Idag finns vetenskaplig evidens för att livsstilsförÀndringar kan sÀnka blodtrycket hos patienter med hypertoni. Rekommendationer vid behandling av hypertoni Àr i första hand hÀlsosamma livsstilsförÀndringar. Syftet var att belysa faktorer som pÄverkade patienters följsamhet till livsstilsförÀndringar vid hypertoni. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie. Databearbetning gjordes utifrÄn 15 vetenskapliga artiklar.

Det saknas en nutida nationell kartlÀggning av barnlogopedisk intervention. Tidigare studier har undersökt specifika enheter eller granskat interventionen historiskt. Syftet med föreliggande studie var att utifrÄn en enkÀt besvarad av kliniskt aktiva logopeder kartlÀgga det barnlogopediska behandlingslÀget i dagens Sverige. MÄlet var att kunna beskriva interventionens karaktÀr samt vilka metoder och material som anvÀnds. EnkÀten bestod av 30 frÄgor och riktade sig till logopeder som för tillfÀllet var verksamma inom det barnlogopediska fÀltet, exklusive barnhabilitering.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land dÀr nyanlÀnda elever Àr ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola dÀr det inte finns nÄgon förberedelseklass. IstÀllet placeras nyanlÀnda elever i vanliga klasser direkt frÄn skolstart. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur lÀrare ser pÄ dessa elevers andrasprÄksutveckling. Andra frÄgor som berörs Àr hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsÀttningar som finns för andrasprÄksutveckling samt hur lÀrarnas kompetens att besvara nyanlÀndas behov ser ut.

Felaktigt befuktningssÀtt av nedre luftvÀgarna via en artificiell andningsvÀg kan leda till allvarliga konsekvenser, sÄsom t ex ocklusion i trakealkanyl, lunginflammation eller försÀmrad lungfunktion. Det rÄder Àven delade meningar om hur befuktning hos patienter med artificiell andningsvÀg ska ske. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka pÄ vilket/vilka sÀtt de nedre luftvÀgarna bör befuktas via artificiell andningsvÀg. Resultatet visar att koksaltinhalationer Àr ett effektivt sÀtt att befukta nedre luftvÀgarna och fördelas bÀttre i lungorna jÀmfört med koksaltinstillationer. Koksaltinstillationer visades bÄde ha positiva och negativa effekter.

För att den svenska idrottsrörelsen ska kunna bedrivas och utvecklas Àr sponsringsintÀkter en viktig inkomstkÀlla. Sponsring har tidigare varit nÀra kopplat till vÀlgörenhet dÀr ett företag gÄr in med pengar till ett projekt utan att rÀkna med nÄgon motprestation. Idag har sponsringens funktion utvecklats och ses alltmer som ett strategiskt verktyg för att förbÀttra ett företags position pÄ marknaden. Ridsporten Àr en av Sveriges största sporter och för att i framtiden kunna utveckla sina sponsringsprojekt syftar denna explorativa studie till att bidra till en djupare förstÄelse för hur företag vÀrderar ridsportens varumÀrke och anvÀnder sig av ridsportsponsring som marknadsföringsmetod. En kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer av fyra företag som Àr involverade i olika typer av ridsportsponsring har genomförts.

Internet har förÀndrat samhÀllet i grunden och har pÄverkat de flesta omrÄden man kan tÀnka sig pÄ nÄgot sÀtt. Ett av de pÄverkade omrÄdena Àr samhÀllsvetenskaplig datainsamling. Med hjÀlp av internet och teknisk apparatur finns det idag fler valmöjligheter vid val av datainsamlingsmetod Àn nÄgonsin tidigare. Studien undersöker hur internetenkÀter fungerar som datainsamlingsmetod inom omrÄdena bortfall, internt bortfall samt ur ett tids- och kostnadsperspektiv. Likt flera tidigare undersökningar av internetbaserade datainsamlingsmetoder jÀmförs resultaten frÄn en internetenkÀt med resultaten frÄn en pappersenkÀt för en population delad i tvÄ identiska grupper med en experimentell design.

För ett tillverkande företag som har etablerat en verksamhet pÄ en utlÀndsk marknad kan en expansion pÄ marknaden vara ett realistiskt alternativ. Den lokale ledaren har stor betydelse för att genomföra en sÄdan ambition. Men expansion pÄ en utlÀndsk marknad försvÄras ofta av olika konkurrenshinder. För att övervinna sÄdana hinder kan företaget utveckla sin lokalakonkurrensstrategi och kunskap om den lokala marknaden. Denna studie ökar förstÄelsen av expansion pÄ utlÀndska marknader genom att utveckla och tillÀmpa ett perspektiv som integrerar teori om konkurrensstrategi och marknadskunskap.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). PĂ„ senare Ă„r har tillgĂ„ng pĂ„ naturgrus blivit starkt begrĂ€nsade i vissa regioner och man vill av miljöskĂ€l minska förbrukningen av det som Ă„terstĂ„r. Återvinnig av material som kan ersĂ€tta detta Ă€r bĂ„de bra av miljöaspekt samt öppnar vĂ€g för produktion av betong med nya egenskaper.Med lĂ€ttballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis bestĂ„r av nĂ„gon typ av lĂ€ttballast som har en partikeldensitet som Ă€r markant mindre Ă€n vad som Ă€r normalt för normala bergartsmaterial sĂ„som granit, gnejs eller kalksten. LĂ€ttballast Ă€r porös, dvs innehĂ„ller hĂ„lrum, och fĂ„r dĂ€rför lĂ€gre hĂ„llfasthet Ă€n normalballast. I lĂ€ttballastbetong bestĂ€mmer lĂ€ttballastpartiklarna mĂ„nga av betongens egenskaper, sĂ„som hĂ„llfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del Ă€r en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lĂ€ttballastbetong i allmĂ€nhet, bĂ„de i fĂ€rsk och hĂ„rdnade tillstĂ„nd, samt dess bestĂ„ndsdelar med fokus pĂ„ skumglas som lĂ€ttballast.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

1. TitelDen svenska bolagskoden ? Vad har den medförd för revisionernas profession?2. ProblemVÄra problemformuleringar Àr, för det första: Hur har bolagskoden pÄverkat samarbetet mellan extern och intern revisor? Och för det andra: Hur har den externa och interna revisorns arbetsuppgifter förÀndrats i och med införandet av bolagskoden?3.

Bakgrund och mÄl: I dagslÀget har Scania inget vedertaget samlat tillvÀgagÄngssÀtt för att, i den dagliga verksamheten, arbeta med riskbedömning av arbetsmiljöfaktorer. Scania har köpt ett riskhanteringssystem för bedömning av fysiska arbetsmiljörisker och vill undersöka om metoden Àr tillÀmpbar inom företaget. Modellen heter SARA- Samlad Riskbedömningar Arbetsplatser. Syftet med examensarbetet var att utvÀrdera Scanias möjligheter att arbeta kontinuerligt och systematiskt med riskanalyser av arbetsmiljöfaktorer enligt den metod som SARA beskriver och definierar och utveckla en anpassad version av SARA, utformad för Scanias förutsÀttningar. Den Scania-anpassade versionen av SARA fick den preliminÀra titeln WERA - Work Enivronment Risk Assessment.

Uppsatsen utreder hur svensk prispolitik pÄ vatten bör utformas för ett uthÄlligt vattenbruk och för att motsvara de krav som stÀlls i EU:s vattendirektiv. En sammanstÀllning av andra lÀnders tillvÀgagÄngssÀtt och förvaltningens (Vattenmyndigheterna, NaturvÄrdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)) instÀllning anvÀnds som vÀgledning betrÀffande de rekommendationer vi ger pÄ hur en svensk prispolitik pÄ vatten bör utformas. För ett uthÄlligt vattenbruk Àr det viktigt att vatten prissÀtts rÀtt, dvs. att de externa effekterna inkluderas i priset. Ekonomiska styrmedel kan bidra till att vatten prissÀtts rÀtt.

Med anledning av gremmeniellasvampens (gremmeniella abietina) utbredning i vÄra skogar i dag och konsekvenserna det för med sig, vill skogsvÄrdsorganisationen sÄ snart som möjligt fÄ fram en metod för att lokalisera angreppen och bedöma omfattningen av skadorna. I denna uppsats har jag dÀrför undersökt vilka vÄglÀngdsband som Àr mest lÀmpade för att lokalisera gremmeniellan och vilka som Àr mest lÀmpade för att skilja skadorna frÄn gallringar och utifrÄn det ge rekommendationer till skogsvÄrdsstyrelsen för deras fortsatta arbete. Resultaten blev att vÄglÀngdsband 3, 5 eller 7 frÄn Landsat satellitens TM sensor Àr de band som ger bÀst resultat för att skilja ut bestÄnd dÀr förÀndring har skett frÄn bestÄnd som visar sig vara oförÀndrade. Enforma anvÀnder skillnadsbilder frÄn enstaka vÄglÀngdsband. En kombination av tvÄ eller flera vÄglÀngdsband, samt inkludering av data frÄn ursprungsbilden skulle höja noggrannheten i den statistiska analysen nÄgot.

Tobaksrökning Àr ett allvarligt hot mot en god folkhÀlsa i det vÀsterlÀndska samhÀllet. GÀllande tobakssnusning Àr forskningen dock inte enig. VÀrldshÀlsoorganisationen anser att tobaksprevention ska innefatta policybeslutande samtidigt som Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar kommuner att arbeta strategiskt för att uppnÄ tobaksrökfrihet bland deras anstÀllda. I Sverige har 67 kommuner antagit policyn Tobaksfri arbetstid. I detta examensarbete har intervjuer genomförts med politiker och tobakspreventivt ansvariga tjÀnstemÀn i tre kommuner i VÀstmanlands lÀn som har pÄbörjat en arbetsprocess med policyn Tobaksfri arbetstid.

Introduktion: FörskrivningsrÀtten stÀller höga krav pÄ distriktssköterskornas kompetensutveckling i och med att kunskaperna om lÀkemedel, behandlingsmetoder och riktlinjer stÀndigt uppdateras. Studier om distriktssköterskors kompetensutveckling Àr sÀllsynta vilket Àr en anledning till att denna studie genomfördes. Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utstrÀckning distriktssköterskor med förskrivningsrÀtt för lÀkemedel fÄr kompetensutveckling som rör förskrivningsrÀtten och vilken kompetensutveckling de anser sig vara i behov av. Metod: Studien genomfördes i september 2009 med hjÀlp av en semistrukturerad postenkÀt. I studien deltog 43 distriktssköterskor frÄn 9 olika distriktssköterskemottagningar i olika landsting.Resultat: Studien uppdagade att kontinuerlig kompetensutveckling inte Àr en sjÀlvklarhet för distriktssköterskorna.