Hur gick det till när romerna gick med i Pingstkyrkan och varför ville Pingstkyrkan ha dem med? Pingstkyrkan visste först inte att romerna var kristna och då de upptäckte att så var fallet och att romerna i flera andra europeiska länder var med i de ländernas pingstförsamlingar tyckte de att det var naturligt att de skulle få vara med i Sverige också. Pingstvännerna var ju också en relativt ny rörelse i Sverige och de var öppna för nytänkande.Grunden inom Pingstkyrkan är densamma men romerna har burit med sig mycket av sin kultur in i Pingstkyrkan. Vissa saker ser de svenska pingstvännerna mellan fingrarna för därför att romerna ändå är en grupp med stark kultur som de inom pingstförsamlingarna inte vill ta ifrån dem och för att det inte direkt strider mot Pingstkyrkans praxis. Det viktigaste för romerna som de tagit med sig in i Pingstkyrkan är renlighetsreglerna som de håller mycket strikt på.

Denna uppsats behandlar Pingstkyrkans uppkomst och framväxt. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur Pingstkyrkan förändrats över tiden, hur sekulariseringen har påverkat denna karismatiska rörelse. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av både ett litteraturstudium och en kvalitativ metod. Frågorna om uppkomst och framväxt är sålunda besvarade genom litteraturstudium, och frågor om människors anslutning och tillhörighet till Pingstkyrkan är besvarade genom djupintervjuer av äldre och yngre medlemmar.Resultatet visade att Pingstkyrkan i Sverige har sina rötter i USA med en stark betoning på andedop och tungotal, och att den i sig själv har förändrats genom en vilja till ekumenik, att den inte längre behöver ha en särskiljande profil. Den empiriska undersökningen visade att den främsta skillnaden mellan äldre och yngre vara uppfattningen om andedopet.

Syftet med denna uppsats är att studera kyrkolivet i Luleå genom att undersöka vilka faktorer som företrädare för EFS missionsförening, Pingstkyrkan och Vineyard anser ha påverkat medlemsutvecklingen under 1900- talet och fram till i dag. Dessutom vilken plats och roll samfunden anser sig ha i dagens samhälle. Undersökningen är kvalitativ, då jag som metod har använt mig av djupintervjuer analyserade och tolkade enligt den hermeneutiska tolkningsmetoden. Resultatet visar att medlemsutvecklingen varierar mellan samfunden emellan. EFS redovisar en något negativ medlemsutveckling, medan Pingstkyrkan ökat sitt medlemsantal.

Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie mellan en församling från Svenska kyrkan och en från Pingstkyrkan med hänsyn till hur de anpassar sin religiösa praktik utifrån dagens sekulariserande samhälle. Detta med utgångspunkt i gudstjänst, dop, konfirmation, vigsel och begravning. Vidare läggs det en extra betoning på gudstjänsten i form av deltagande observation, detta för att gudstjänsten har en central roll i kyrkan. Teorierna som används i studien är socialisering och sekularisering som kopplas till resultatet. Metoden som studien bygger på är kvalitativa intervjuer och deltagande observationer.

I denna undersökning har det utifrån tre skilda trossamfund undersökts hur enskilda medlemmar förhåller sig till frågeställningar utifrån dopet och periferin kring detta. Det har visats att åsikterna kring dopet kan komma i konflikt med varandra och kontentan av resultatet är att det, i dagsläget, är högst osannolikt med ett djupare samarbete de tre trossamfunden emellan. Det är oliktänkandet kring doppraxis som inte enar alla tre trossamfunden, vare sig utifrån enskild medlem eller trossamfund. Dock finns det en uttalad samarbetsvillighet mellan Svenska kyrkan och Missionskyrkan, vilka redan ingått en ekumenisk överenskommelse (offentliggjord april 2006).Utifrån Bibeln kan jag inte finna något fokus, där det framgår att det endast finns EN sanning kring dopet. Det ligger endast en självklarhet i att det finns en samhörighet mellan komponenterna tro och dop.Dock är det inte troligt att något enda trossamfund eller medlem i sådant ger dopet den betydelse det i ursprunget hade, vilket beskrivs i Nya testamentet.Utifrån vad jag kommit fram till i undersökning har det framkommit ytterligare frågeställningar som skulle vara intressanta att gå vidare med.

Vårt syfte med uppsatsen är att göra en jämförelse av synen på mission mellan tre samfund som är etablerade och tre nya religiösa rörelser. Samfunden vi valt att studera är Evangeliska frikyrkan, Pingstkyrkan, Svenska missionskyrkan, Mormonerna, Livets Ord och Jehovas vittnen.Det etablerade samfunden? Det man ser är att inom de etablerade samfunden så för alla ut evangeliet. Alla delar samma vision genom att följa det som står i Bibeln.? Inom de etablerade ser man att de har en gemensam helhetssyn på världen, människan och på Kristi uppdrag.? De etablerade samfunden följer samma grundprinciper och missionen bedrivs med kärlekens styrka.

Denna studie handlar om individer som väljer att gå med i en religiös rörelse, Pingstkyrkan. Huvudintresset låg i varför en individ väljer att bli medlem i en religiös rörelse, när vi lever i ett alltmer individualiserat samhälle, där religionen får mindre plats i människors vardagsliv. Studien baseras på intervjuer med fyra pingstvänner, en man och tre kvinnor, om hur vardagslivet ser ut, deras ritualer och traditioner samt om de känner någon utanförskap i samhället. Frågeställningarna berörde: Vad är det som gör att en individ väljer att ingå i en religiös rörelse? Vilken betydelse har ritualer och traditioner? Hur ser vardagslivet ut innanför samt utanför rörelsen? Den sekundära frågan som ställdes var: Hur har kyrkan berörts? Den teoretiska referensramen till forskningen var: generation, individualisering, socialisation, interaktion och vardagsverklighet, ritualer, det "äldre" samhället (gemeinschaft) och det "nya" samhället (gesellschaft).Forskningen visade att orsaken till att en del väljer att bli medlem i en religiös rörelse inte bara är religionen, utan i hög grad gemenskapen.

The purpose of this study was to investigate what view of humans that emerges when priests/reverends talk about man in relation to baptism. The study consists of qualitative interviews with four priests/reverends. There were two representatives from the church of Sweden, and two from the Pentecostal church. The aim and questions in the study focus on what view of humans that emerges. Will there be similarities and differences in the view of humans, and is it possible to refer the result to the respective church.

Detta är en kvalitativ studie som inspirerats av fenomenografisk metod som behandlar olika aspekter av islams etablering i Sverige som är ett kulturkristet samhälle. Intervjuer har gjorts med representanter för tre olika trosinriktingar: Svenska kyrkan, Pingstkyrkan samt en frikyrkoförsamling med anknytning till Evangeliska Frikyrkan.Syftet var att undersöka hur praktiserande kristna bemöter islam i samhället. Fokus läggs på kristna ledare och deras förhållningssätt med utgångspunkt i om de förespråkar polemik eller dialog, samt effekterna av dessa förhållningssätt. De teoretiska utgångspunkterna är dels en kunskapssociologisk teori av Berger och Luckmann, samt två olika religionsvetenskapliga teorier om dialog från Kyrkornas världsråd samt Swanberg och Westerlund ur ett normativt teologiskt perspektiv. Resultatet och analysen visar på att det finns en stor variation i förhållningssätt och attityd bland de kristna ledarna gentemot islam, beroende på vilken grad av konfrontation som förespråkas, samt på vilket plan i mötet man anser att tyngdpunkten ligger inom det sociokulturella, politiska eller teologiska..

In this study, we looked at how balanced the various christian denominations in Sweden were raised in the news, on the basis of the requirement for balanced reporting. To measure the balance, we utilized Harcup and O'Neill?s news values and studied to what degree these values occurs in association with news articles that address the various denominations. The following denominations were selected for this study; Word of Life, the Pentecostal Church, Jehovah's witnesses, the Catholic Church, the Salvation Army and the Swedish Church. These denominations were then studied on the basis of news values in four of Sweden?s largest news organisations, in terms of audience numbers.

Uppsatsen bygger på en idéanalytisk metod presenterad i boken ?Människan i världen? av C R Bråkenhielm, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap i Uppsala. Bråkenhielm gör sin analys utifrån tre av västerlandets stora världsbilder; teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk och jag väljer att placera in mina tre byggstenar som representanter för var och en av dessa tre. Alltså blir kristen tro exempel på en teocentrisk världsbild, psykologiskt inriktad astrologi exempel på en antropocentrisk världsbild och Martinus kosmologi exempel på en åtminstone delvis biocentrisk världsbild.För analysen tar Bråkenhielm hjälp av fem centrala verklighetsområden:1) etik (Vad är det högsta goda/alltings ?måttstock??)2) kunskapsteori (Hur skapas ?sann?, tillförlitlig kunskap?)3) ontologi (Vilket/vad är den yttersta verkligheten?)4) teleologi (För vem/vad är universums högre mål/syfte?)5) förklaringsteori (Vad/vem bestämmer/kontrollerar skeendena?)Jag presenterar kortfattat något av vad de olika lärorna säger angående de olika verklighetsområdena för att sedan jämföra de ?vertikala relationsfrågorna? enligt Bråkenhielms metod.

Många är de forskare som har ägnat sig åt problem med kulturmöten. Det har skrivits ett antal avhandlingar i ämnet kulturmöten i skolan idag. Främst har då invandrarnas kultur och religion kartlagts. Vad den svenska skolan gör för att bemöta t.ex. en muslimsk eller hinduisk elev, med deras respektive önskningar och behov, på bästa sätt.

Jag har gjort en undersökning om huruvida pingströrelsen kan ses som en sekt eller ett samfund. Samfundsfrågan har alltid varit en känslig fråga inom pingströrelsen. Utvecklingen idag har ändå bidragit till att rörelsen 2001 registrerade ett samfund. Uppslutningen är dock mycket skral från församlingarnas sida och frågan är om rörelsen kan gå enade in i en samfundsbildning. Jag har deltagit i pingströrelsens årliga pastorskonferens då det färska bildandet av föreningen ?Pingst fria församlingar i samverkan? behandlades.