Situationen för torskbestĂ„nden i Östersjön Ă€r idag sĂ„ pass allvarlig att ett flertal forskare, miljörörelser och Ă€ven en del politiker krĂ€ver att ett fiskestopp för torsken genast mĂ„ste införas. Kraven bygger pĂ„ Internationella HavsforskningsrĂ„dets (ICES) rekommendationer, vilka kan sĂ€gas representera den rĂ„dande vetenskapliga uppfattningen, men trots en internationell vetenskaplig enighet i frĂ„gan har inte forskarnas rekommendationer lyckats fĂ„ politiskt gehör. Torskens vĂ€g frĂ„n hav till förhandlingsbord Ă€r med andra ord en komplicerad process dĂ€r ett flertal aktörer Ă€r inblandade och relationerna inte alltid Ă€r helt tydliga. Denna studie söker kartlĂ€gga varför forskarnas rekommendationer om ett stopp för torskfisket inte omsatts i handling. Studien visar bland annat att ICES forskare genom sin rĂ„dgivande roll erhĂ„ller ett visst mĂ„tt av politiskt inflytande, men att möjligheterna att pĂ„verka frĂ„gans utgĂ„ng huvudsakligen avgörs av i vilken mĂ„n rekommendationerna kolliderar med andra intressen.

SmÄföretag har stor betydelse för det svenska nÀringslivet och mÄnga av dessa företag Àr familjeföretag. En av familjeföretags största utmaningar Àr planering inför generationsskifte. MÄnga företagare drar sig dock för att planera, eftersom överlÄtaren mÄste ge upp sin makt och kontroll över företaget och dÀrmed kan kÀnna att han/hon ger upp sin identitet. Syftet med examensarbetet var att, med hjÀlp av ett praktiskt exempel, förklara planeringsprocessen inför ett familjeföretags generationsskifte, samt att ge rekommendationer för vad företag bör tÀnka pÄ inför generationsskifte. En fallstudie med personliga intervjuer och en telefonintervju valdes som datainsamlingsmetod och till studieobjekt valdes ett familjeföretag som varit med om tvÄ generationsskiften.

I samband med andra vÀrldskrigets start 1939, utvecklades kemiska Àmnen för ogrÀs- och bekÀmpningsmedel. Numera pÄtrÀffas de i de flesta floder, grundvatten och i majoriteten av alla mÀnskliga varelser. Detta har medfört att allt fler krav stÀllts pÄ omgivningen. Miljöredovisningen föddes i slutet av 1960-talet och sjÀlva startskottet för miljöredovisning skedde i samband med Brundtlandrapporten 1987. Inom kaffebranschen har det lÀnge stÄtt stilla nÀr det gÀller arbets- och miljöfrÄgor. Det tog fart nÀr stora aktörer pÄ marknaden, dÀribland Löfbergs Lila, startade Common Code for the Coffee Community 2006.

I ett litet företag finns en risk att ledningen fokuserar sÄ mycket pÄ kÀrnverksamheten att övriga administrativa verksamheter ÄsidosÀtts. Exempelvis finns det risk att företaget inte har full kontroll pÄ sina lager.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och analysera vÀrderingen och styrningen av lagret hos ett litet handelsföretag med butik och i förekommande fall ge förbÀttringsförslag.Vi har dels studerat lagar och rekommendationer avseende hantering av lager samt litteratur inom omrÄdet lagerstyrning i handelsföretag. Dessutom har vi intervjuat företrÀdare för ett typiskt litet handelsföretag.Det undersökta företaget uppfyller gÀllande lagar och rekommendationer, men inte sÄ mycket mer. Vidare anvÀnder sig företaget mestadels av kÀnsla och erfarenhet i sin lagerstyrning. Förtaget anvÀnder alltsÄ inte formella analyser och metoder i nÄgon större utstrÀckning, om ens nÄgon.

Inför ett utvecklingsprojekt tenderar företag ha brÄttom att sÀtta igÄng med projektet och spenderar dÀrmed lite, eller ingen tid alls pÄ en förstudie. Problem som möjligen skulle ha upptÀckts i en förstudie kan bidra till konsekvenser i projektets senare faser och förorsaka större problem Àn om de hade upptÀckts i tid. Uppsatsen pÄvisar förstudier som ett preliminÀrt moment som alltid borde vara en inrÀknad del innan ett utvecklingsprojekt pÄbörjas. En förstudie kan besvara om projektet Àr genomförbart med hÀnsyn till företagets förutsÀttningar, resurser och kundernas behov av krav. Denna uppsats Àmnar belysa viktiga aspekter att ta hÀnsyn till i genomförandet av en förstudie och dÀrigenom förmedla rekommendationer för förstudier med fokus pÄ företag som befinner sig inför utveckling av mobila tjÀnster.

Den 1 januari 2005 sker en stor omstĂ€llning för mĂ„nga av de svenska företagen avseende det sĂ€tt deras redovisning skall uppföras pĂ„. För noterade företag införs en tvingande lag som innebĂ€r att koncernredovisningen skall ske efter internationell standard, istĂ€llet för de tidigare rekommendationerna utgivna av svenska RedovisningsrĂ„det. De onoterade företagen dĂ€remot har sedan tidigare haft möjlighet att vĂ€lja mellan tvĂ„ normgivare, den 1 januari 2005 tillkommer sĂ„ledes ytterligare ett val. Viktigt Ă€r dock, för sĂ„vĂ€l noterade som onoterade företag, att följa Årsredovisningslagen och begreppet God redovisningssed. SĂ„ vad styr dĂ„ valet av IASBs rekommendationer för de svenska onoterade aktiebolagen? För att svara pĂ„ ovanstĂ„ende frĂ„ga har denna studie utförts i enlighet med ett positivistiskt synsĂ€tt samt en deduktiv ansats.

Allt fler företag kopplar upp sig mot Internet och anvÀnder sig av en s k brandvÀgg för att skydda sitt interna nÀtverk gentemot omvÀrlden. BrandvÀggens uppgift Àr, nÄgot förenklat, att endast slÀppa igenom tillÄten trafik.DÄ vissa företag utsÀtter sig för större risker genom att anvÀnda sig av osÀkra tjÀnster som t ex Telnet skulle det hjÀlpa dessa om man gjorde en undersökning av vad litteraturen rekommenderar rörande osÀkra tjÀnster samt hur företag hanterar problemet i dagslÀget. För att ta reda pÄ detta gjordes en litteraturstudie samt en enkÀtstudie.Vi konstaterar att det rÄder enighet i litteraturen om att Telnet bör sÀrbehandlas gentemot icke osÀkra tjÀnster och helt blockeras om den inte behövs samt sammanstÀllde ett flertal rekommendationer rörande Telnet.Resultatet visar att vissa brandvÀggsadminstratörer följer delar av litteraturstudiens rekommendationer, men att ett flertal inte gör nÄgonting för att fÄ Telnet sÀkrare. Undersökningen visar Àven hur brandvÀggsadministratörerna har löst problemet med Telnet..

Fysisk trÀning för barn har alltid varit ett kontroversiellt Àmne som berör sÄvÀl etiska och fysiologiska som medicinska frÄgor. StyrketrÀning Àr den form av trÀning som stÀller dessa frÄgor pÄ sin spets. De svenska officiella organen Idrottens ForskningsrÄd (IFR) och Riksidrottsförbundet (RF) har genom Ären lagt fram rekommendationer och riktlinjer som ska fungera som underlag vid utformning av den trÀningsverksamhet som bedrivs i idrottens föreningsliv. Eftersom forskningsrön har förÀndrats i takt med forskningsframsteg har ocksÄ rekommendationer och riktlinjer frÄn officiellt hÄll varierat över tid. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om fotbollsledare har kÀnnedom om de senaste rekommendationerna vad gÀller styrketrÀning för barn.

Undersöknings mÄl har varit att utreda utmaningarna med skrubbers för marint bruk, med avseende pÄ de nya svavelkraven som trÀder i kraft Är 2015. Utmaningarna har och kommer att pÄverkar de berörda rederiers beslut om vilken metod de ska vÀlja för att nÄ de nya kraven. För att inhÀmta information genomfördes intervjuer med tvÄ rederier som har eftermonterat skrubbers för att nÄ de nya mÄlen. BÄda rederierna har valt att genomföra ett sÄ kallat pilotprojekt pÄ ett av fartygen i sin flotta för att testa och undersöka skrubbertekniken. Genomförandet av intervjuer valdes för att fÄ fram information om hur rederierna upplevde eftermonteringen av skrubberanlÀggningen.

Under vÄr praktiktid ute till sjöss var det inte ovanligt att vi rÄkade pÄ ritningar som inte helt stÀmde överens med verkligheten. Efter att ha diskuterat med ombordanstÀllda mÀrkte man tydligt att detta verkade vara vanligt förekommande.Detta arbete syftar till att ta reda pÄ vilka faktorer som de ombordanstÀllda anser vara de störst bidragande orsakerna till problematiken med att systemritningar ombord inte alltid stÀmmer överens med verkligheten ute i maskinrummet.Vi har valt att dela upp vÄr undersökning i tvÄ avdelningar. Dels en informationssamlande studie pÄ administrativ nivÄ, det vill sÀga regelverk och policys hos rederier, klassningssÀllskap samt myndigheter. VÄr primÀra studie Àr utförd i intervjuform, och ligger pÄ handhavandenivÄ, det vill sÀga de ombordanstÀllda som har hand om ritningarna ombord och deras erfarenheter samt Äsikter i Àmnet. Efter det att resultatet av intervjuerna analyserats har det sammanfattats i en enkÀt, som besvarades av vÄra respondenter.VÄra resultat av undersökningen kan sammanfattas tvÄ tydliga faktorer.

Detta examensarbete behandlar Àmnena molnteknik och IT-stöd för kundarbetet i nystartade företag och har frÀmst utförts Ät en extern bestÀllare, företaget Approdites AB. Företaget önskade information och rekommendationer gÀllande potentiella tjÀnster för IT-stöd som de skulle kunna anvÀnda sig av i sitt arbeta med kunderna. Examensarbetet resulterar i dels en akademisk rapport bestÄende av bland annat teori, metod och tidigare forskning, dels en rapport/förundersökning innehÄllande rekommendationer om tjÀnster, samt riktlinjer Ät företaget gÀllande de aktuella omrÄdena. De bÄda rapporterna syftar till att förse företaget Approdites med relevant information om omrÄdena i stort, samt ge förslag pÄ tjÀnster som kan passa deras verksamhet. I den akademiska rapporten redogörs för hur grunden till rapporten med teori, metoder och andra viktiga omrÄden lades..

Fler och fler företag och organisationer inser vikten av att stÀndigt förbÀttra kvaliteten pÄ de egna produkterna och tjÀnsterna, men Àven kvaliteten pÄ de processer som verksamheten Àr uppbyggd av. I en processorienterad organisation ses processerna som utgÄngspunkten för det faktiska vÀrdeskapandet men Àven för styrningen, bedrivandet, förbÀttringen och utvecklingen av verksamheten. Denna studie har utförts vid Vattenfall AB Vattenkraft i LuleÄ. Vattenkraften har sedan början av 2000-talet arbetat med övergÄngen till en processorienterad verksamhet men har inte fullt ut lyckats förankra det nya arbetssÀttet. Syftet med detta examensarbete Àr att: ? Undersöka och ge rekommendationer pÄ hur Vattenkraftens processorienterade arbete kan utvecklas ? Undersöka och ge rekommendationer pÄ hur Vattenkraftens processförbÀttringsarbete kan utvecklas.

Syfte och frÄgestÀllning För att kunna utvÀrdera utbildningar inom Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) och ur ett större perspektiv utveckla anvÀndandet av FaR som behandlingsmetod, Àr det av intresse att veta vilken inverkan specifik FaR-utbildning har pÄ förskrivningen. Denna studie syftar till att undersöka detta med följande frÄgestÀllning: Vad har en specifik FaR-utbildning för kortsiktig effekt pÄ förskrivningsfrekvensen av Fysisk aktivitet pÄ recept?MetodSom studiedesign valdes kontrollerad interventionsstudie dÀr den undersökta specifika FaR-utbildningen utgjorde interventionen. För att kunna mÀta en effekt av den undersökta utbildningen studerades förÀndring av förskrivningsfrekvensen av FaR samt möjliga pÄverkansfaktorer. EnkÀtundersökning anvÀndes som datainsamlingsmetod och genomfördes, före och efter den undersökta utbildningen, pÄ kursdeltagarna samt pÄ en likvÀrdig kontrollgrupp.

Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplevde en sjukgymnasts metodik i samband med utlÀrningen av hemtrÀningsprogram de fÄtt ordinerade i rehabiliterande syfte för sina skador. Dessutom undersöktes hur vÀl sjukgymnastens metodik gÀllande hemtrÀningsprogram stÀmde överens med tidigare forsknings rekommendationer, och ifall samband kunde ses mellan patienternas följsamhet och de faktorer som pÄverkar den. Undersökningen var en modifierad fallstudie och genomfördes med relativt högt strukturerade telefonintervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sju patienter som alla hade ordinerats hemtrÀningsprogram ifrÄn samma sjukgymnast, för olika typer av skador. Resultatet av studien visade pÄ att patienterna upplevde mottagningens metodik som vÀl fungerande.

Bakgrund och problem: Finansiella rapporters betydelse vid företagsanalyser och beslut som investerare fattar stÀller krav pÄ den externa redovisningen. Sammansatta avtal har begrÀnsad vÀgledning i de befintliga redovisningsrekommendationerna, de grundlÀggande definitioner av intÀkter prÀglas idag av svagheter. Hur ser efterlevnaden ut av dessa rekommendationer idag? Konvergensprojekt mellan IASB och FASB syfte Àr att harmonisera och skapa nya gemensamma rekommendationer kring intÀktsredovisning. Kan konvergensprojektet tydliggöra och utveckla de befintliga rekommendationerna av sammansatta avtal? Syfte: Syftet Àr att belysa problemomrÄden kring intÀktsredovisning av sammansatta avtal enligt IFRS, samt undersöka skillnaderna mellan de befintliga intÀktsredovisningsrekommendationerna och förslaget frÄn konvergensprojektet.Urval: Studien kommer endast undersöka telekombranschen dÄ de utgör en bransch med frekvent anvÀndning av sammansatta avtal.