ADHD är en vanligt förekommande diagnos hos barn. Ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet leder till att dessa barn skadar sig i större utsträckning än andra barn. Detta innebär att de oftare kommer i kontakt med sjukvården. Eftersom ADHD är ett dolt handikapp får de inte alltid anpassad information och rätt bemötande från sjukvårdspersonal.Syfte: Syftet med denna Pilotstudie är att beskriva hur föräldrar till barn med ADHD upplevt den förberedande informationen inför sjukhusbesök/undersökning.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes enligt Kvale och Brinkmann (2009) med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: Föräldrar vill ha mer information hemskickad för att kunna förbereda sitt barn inför ett sjukhusbesök. Det krävs mer planering och tid vid sjukhusbesök för barn med ADHD.

Introduktion: IVA är en högteknologisk miljö med akut sjuka patienter. Patient- och familjecentrerad vård är välbeforskade områden. Personcentrerad vård är ett nyare begrepp inom omvårdnad som vi behöver förhålla oss till på IVA. Person är ett komplext begrepp. En modell för att komma åt kärnan i begreppet innebär att ta tillvara på patientens berättelse, utveckla ett partnerskap och dokumentera detta.

Background:When the patient is critically ill the family is in a vulnerable position. The nurse's role is to support and help the family to find meaning in the difficult situation and to provide realistic hope. Balancing between the patient's and the family's needs is difficult. Knowledge about how nurses experience difficulties in the interaction with family is required in order to grant good care too critically ill patients and their family-members.Aim:To describe nurses' perceived difficulties in the interaction with family-members of critically ill patients.Method:The study is a qualitative literature-based study based on qualitative research. Results: The analysis resulted in four main themes; difficult disunion, environmental constraints, interpersonal difficulties and communicative difficulties.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar förväntas ha en hög kompetens inom traumavård. Med hög kompetens menas att de utför ett komplext och avancerat arbete och har ett stort ansvar i det initiala omhändertagandet av traumapatienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors självskattade kompetens inom traumavård på en akutmottagning Metod: Studien är empirisk suveystudie med kvantitativ data som samlades in genom att en enkät delades ut till sjuksköterskor på en akutmottagning. Sjuksköterskorna fick skatta sin kompetens inom traumavård utifrån svensk sjuksköterskeförenings sex kärnkompetenser samt efter deras formella och kliniska kompetens. Resultat: Huvudresultatet är att nästan alla (94%) av sjuksköterskorna vårdar traumapatienter oavsett erfarenhet och formell utbildning.

This pilot study describes a therapy method for persons withBroca´s aphasia. This method is based on the mapping hypothesis (Schwartz,Saffran & Marin 1980). The mapping hypothesis is based on the assumptionthat agrammatism is caused by an inability to combine syntactic structurewith thematic roles. This study describes a combination of the therapymethod mentioned above and the Everyday life activities photo series (ELA,Stark 1992). The aim of the study was to investigate if therapy based on awritten sentence/picture format is a viable starting-point for future research.The therapy presented combined written sentences with pictures describingeveryday life activities.

BVC-sjuksköterskan möter många föräldrar som har frågor om kostintroduktion till spädbarn, en av BVC- sjuksköterskans uppgifter är att undervisa föräldrar i kostfrågor. Studier har visat att föräldrar upplever att de får olika råd från BVC-sjuksköterskor, vilket kan göra föräldrarna osäkra på vilka råd de ska följa. Syftet med Pilotstudien var att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att ge kostråd till föräldrar vid introduktion av fast föda till spädbarn. Fyra intervjuer genomfördes med BVC-sjuksköterskor inom barnhälsovården i Region Halland. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod.

Introduktion: Höftfrakturen drabbar den äldre människan som en plötslig förändring i livet,en övergång från ett oberoende till ett plötsligt beroende. Transition kan betyda att förloranågot och hamna i en ny och främmande situation. De individuella reaktionerna blir olikatrots samma sjukdom. Den vårdvetenskapliga kunskapen används för att identifieravårdprocessen, se helheten runt patienten och främja en hälsobefrämjande process. En stark drivkraft hos människor drabbade av höftfraktur är längtan tillbaka till oberoende.Syfte: Att undersöka patienters transition och upplevelse av att komma tillbaka till sitt hemoch sin vardag efter att ha opererats för en höftfraktur.Metod: Kvalitativ innehållsanalys.

Introduktion Personer med utvecklingsstörning har sämre hälsa än den övriga befolkningen. Det är sjuksköterskans uppgift att främja hälsa även hos denna grupp men kunskapen om och erfarenheten av vård av dessa patienter är begräsad. Det finns brister i kommunikationen och ofta deltar en närstående i mötet för att underlätta kommunikationen. Personer med utvecklingsstörning finner detta negativt och vill föra sin egen talan. Det finns lite forskning om närståendes roll i dessa möten.Syfte Syftet med denna Pilotstudie var att undersöka närståendes erfarenheter av kommunikation mellan personer med utvecklingsstörning, deras närstående och vårdpersonal.

The study aimed to investigate the acute medical chain consisting of SOS operator, ambulance nurse, emergency nurse and emergency physician with regard to the assessment and prioritization of the victim.The design of this journal study is retrospective with descriptive approach. Data were collected from all ambulance missions carried out in Uppsala county 2009-01-01 between the hours 00:00 to 12:00. Sample period was chosen because the prerequisite for high frequency on the ambulance mission was supposed to be good. In order to be able to systematize the compilation of data a protocol were prepared and used. Applicable data were collected from three databases SOS Alarms, ambulance operations, and the University Hospital in Uppsala.

Sheep breeding contributes not only with wool, hides, meat and milk but also with openlandscapes. The sheep?s wool is a good raw material thanks to a lot of different qualities as itis water rejecting and easy to form. The wool production today is concentrated to specificplaces in the world which leads to environmental problems and a distorted market. InJämtland, a province in Sweden, there is right now a staking going on for local production andrefining of wool in a project called Ullforum.

Inledning: Syftet med föreliggande studie var att testa interbedömarreliabiliteten för det i Sverige vanligaste triageinstrumentet Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS). Instrumentet består av 42 kontaktorsaker (ESS) som kombinerat med mätta vitalparametrar, t.ex. blodtryck och puls, ger en triagefärg. För att kunna bedriva evidensbaserad omvårdnad krävs att instrument, skalor och metoder är valida och reliabla. Statens beredning för medicinsk utvärdering anser att RETTS saknar både validitets- och reliabilitetsdata.Metod: Två ESS från instrumentet valdes.

Kuratorer inom hälso- och sjukvården har länge kämpat för en legitimering. I Socialstyrelsens rapport (2014) anses nu att en yrkeslegitimation är nödvändigt för att stärka patientsäkerheten samt att höja yrkeskompetensen. Denna studie är en Pilotstudie i Kuratorsklinikens forskningsprojekt som handlar om evidensbaserad praktik. Studien handlar om vilka insatser samt arbetsmetoder som kuratorer arbetar efter då de genomför stödsamtal. Vidare är syftet att få en ökad förståelse om kuratorers praktik är mer evidensbaserad eller erfarenhetsbaserad.

Bakgrund: Graviditet och tidigt moderskap är perioder då kvinnor aktivt söker ny kunskap.Tillgången till hälsorelaterad information är enorm men kvaliteten på innehållet varierarmellan olika källor. För att kunna göra informerade val i hälsofrågor behöver mödrarevidensbaserad information, och det är en barnmorskas ansvar att kunna guida dem tillhögkvalitativa källor. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga nyblivna mödrarsinformationssökning samt att undersöka om det finns samband mellan informationssökning ocholika sociodemografiska bakgrundsvariabler. Metod: Undersökningen baserades på delar av enPilotstudie inför ett större europeiskt projekt och data från 137 enkäter till nyblivna mödraranalyserades. Resultat: De mest använda informationskällorna bland mödrarna varbarnavårdscentral och vårdsidor på Internet, således källor som tillhandahåller evidensbaseradinformation.

Introduktion Respiratorisk syncytial virus, RSV, har i princip drabbat alla barn innan de harfyllt två år. Hos små barn kan RSV ge svåra symtom samt orsaka komplikationer. I Sverigebehöver runt 1-1,5 % av tidigare friska barn utan riskfaktorer vårdas på sjukhus på grund avRSV. Genom primärprevention kan man minska antalet nya barn som drabbas av sjukdom.Behov kan vara upplevda, uttryckta, relativa eller normativa. De upplevda behoven begränsasav människors insikter och kunskaper om vad som finns tillgängligt.

Närstående bör erbjudas närvaro vid hjärt- lungräddning enligt nationella och internationella riktlinjer. Tidigare var intensivvårdssjuksjuksköterskor inte vana vid närståen-des närvaro men en attitydförändring har enligt flera studier påbörjats. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskans tankar om att ha närstående närvarande vid hjärt- lungräddning.Metod: Data insamlades genom intervjuer som bearbetades och analyserades enligt den kvalitativa innehållsanalysen. Två intensivvårdssjuksköterskor, som arbetar på en intensivvårdsavdelning på ett länssjukhus i Sverige, intervjuades till Pilotstudien. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas tankar som framkom i Pilotstudien speglar en osä-kerhet och olust inför att ha med närstående vid hjärt- lungräddning.