Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

InformationssÀkerhet handlar om att skydda sin information och bevara informationens tillgÀnglighet, riktighet, konfidentialitet samt spÄrbarhet. Fysisk sÀkerhet inom informationssÀkerhet innebÀr att skydda sina informationstillgÄngar mot fysiska hot. Fysiska hot kan orsakas av exempelvis strömförsörjning, naturkatastrofer och mÀnsklig Äverkan. Problemet med fysisk sÀkerhet Àr att den oftast Àr förbisedd och att den inte anses lika viktig. Det finns flera standarder och riktlinjer med rekommendationer om vad som bör ses över inom informationssÀkerhet och dÀribland just fysisk sÀkerhet.

Studien undersöker Gryningeskolans förskola för att utifrÄn verksamhetens förutsÀttningar och behov framföra rekommendationer för införande av en lÀrplattform i verksamheten. KontemporÀra lÀrplattformar pÄ marknaden presenteras och redogörs för utifrÄn olika systemleverantörer, vilka funktioner de har och vilka utbildningar de erbjuder till anvÀndare. Studien bygger pÄ en kvalitativt inriktad forskning och datainsamlingen sker genom muntliga intervjuer av skolledare vid Gryningeskolans förskola som presenterar verksamheten samt dess behov och förvÀntningar vid ett införande av lÀrplattform. UtifrÄn teori om lÀrplattformar och insamlad empiri vid Gryningeskolans förskola görs en analys utifrÄn faktorer i en framtagen analysmodell som mynnar ut i ett val av lÀrplattform. Resultaten av studien innebÀr att InfoMentor Förskola Àr den lÀrplattform som rekommenderas och lÀmpar sig mest vÀl för Gryningeskolans förskola..

Arbetet grundar sig pÄ en enkÀtundersökning om elevers sjÀlvrapporterade kost och motionsvanor samt om deras sjÀlvrapporterade BMI ligger inom grÀnsen för normalvikt för deras Äldersgrupp. Undersökningen gjordes hösten 2005 pÄ tvÄ högstadieskolor. Av undersökningsmaterialet pÄ 240 elever i Ärskurs 9, deltog 197 elever i enkÀtundersökningen. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur den sjÀlvrapporterade kosthÄllningen hos eleverna förhÄller sig mot livsmedelsverkets rekommendationer. Vi undersökte Àven hur elevernas sjÀlvrapporterade motionsvanor sÄg ut samt om elevernas sjÀlvrapporterade bmi ligger inom grÀnsen för normalvikt för deras Äldersgrupp? Resultatet visade att mÄnga ungdomar har en dÄlig kosthÄllning och inte motionerar i sÄdan utstrÀckning att de nÄr upp till rÄdande rekommendationer.

Det blir allt vanligare för de anstÀllda, att anvÀnda sina privata enheter som smarttelefoner eller surfplattor för anvÀndning pÄ sina arbetsplatser. "Bring Your Own Device" (BYOD) Àr ett koncept för att ansluta arbetstagares enheter till företagets nÀtverk och datorer. BYOD-lösningar involverar sÀkerhetsrisker, t.ex. nÀr information överförs till eller lagras pÄ privata enheter. AnvÀndarens sÀtt att hantera enheten kan ocksÄ medföra risker, exempelvis i form av virus, lösenordsskydd och sÀttet att hantera information som finns pÄ enheten.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

NÀr mÀnniskan Äldras medför det en förÀndrad fysiologi och metabolism vilket ökar risken att drabbas av undernÀring. Mat Àr mer Àn bara nÀringsintag, det Àr Àven ett sÀtt att umgÄs, socialisera och njuta. MÄltiderna pÄ ett Àldreboende styrs av mÄnga hygienregler, nÀringsrekommendationer och policydokument som bland annat berör mÄltidsmiljö, mÄltidsordning samt matens innehÄll av nÀringsÀmnen och energi.  Ett syfte med studien var att identifiera och beskriva vad som gynnar och hindrar Àtandet hos Àldre pÄ ett Àldreboende, ett ytterligare syfte var att studera, analysera och vÀrdera mÄltidssituationen utifrÄn ett gastronomiskt perspektiv. I denna studie har vi berÀknat nÀringsintag med hjÀlp av vÀgd kostregistrering under fem dygn hos Ätta brukare pÄ en enhet vid ett Àldreboende och jÀmfört nÀringsintaget mot Livsmedelsverkets rekommendationer. Dessutom har vi undersökt och vÀrderat mÄltidssituationen utifrÄn deltagande observation.

Syftet med detta arbete har varit att följa och dokumentera en komplett ombyggnad av en befintlig golfbana med omfattande drÀneringsproblem. Dessa problem har med tiden resulterat i förkortad spelsÀsong och försÀmrad spelupplevelse för golfklubbens medlemmar. Arbetet med ombyggnaden skulle följas pÄ plats under perioden 2007-2009, dÄ ombyggnaden föregick, med en parallell litteraturstudie som behandlade tillÀmpade metoder och tekniker. Litteraturstudien relaterar till hur erkÀnda och vÀl beprövade rekommendationer frÄn United States Golf Association (USGA) skall tillÀmpas vid denna typ uppbyggnad av spelytor. Rekommendationerna gÄr att tillÀmpas pÄ olika sÀtt under olika förhÄllanden, vilket Àven Svenska Golfförbundets (SGF) anpassning av dessa riktlinjer pÄvisar.

FörlossningsvÄrdens processer har vanligen utvÀrderats med jÀmförelsetal samt statistik över bakgrundsfaktorer och interventioner. UtvÀrderingarna har anvÀnts som argument för att likna vÄrden vid normal förlossning med den som krÀvs vid komplicerade förhÄllanden. WHO (1996) rekommenderade och kategoriserade vÄrd vid normal förlossning. Ett instrument fanns utvecklat som anvÀnts i ett kvalitetsutvecklingsarbete för att kartlÀgga förlossningsvÄrd i förhÄllande till WHO: s rekommendationer. Studiens syfte var att kartlÀgga barnmorskors dokumenterade vÄrd enligt WHO: s rekommendationer om vÄrd vid normal förlossning tre Är efter föregÄende kartlÀggning.

FörlossningsvÄrdens processer har vanligen utvÀrderats med jÀmförelsetal samt statistik över bakgrundsfaktorer och interventioner. UtvÀrderingarna har anvÀnts som argument för att likna vÄrden vid normal förlossning med den som krÀvs vid komplicerade förhÄllanden. WHO (1996) rekommenderade och kategoriserade vÄrd vid normal förlossning. Ett instrument fanns utvecklat som anvÀnts i ett kvalitetsutvecklingsarbete för att kartlÀgga förlossningsvÄrd i förhÄllande till WHO: s rekommendationer. Studiens syfte var att kartlÀgga barnmorskors dokumenterade vÄrd enligt WHO: s rekommendationer om vÄrd vid normal förlossning tre Är efter föregÄende kartlÀggning.

År 2000 presenterade FN den s.k. Brahimi-rapporten. Den efterlyste en ?doktrinomsvĂ€ngning? för attFN pĂ„ ett mer effektivt sĂ€tt skulle kunna möta framtida utmaningar inom ramen för fredsfrĂ€mjandeoperationer. Rapporten redovisade ett antal konkreta förslag till förbĂ€ttringar.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Bakgrund: Nedskrivningar ska redovisas dÄ tillgÄngens verkliga vÀrde understiger detredovisade vÀrdet. En viktig frÄga Àr dÀrför hur vÀrdet pÄ tillgÄngar ska berÀknas och hurprövningar för nedskrivningsbehov ska genomföras dÀr rÄdande redovisningsstandarderkrÀver subjektiva bedömningar. Dessa bedömningar ger utrymme för ledningen att göraredovisningsval. Tidigare studier har visat att bolagens finansiella stabilitet kan pÄverkastorleken och frekvensen i förekomsten av nedskrivningar.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl de samband mellan soliditet ochnedskrivningar som Pettersson (2014) finner i sin doktorsavhandling gÀllande nedskrivningarav materiella tillgÄngar (fartyg) och tillÀmpningen av IAS 36. Sambandet ska undersökas pÄen mer övergripande nivÄ oberoende av bransch till skillnad frÄn Petterssons avhandling somundersöker ett urval av europeiska rederier.

Syftet med detta arbete har varit att följa och dokumentera en komplett ombyggnad av en befintlig golfbana med omfattande drÀneringsproblem. Dessa problem har med tiden resulterat i förkortad spelsÀsong och försÀmrad spelupplevelse för golfklubbens medlemmar. Arbetet med ombyggnaden skulle följas pÄ plats under perioden 2007-2009, dÄ ombyggnaden föregick, med en parallell litteraturstudie som behandlade tillÀmpade metoder och tekniker. Litteraturstudien relaterar till hur erkÀnda och vÀl beprövade rekommendationer frÄn United States Golf Association (USGA) skall tillÀmpas vid denna typ uppbyggnad av spelytor. Rekommendationerna gÄr att tillÀmpas pÄ olika sÀtt under olika förhÄllanden, vilket Àven Svenska Golfförbundets (SGF) anpassning av dessa riktlinjer pÄvisar.

 Internet har utvecklats till att bli den enskilt största kÀllan för information och tjÀnster frÄn myndigheter och företag. Webbsidor produceras dock sÀllan med anvÀndbarhet i fokus. Detta innebÀr en risk för att informationssökning och utnyttjande av tjÀnster försvÄras eller omöjliggörs för stora grupper av befolkningen. I denna uppsats fokuseras pÄ Àldres problem med att tillgodogöra sig information via Internet pÄ grund av syn-, koordinations- och kognitiva problem, dess bakomliggande orsaker och hur detta kan och bör ÄtgÀrdas.Sammanlagt 65 webbsidor har studerats och vi konstaterar att ingen av dessa uppfyller de krav och rekommendationer som finns för att producera anvÀndarvÀnliga webbsidor. Vidare konstaterar vi att de riktlinjer som World Wide Web Consortium utvecklat och som bland annat rekommenderas av Verket för förvaltningsutveckling inte ger nÄgon garanti för att webbsidor blir mer anvÀndarvÀnliga.Uppsatsen avslutas med nÄgra rekommendationer för att skapa mera anvÀndarvÀnliga webbsidor. .