Syftet med vår studie var att få en inblick i socialsekreterare på socialjourens(joursekreterare) arbete gällande barn som far illa och hur de resonerar ibeslutsprocessen om eventuell placering utanför hemmet enligt SoL 4 kap. 1 §eller 6 § LVU samt vilka svårigheter som kan uppstå i den akuta handläggningenav barn och unga. Vi ville även undersöka vilket stöd joursekreterarna uppleveratt de har i beslutsprocessen. För att uppnå vårt syfte har vi utgått frånfrågeställningarna: Vilka faktorer beskriver joursekreterare är avgörande för enplacering enligt SoL 4 kap. 1 § eller 6§ LVU i förhållande till barnets/den ungesliv? Vilka svårigheter beskriver joursekreterarna, kan uppstå i beslutsprocessenvid avgörande om omedelbar placering av barn och unga? Vilket stöd ibeslutsprocessen upplever joursekreterarna att de har? Vi har baserat studien på enkvalitativ metod och har intervjuat åtta joursekreterare från två olika socialjourer.Den insamlade empirin har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkternabarnperspektiv och barns bästa, tyst kunskap och handlingsutrymme samt tidigareforskning.

SammanfattningSocialstyrelsen visar i kartläggning (2008) att allt fler dagliga verksamheter i Sverige har börjat använda sig av individuella placeringar på arbetsplatser. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ett urval av arbetsledare i två medelstora kommuner genomför och upplever arbetsintegreringen av personer som blivit beviljade individuell placering inom daglig verksamhet enligt LSS. De valda frågeställningarna var; Hur genomförs arbetsintegreringen med individuella placeringar av personer med intellektuell funktionsnedsättning i två medelstora kommuner? Vilka problem respektive framgångsfaktorer upplever arbetsledarna vid arbetsintegreringen för denna grupp? Hur upplever arbetsledarna samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och det lokala näringslivet? Vad har en evidensbaserad arbetsmetod, t.ex. supported employment, för betydelse för arbetsintegreringen? För att besvara frågeställningarna utfördes en kvalitativ studie med intervjuer av sex arbetsledare i två medelstora kommuner.

Specialarbete, 15 hpFördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Maia Andréasson.

Vid placering av barn i familjehem skall det, enligt SoL 6:5, i första hand övervägas om placering i barnets nätverk är möjligt. Trots lagens intentioner och forskningsresultat som visar på att dessa placeringar ger bättre resultat och är stabilare över tid ökar inte antalet placeringar i nätverkshem. Syftet med denna C-uppsats är att belysa och få en ökad kunskap om socialarbetarnas arbete med att placera barn i nätverkshem. Två frågeställningar angående arbetsmetoder/rutiner och attityder till att placera i nätverket har besvarats. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta socialarbetare.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka lärarstudenters inställning till grannspråksundervisning i den egna framtida yrkesutövningen. Mer specifikt har jag undersökt om inställningen styrs av egna tidigare erfarenheter, utbildningen inom lärarprogrammet och/eller geografisk placering av lärosäte.Resultaten utgörs av svaren på den enkät som delats ut till lärarstudenter inom ämnet svenska på Malmö högskola, Linköpings universitet, Karlstad universitet, Uppsala universitet och Umeå universitet. Totalt 85 informanter har deltagit i undersökningen.Av resultaten att döma har tidigare grannspråkskontakt och geografisk placering av lärosäte inte särskilt stark påverkan på lärarstudenters inställning till grannspråksundervisning, istället är det grannspråksundervisning under lärarutbildningen som påverkar lärarstudenters inställning. Enligt mina resultat bör grannspråk alltså ingå som enskild kurs inom lärarprogrammet vid alla lärosäten, om en positiv inställning till grannspråksundervisning är målet. Dock verkar det krävas mer än en positiv inställning om grannspråksundervisning ska få ökad prioritet i svenskämnet..

Asylsökande föräldrar lever under stark social och ekonomisk press. De har ofta sviktande psykisk och fysisk hälsa till följd av tidigare traumatisering och den belastning som asylprocessen innebär. Om föräldrarna under dessa omständigheter inte längre klarar att ta hand om sina barn kan barnen bli placerade i familjehem. Sex socialsekreterare med erfarenhet av sådana placeringar djupintervjuades med syfte att undersöka hur barn och föräldrar från asylsökande familjer reagerar när barn placeras i familjehem utan sina föräldrar. Syftet var också att undersöka hur socialsekreterarna resonerar kring och påverkas av att arbeta med placering av barn från asylsökande familjer.

Syftet med utvärderingen var att ta reda på vad besökarna tyckte om tidningshallen på Umeå stadsbibliotek. Besökarna fick i en enkät svara på frågor om belysning, ljudnivå, möbler och utbud. De fick även svara på om de använde datorerna i tidningshallen och vilka dagstidningar de läst.Resultatet visar att besökarna överlag är nöjda med tidningshallen. Mest nöjda är de med belysningen och utbudet av tidningar och minst nöjda med ljudnivån. Vid undersökningstillfället pågick byggnadsarbete på andra sidan gatan vilket i hög grad påverkade ljudnivån.

Syftet med min studie är att undersöka hur elever i årskurs 6-7 upplever sin placering på resursskola. Jag använde mig av den kvalitativa forskningsintervjun med en fenomenologisk ansats som metod för att få reda på hur eleverna upplever sin placering på resursskola. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om resursskolor, inkludering och exkludering och vikten av relationer samt en koppling till aktuella styrdokument. Resultatet pekar på att elevernas upplevelse av resursskola kan delas in i tre kategorier, bekräftelse, social gemenskap och bemötande. Dessa samverkar och bidrar till att eleverna upplever en tillhörighet, ett sammanhang, inom resursskolan vilket de har saknat på sina hemskolor.

Problem: Den ekonomiska kris som präglat världsmarknaden under 2007 till 2010 har drabbat börser världen över till olika grad. Denna uppsats studerar hur krisen drabbat den svenska fondmarknaden och tillväxtmarknadsfonder ur perspektivet risk och avkastning. Detta är i denna studie belyst utifrån en svensk småsparares perspektiv.Problemlösning: Utifrån portföljteorin i form av Sharpekvoten och Modigliani-Modiglianis modell för riskjusterad avkastning har avkastning, till för de båda kategorierna gemensam risknivå, fastställts. Den placering med högst avkastning till likställd risk används som en indikator för val av placering.Slutsats: Skillnaden i avkastning givet gemensam risk är marginell under perioden och anses inte vara tillräckligt hög för att användas som indikator, gällande placeringsalternativen emellan, för en svensk småsparare..

För att påverka försäljning av mat och dryck använder restaurangen menyn som försäljningsverktyg. I uppsatsen diskuterades möjligheterna till ökad försäljning av mat och dryck genom att påverka gästens val med hjälp av placering samt färgval i en restaurangmeny.Syftet med undersökningen var att ta reda på hur färgsättning samt produkternas placering i en à la cartemeny påverkar restaurangens försäljning av mat och dryck.I metoden tog uppsatsförfattarna upp tillvägagångssätten som utförts för att få in materialet. Sökandet i databaserna där urvalet av de vetenskapliga artiklarna med hjälp av inklusions- och exklusionskriterierna redogörs.En av artiklarna hävdar att placeringen i en restaurangmeny kan påverka försäljningen medan två andra artiklar inte kunde finna någon direkt koppling. Det framgick att en restaurangmeny har avdelningar som gästen ägnar mer och mindre uppmärksamhet mot. Hur gästens val påverkas genom färg är en viktig faktor att använda sig av då restaurangen vill vara effektiv.Genom färg går det att påverka restaurangens försäljning.

Studiens övergripande syfte var att undersöka unga vuxnas upplevelser och känslor av familjetillhörighet och stöd efter avslutad familjehemsplacering. Frågeställningarna som rapporten besvarat är hur unga vuxnas familjerelationer såg ut, vilka upplevelser de hade av stöd samt vilka tankar och känslor de hade vid avslutad placering. Rapportens teoretiska utgångspunkt har varit känsla av sammanhang (KASAM) och empirin bestod av sex semistrukturerade intervjuer med unga vuxna mellan 18-30 år som alla har erfarenhet av familjehemsplacering. Analysen bestod av en kvalitativ innehållsanalys där kategorier skapats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Citat som stämde överens med kategorierna har plockats ut och sedan analyserats utifrån KASAM och tidigare forskning på området.

Alla förskolegårdar ser olika ut, placering, utformning och yta varierar från gård till gård. De förutsättningar och erbjudande barnen får kan ha betydelse för hur barns samspel och lek möjliggörs på gården. Syftet med denna studie är att undersöka hur barns samspel och lek gestaltar sig på två förskolegårdar. Studien genomförs på två förskolor med barn i åldrarna 3-6 år och videodokumenterade observationer på respektive förskola utgör det empiriska materialet. En teoretisk utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv och ett centralt begrepp inom detta perspektiv har använts som analytiskt redskap.

Denna undersökning behandlar vilka faktorer som påverkar multinationella tillverkande företag när de väljer att placera kontrollen över sin internationella fysiska distribution (IPD) hos moderbolaget eller det utländska dotterbolaget.Undersökningen är genomförd hos sju elektroniktillverkande företag i Stockholmsområdet. Datainsamlingen har främst skett genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer anställda på företagen, samt via elektroniska källor som tillhandahölls av företagen.Undersökningen syftar till att analysera faktorer som påverkar multinationella företag när de väljer placering av kontrollen över den internationella fysiska distributionen.Analysen visar på att de faktorer som i störst utsträckning påverkar multinationella företag vid detta beslut är deras egen omsättning samt erfarenhet av att vara ett multinationellt företag.Slutsatsen för denna undersökning blir följaktligen att ett multinationellt företag väljer placering av kontrollen beroende på vilken fas företaget befinner sig i. Dessa faser identifieras i denna undersökning som Traditionell centralisering, Effektiv decentralisering och Hållbar centralisering..

Syfte: Studiens syfte var att undersöka om BKC-tavlans ackommodativa stimulus ändras av att tillsätta optotyper av olika form, storlek och placering till den klassiska BKCtavlan.Metod: Fem olika tavlor tillverkades och jämfördes dels subjektivt med ett högneutralt BKC-test och dels objektivt med en vågfrontssensor av märket Complete Ophtalmic Analysis System (COAS HD VR?). En av tavlorna var den traditionella BKC-tavlan, de andra hade optotyper med varierande storlek, form och placering. Mätningarna utfördes på 40 cm. Mätningarna gjordes på 30 personer mellan 18 och 40 år.Resultat: De fem tavlorna visade ingen statistiskt signifikant skillnad i ackommodativ respons, vare sig med BKC eller COAS?.

Denna undersökning behandlar vilka faktorer som påverkar multinationella tillverkande företag när de väljer att placera kontrollen över sin internationella fysiska distribution (IPD) hos moderbolaget eller det utländska dotterbolaget.Undersökningen är genomförd hos sju elektroniktillverkande företag i Stockholmsområdet. Datainsamlingen har främst skett genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer anställda på företagen, samt via elektroniska källor som tillhandahölls av företagen.Undersökningen syftar till att analysera faktorer som påverkar multinationella företag när de väljer placering av kontrollen över den internationella fysiska distributionen.Analysen visar på att de faktorer som i störst utsträckning påverkar multinationella företag vid detta beslut är deras egen omsättning samt erfarenhet av att vara ett multinationellt företag.Slutsatsen för denna undersökning blir följaktligen att ett multinationellt företag väljer placering av kontrollen beroende på vilken fas företaget befinner sig i. Dessa faser identifieras i denna undersökning som Traditionell centralisering, Effektiv decentralisering och Hållbar centralisering..