The depth-to-water-index (DTW-index) is derived from digital elevation models (DEM) to map soil wetness, in terms of distance from soil surface to the ground water table. The aim of this GIS based study was to investigate the existence of a relationship between DTW-index and forest site productivity (SP). The belief of such an assumed relationship was based on knowledge that the ground water level is related to site properties that can either promote or impede tree growth. Data primarily comprised rasters of the Krycklan catchment in northern Sweden and depicted DTW-index and a laser scanned vegetation height. The 100th height percentile of each pixel in the vegetation raster was assumed to mirror the top-height, letting it act as a relative measure of SP within a delineated area of equal stand age.

Fire is an important ecological factor, but its consumption of coarse woody debris, CWD, has hardly received any attention. In this study, I investigate the consumption in relation to the time of initial flame exposure and propensity for continued combustion of standing CWD of pine (Pinus Sylvestris). Two types of CWD were studied. Firstly, wood that had been dead for one to ten years. Secondly, wood that had been dead for several decades. In the burning experiments, logs of approx.

Törskatesvamp förekommer i två former, en värdväxlande (Cronartium flaccidum) och en icke värdväxlande (Peridermium pini). Genetiska analyser har visat att ingen övergripande genetisk differentiering finns mellan de två formerna och att de därför tillhör samma art. Svamparna tillhör rostsvamparna och angriper i Sverige tall (Pinus Sylvestris). Tidigare ansågs de vanligaste alternativa värdarna för C. flaccidum tillhöra släktena Paeonia, Vincetoxicum och Pedicularis vilket ledde till att den värdväxlande formen betraktades vara begränsad till de alternativa värdarnas utbredning, koncentrerad till södra Sverige.

Träds sociala status inverkan på grundytetillväxtökningen undersöktes genom jämförelse av grundytetillväxten efter gallring med motsvarande stammars grundytetillväxt i en ogallrad kontrollyta. Datat kommer från fyra olika provytelokaler ur de svenska gödslings-/gallringsförsöken, där behandlingarna bestod av ett gallringsprogram med en kraftig gallring, ett med tre klenare gallringar samt en ogallrad kontrollyta. Datat täckte en utvecklingsperiod på ungefär 40 år. Stammarna delades vid första mättillfället in i fem klasser utifrån diametermedelstammen och dess tillhörande standardavvikelse på respektive yta, därefter utfördes undersökningarna på de stammar som fanns kvar efter sista mättillfället. Vid den sista mätningen fanns enbart de tre största klasserna kvar i tillräcklig utsträckning i alla behandlingar och resultatet omfattar därför bara dessa klasser.

Under det senaste årshundradet har de svenska skogarna genomgått en omfattande förvandling, från mer eller mindre naturligt dynamiska till hårt brukade skogar bestående av monokulturer av tall eller gran. Denna förändring har lett till en minskning av den biologiska mångfalden, att många arter som är beroende av skog har minskat radikalt och hotas av utrotning. Som ett försök att främja variation, biologisk mångfald i allmänhet och förhindra minskningen av rödlistade skogsarter introducerades i början av 90-talet en viss naturvårdshänsyn i brukade skogar. I den här studien utvärderas den påverkan som kalavverkning har och den betydelse hänsynsträd har på artsammansättningen och förekomsten av ektomykorrhizasvampar (EMF) under de första 20 åren efter kalavverkning. Studien utfördes genom extrahering och identifiering av svamp-DNA från jordprover tagna på kalavverkade ytor, nära hänsynsträd och i gammal skog i ett begränsat geografiskt område i norra Sverige.

Modern forestry management may disadvantage some mykorrhiza forming fungi because; they are dependent on late successions and cannot survive the constantly recurring breaks in the continuity of their host tree. For this study the specie goliatmusseron (Tricholoma matsutake) was chosen to investigate this possibility. In Sweden T. matsutake is found in greatest amounts north of Örnsköldsvik on glacifluvial sandy soils in association with pine trees and reindeer lichens. Seventy two forest stands where the specie previously had been found were studied; 62 in the northern part of Sweden and ten in the southern. Several indicators were studied to find out if these stands have had a continuity of living trees.

A recommendation for stand treatment of lodgepole pine (Pinus contorta) is, in a scientific point of view, lacking when it comes to harvesting for biomass energy. Within the next decades it is expected that 280 000 hectares of lodgepole pine will have reached thinning age on the domains of Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA). Due to this the interest has grown rapidly for studying the possibilities of harvesting biofuel assortments already in the first thinning. In this study the distribution of the biomass within lodgepole pine trees has been studied and taken into account for estimating the proportions of harvested assortments when using different methods of thinning. The methods studied were conventional biofuel-harvesting (with delimbed branches gathered separately from the round wood) and thinning with cutting of round wood and long tops (incl.

The concentration and storage of organic chlorine and chloride were determined in soil, to a depth of 40 cm, in a coniferous forest in the Stubbetorp catchment area in south-east Sweden. Also, the spatial distribution of the two forms of chlorine was determined. Soil samples were collected at 49 of the nodes in a grid with approximately 105 m between the nodes. The analysis of spatial variability suggested that no spatial autocorrelation was present either within the variable organic chlorine or chloride. This means that no sample was more influenced by another nearby sample, as compared to other samples further away.

SCA har idag cirka 280 000 hektar beskogad med contortatall (Pinus contorta Dougl. ex Loud. var. latifolia Engelm). Stora delar av den arealen har kommit in i, eller är på väg in i, gallringsbar ålder.

Approximately 4000-5000 hectares, of SCA´s forest land area in Västerbotten, are in need of pre-commercial thinning (PCT) every year. Within the management district, the areas annually treated with PCT must increase, in order to decrease the area with an urgent need for PCT. This can be done by employing more forest workers or entrepreneurs, by mechanized PCT or by an extended season for PCT. Positive experiences from a private forest owner, who started to carry out PCT when the first snow came and then continued for several months, gave an idea to investigate the possibilities to prolong the season of PCT. The purpose of this experiment was to compare PCT carried out when there was snow on the ground with PCT performed when there was no snow on the ground.

Over the past 40 years 600 000 ha of lodgepole pine (Pinus contorta ssp. latifolia (Engelm.) Critchf.) has been planted in Sweden (280 000 ha on SCA's forest land alone which represents about 15% of the company's total forest land area). In the early 70's SCA situated a number of experimental stands in order to investigate different aspects of the exotic tree, primarily growth rate. To be able to compare the two species plots with scots pine (Pinus Sylvestris L.), this species was also planted at the same time and under the same conditions. A number of questions should always be raised when exotic species are introduced in an ecosystem. Invasiveness, the pathogen situation and purely ethical issues should be discussed.

I Västerbotten täcks den produktiva skogsmarken till 44 % av tall. Tallar bildar kärnved, men anledningen till detta är fortfarande oklar. Det antas dock innebära fördelar att bilda denna typ av ved. Kärnved består av döda parenkym och epitelceller, medan splintveden innehåller levande celler. Kärnveden innehåller även olika typer av extraktivämnen samt fenoler.

The Lodgepole pines susceptibility to Heterobasidion spp. was investigated in three parts ofthis study. In the first part, discs from freshly cut stumps were collected and analyzed to seeif the fungi can spread and grow naturally in Lodgepole pine stands. In the second part, rootsamples were collected from Lodgepole pines planted in former infected Norway sprucestands to see if the fungi can spread through root contacts. For the third part, new stumpswas created and artificially infected with spores of both the S?type (H.

Kravet på användning av förnyelsebara energikällor ökar, år 2020 ska de stå för 50 % av all energianvändning. För att öka utbudet av skogsbränsle och utveckla bränslekedjan i hållbar riktning måste ny kunskap och teknik utvecklas för intensivodling av snabbväxande trädslag på skogsmark. Mot denna bakgrund har ett trädslagsförsök anlagts i södra Sverige, med syftet att på sikt besvara frågorna kring intensivodling av skog. Avgången hos plantor är som störst under de första åren efter plantering för att därefter plana ut vid cirka 10 års ålder. Överlevnaden under föryngringsfasen beror i hög grad på vilken utsträckning snytbaggar förekommer samt vilka åtgärder man vidtagit för att få så bra etablering av plantorna som möjligt. Syftet med studien var att undersöka överlevnaden, skador och höjdutvecklingen för de ingående trädslagen tall, gran, björk, hybridasp och poppel, 1 till 2 år efter plantering. Resultatet visade en lägre överlevnad andra året jämfört med första året. Detta berodde delvis på en okänd skada hos poppeln, som troligtvis också hade inverkan på höjdutvecklingen.

I dagens skogsbruk bedöms gallringsbehovet utifrån gallringsmallar som ger rekommendationer baserade på avvägningar mellan biologisk kunskap, ekonomiska faktorer och risker. Gallringsmallarna är anpassade efter tänkta produktionsskogar och kan således vara bristfälliga i andra fall. Därför behövs en effektiv bedömningsmetod som fungerar i både homogena och heterogena bestånd. Studier har visat att tallens (Pinus Sylvestris) grönkronandel har påvisad effekt på diametertillväxten och genom att uppskatta denna kan ett direkt mått ligga till grund för bedömning av gallringsbehov, istället för det indirekta måttet grundyta, som nuvarande gallringsmallar är utformade efter. Tanken är att undvika produktionsförluster genom att gallra innan grönkronan hissats upp alltför mycket.