller föremÄlet för upphandlingen. Den egenskap som skakravet avser Àr avgörande för att sÀkerstÀlla leveransen av föremÄlet för upphandlingen.FrÄgan om bevisbördans placering fÄr extra stor vikt i en situation dÀr det, till följd av oklara faktiska förhÄllanden, finns en osÀkerhet avseende hur gÀllande rÀtt ska tillÀmpas. Om en part i ett mÄl har bevisbördan innebÀr detta att om parten inte kan visa pÄ omstÀndigheter som uppfyller de beviskrav som uppstÀlls, anses inte heller det tvistiga faktumet föreligga.

Kiruna, en stad i rörelse : hur man förflyttar och bygger upp ett centrum

Det unga Kiruna tvingas nu flytta vissa delar av staden dÄ de ligger för nÀra gruvan och de deformationer som sker i samband med malmbrytningen i Kiirunavaara. Bland annat sÄ kommer ett nytt centrum byggas upp tre kilometer öster om nuvarande placering. DÄ det Àr gruvbolaget LKAB som stÄr för skadorna som strÀcker sig mot Kiruna sÄ Àr det de som mÄste betala för förflyttningen av de olika stadsdelarna. Syftet med uppsatsen Àr att granska hur stadens nya centrum ska byggas upp. Fokus ligger pÄ centrumets attraktivitet samt hur den karaktÀr som idag finns i Kiruna ska bevaras Àven efter stadsomvandlingen, hur förflyttningen och uppbyggnaden genomförs samt hur invÄnarna har möjlighet att pÄverka och vara delaktiga i processen.

Optimering av ureainsprutning för SCR katalysator

Kommande emissionskrav inom fordonsindustrin för utslÀpp av kvÀveoxider, partiklar, kolvÀten och koldioxid innebÀr att tillverkarna mÄste förbÀttra renheten pÄ avgaserna som slÀpps ut. Ett sÀtt att göra detta Àr efterbehandling av avgaserna med SCR-system. Ett SCR-system fungerar pÄ det sÀttet att man sprutar in urea i avgaserna vilket omvandlas till ammoniak som i den efterföljande katalysatorn reagerar med kvÀveoxiderna och bildar oreglerade Àmnen. För att fÄ hög omvandlingsgrad av kvÀveoxiderna i katalysatorn Àr det viktigt att man har en jÀmn fördelning av ammoniak i avgaserna samt att all urea har omvandlats till ammoniak. Denna studie har gjorts pÄ ett befintligt SCR-system hos Scania CV AB.

BOEL-lampan : Utveckling av en lampa för visualisering av elförbrukning i hemmet.

Den hÀr rapporten behandlar det examensarbete som har utförts pÄ avancerad nivÄ av Elin Engquist pÄ utbildningen Innovation och produktdesign vid MÀlardalens högtskola. Arbetet har utförts under vÄren 2009 i samarbete med Interactive Institute's avdelning Energy Design i Eskilstuna. Examensarbetet har avsett produktutveckling av en artefakt för visualisering av elförbrukning i hemmet med anledning av den stÀndigt ökande konsumtionen av hushÄllsel. Artefakten har under arbetets gÄng döpts till BOEL-lampan och framtagandet av denna har skett som en del av forskningsprojektet Visuale som utförts vid Interactive Institue. Forskningsprojektet syftade till att göra konsumeter mer medvetna om sin elförbrukning och som en del av projektet behövde en forskningsstudie genomföras.

Direktavkastningens determinanter

Syftet med uppsatsen Àr att belysa i vilken utstrÀckning valda faktorer pÄverkar direktavkastningen i Sverige samt att klargöra huruvida investerare kan anvÀnda faktorerna i syfte att uppnÄ önskad utdelningsnivÄ. Metoden som har anvÀnts Àr kvantitativt baserad, den empiriska datan Àr företrÀdesvis insamlad frÄn databasen Six Trust, tillhandahÄllen av LINC vid Lunds Universitet. AngreppssÀttet har varit deduktivt, dÀr teorier har testats genom multipel regressionStudien visar inte pÄ nÄgot entydigt signifikant resultat för de undersökta variablernas förklaringsgrad pÄ direktavkastningen. Resultatet motsÀger dÀrmed ett flertal erkÀnda forskares tidigare resultat, dÀriblad kan nÀmnas John Lintner(1956) som menade att utdelningen i mycket stor utstrÀckning kan förklaras av företagens vinster, nÄgot vi inte finner stöd för. Vid prognosticering av utdelningsnivÄn hos svenska börsföretag bör undersökta variabler inte ligga till grund för placering..

Skola och lÀrande i glesbygd och tÀtort. En jÀmförelse utifrÄn lÀrarintervjuer.

Det hÀr arbetet behandlar skola och lÀrande i glesbygd och tÀtort. Syftet Àr att visa pÄ likheter och skillnader mellan skolor i glesbygd och stad. Vilka skillnader i arbetssÀtt som finns och hur lÀrarna uppfattar sin lÀrarroll pÄ grund av arbetsplatsens geografiska placering. Vidare belyses skillnader och likheter vad gÀller byggnader och lokaler. Arbetet bygger pÄ intervjuer med verksamma lÀrare, bÄde i glesbygd och i tÀtort.

UDO : ett steg nÀrmre friheten

TeckensprÄket Àr ett visuellt sprÄk, med möjligheter att uttrycka mycket information simultant. Faktorer som har en avgörande betydelse för sprÄket Àr handens form, placering och rörelse, i kombination med ögon- och munrörelser. Utvecklingen av videosamtal via 3G har inneburit att döva kan konversera mobilt pÄ sitt modersmÄl. Tidigare har de i mÄnga situationer varit hÀnvisade till sitt andrasprÄk, svenska. Denna uppsats undersöker hur döva upplever kvaliteten pÄ kommunikation via videosamtal, samt huruvida de för teckensprÄket viktiga faktorerna fÄr tillrÀckligt med utrymme i dagens 3G-telefoner.

Polisiniformen M/04 : Aggressiv och militÀrisk?

Polisuniformen M/04 ? Aggressiv och militÀrisk? - Ur ett etniskt perspektiv. Det förs debatter bÄde i media och ute pÄ landets myndigheter om polisens uniform. Bakgrunden Àr en utredning som RPS tillsatte efter synpunkter frÄn polisens etiska rÄd om att allmÀnheten uppfattar uniformen som aggressiv och militÀrisk. Syftet med denna rapport Àr att jÀmföra svenskar och invandrares syn pÄ den svenska polisens nuvarande uniform M/04 samt placeringen av tjÀnstevapnet.

Den fysiska miljöns betydelse för barns lek i förskolan

Studiens syfte Àr att fÄ en större förstÄelse för vilken betydelse miljön har för barns lek. Studi-en bygger pÄ observationer frÄn tvÄ avdelningar pÄ tvÄ skilda förskolor. Vad kÀnnetecknar barns lekmiljö pÄ tvÄ skilda förskolor? Vilken lek kommer till uttryck i de skilda miljöerna? Vilka förutsÀttningar ger de skilda miljöerna för barns lek? För att fÄ svar pÄ studiens frÄgor anvÀnds observationer som metod. Studien utgÄr ifrÄn ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt och tar utgÄngspunkt i barns livsvÀrld.

Om vi fÄr sÀga vÄr mening - Ungdomars egen röst om sin placering

OmhĂ€ndertagna ungdomar vid institution Ă€r en utsatt grupp som enligt tidigare forskning sĂ€llan kommer till tals gĂ€llande sin situation. Uppsatsen belyser utifrĂ„n brukarperspektivet, ungdomarnas subjektiva upplevelse av att vara placerad pĂ„ Älgeredskollektivet i HĂ€lsingland, samt hur denna upplevelse kan kopplas till det medlevarskap som bedrivs pĂ„ kollektivet. Studien utformas med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer dĂ€r respondenterna utgör fem av de tio ungdomar som bor pĂ„ kollektivet. Intervjuerna analyseras och bearbetas med hjĂ€lp av meningskoncentrering och meningskategorisering. Resultaten visar bland annat pĂ„ att en stor del av ungdomarna ofta saknar respekt, tillit och förtroende till och frĂ„n sin personal.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->