Filmbolaget Pixar har under de senaste femton åren legat först med att producera datoranimerad film. Bakom utvecklingen av den animerade filmen finns en tro på att kunna förändra. Jag vill i min uppsats se om idéer som dessa framträder i filmerna. Som utgångspunkt har jag använt Karin Johannissons bok Nostalgia, där begrepp såsom nostalgi och modernitet diskuteras. Dessa begrepp har jag sedan använt i min undersökning.

Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestående av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm. Utifrån resultaten av vår forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen är en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kända barnbok Emil i Lönneberga. Filmen ämnar att belysa olika samhällsproblem som kan kopplas till den klassiska boken..

Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker av en grupp bestående av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm. Utifrån resultaten av vår forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen är en samtida tolkning av Astrid Lindgrens kända barnbok Emil i Lönneberga. Filmen ämnar att belysa olika samhällsproblem som kan kopplas till den klassiska boken.

Den huvudsakliga frågeställningen i C-uppsatsen lyder: ?Vilka skillnader finns det eventuellt i Pixars sätt att skildra könen?? vilket besvaras med hjälp av underfrågorna: ?Hur ser karaktären ut visuellt? Hur skildras karaktären med hjälp av t.ex. musik? Vad gör karaktären? Vad har karaktären för roll i handlingen? Vad har karaktären för relation till de andra?Syftet med uppsatsen är att analysera karaktärer från båda könen. Framförallt vill jag lyfta fram kvinnan då Pixars filmer tenderar att fokusera på det manliga könet. Som slutsats kommer jag fram till att det var svårare än jag hade anat att lyfta fram det kvinnliga könet pågrund av att det verkligen är en mångfald av avancerade manliga karaktärer medan kvinnan oftast sitter som biroll med mindre viktiga insatser.

In this report I will describe how an art-directed fluid effect for motion picture can be achieved. This effect will be an explosion with a visual style that is congruent with Pixar's movie Up. To begin with I will analyze the visual components that are used in Up and control the fluid simulation to get the desired visual style. I will briefly explain the background of my thesis, why it is interesting to create designed effects and why it is hard to design fluid effects. In the method I will explain my work process and some of the challenges that arises.

Vi lever i ett samhälle som präglas av tydligt uttalade och outtalade föreställningar kring hur män och kvinnor ska vara och se ut. Dessa föreställningar lär vi oss redan som små barn, genom såväl föräldrar som vänner och även den media som ständigt omger oss. I tv och film presenteras ständigt stereotypiserade bilder av män och kvinnor, ofta i miljöer som ytterligare förstärker det stereotypa budskapet; till exempel starka män i mörka och farliga miljöer och vackra kvinnor i ljusa och varma miljöer. Eftersom media är en så stor del av elevernas vardag valde vi att genom en kvalitativ textanalys undersöka hur genus skapas i två filmer för barn där mänskliga karaktärer saknas, samt undersöka huruvida olika miljöer används för att förstärka intryck. Utifrån ett genus- och ekokritiskt perspektiv analyserade vi sedan filmerna Bilar (2006) och Wall-E (2008).Genom vår analys har vi kunnat dra slutsatsen att genus skapas tydligt även i kontexter där mänskliga karaktärer saknas, ofta med hjälp av olika miljöer som används för att förstärka olika stereotypa budskap.