Uppsatsen handlar om hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolan ser på sitt arbete med elevers fysiska kapacitet samt vilka förmågor (till exempel styrka, rörlighet och kondition) de anser vara viktiga. Bakgrunden till arbetet är att studier har visat att elevers fysiska kapacitet sjunker trots att lärare i idrott och hälsa ska arbeta med den. Undersökningen har en kultursociologisk utgångspunkt och analysen gjordes efter Pierre Bourdieus teori om habitus samt tidigare forskning inom fysisk kapacitet. Undersökningen var av kvalitativ karaktär där lärare intervjuades utifrån deras tolkningar av fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och kroppslig förmåga. Dessa tolkningar användes för att sedan beskriva deras arbete.

The purpose of this Master?s thesis is to investigate how diversity takes shape in children?s picture books published in Sweden. Twelve picture books, which touch the aspect of diversity in the categories of gender, ages, culture, nation, ethnicities, language, class, sexuality and functional disorder, were chosen from the Swedish National Council for Cultural Affairs catalogue for youth and children?s books 2006. They have been analysed with the conception of ikonotext and with the theory of Pierre Macherey?s image in the mirror, of how literature reflects the reality of society.

Denna litteraturstudie har genomförts med syftet att redogöra för hur den svenska grundskolan har arbetat med att inkludera romska barn. Fokus har legat på de problem som funnits, sett ur majoritetssamhällets perspektiv, hur arbetet skett för att komma tillrätta med problemen samt vad detta arbete har gett för resultat. Studien söker vidare svar på hur detta arbete har tagits emot i de romska grupperna.Inledningsvis ges en kort överblick över romernas historia med betoning på Sverige och sedan presenteras studiens resultat som svarar på frågorna:? Vilka problem har det enligt majoritetssamhället funnits i samband med romska barns inkludering i den svenska grundskolan?? Vilka metoder har förespråkats som lösningar på dessa problem?? Har det gått att se något resultat av metoderna som använts?? Hur beskrivs mottagandet av de olika metoderna i de romska grupperna?Resultatet presenteras kronologiskt uppdelat i tidsperioderna 1930-1956, 195 -1980, 1980-2000 samt Efter år 2000. För varje tidsperiod redovisas resultatet under fyra rubriker som svarar mot de fyra frågorna ovan.

The main purpose of this Master?s thesis is to develop an understanding of why non-users do not use public libraries by studying their information and culture habits and their relationship to public libraries. One of the motivating factors behind this choice is the lack of earlier research on the subject, particularly qualitative research. The theoretical framework is stratified into three associated levels with Brenda Dervin?s sense-making theory on an individual level, Marianne Andersson?s and Dorte Skot-Hansen?s model of the roles of public libraries on an institutional level and Pierre Bourdieu?s theoretical apparatus on a social level.

Uppsatsen består av en textanalys av 10 Mills&Boon Harlequinromaner som med ett kultursociologiskt perspektiv lyfter fram den process hjältinnan i Harlequinromanen genomför då hon i böckerna förändras från att vara en vanlig kvinna (Everywoman) till att bli en idealkvinna (Idealwoman. Studien inleds med en presentation av förlaget Harlequin Mills&Boon samt en enkel introduktion av romanens uppbyggnad och handling. Vidare följer en tillbakablick på tidigare forskning kring populärkulturen i allmänhet och kärleksromaner i synnerhet. Den teoretiska utgångspunkten finns i Pierre Bourdieus teorier kring habitus, fält och kapital. Analysen delar upp hjältinnans process i fyra delar: Everywoman, Avkodning, Kapitalhöjning och Idealwoman.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.

 Why is it that we still live in a society where an individual's social background plays such a big part in their chances of reaching a higher education? Despite the numerous educational policy reforms, especially in Sweden, it still seems that an individual's career choices are pretty much related to what kind of social class they grew up in. Sociologist Pierre Bourdieu claimed that social class is reproduced in the school system, and that students from the lower classes are much less likely to reach a further education than students from the middle or upper classes due to injustice in the school system. One thing that plays a big part in this "Catch-22" situation is the concept that Bourdieu calls habitus. Habitus could be explained as an individual's taste, knowledge, ability to master the spoken language, etc. Your habitus is manifested in the choices you make, the music you listen to, how you dress and the way you speak, and it determines your relation to the education system and life in general. As part of my essay, I wanted to interview students from lower or working class at my school, Konstfack, to see if they have had any negative or positive experiences from their encounter with a higher education. And if so, could they be linked directly to their social background? As a reaction to my own and my interviewees? experiences and frustration, I use the concept of habitus in my practical work.

Syftet med denna C-uppsats är att genom samtalsintervjuer med sportjournalister med utländsk bakgrund få en bild av hur sportjournalisterna uppfattar sig i sin yrkesroll i kombination med sin utländska bakgrund. Dessutom har vi genomfört samtalsintervjuer med redaktionschefer på sportredaktioner. Detta för att få en bild av hur redaktionschefer ser på förekomsten av sportjournalister med utländsk bakgrund på redaktionerna. Vi har även i en kartläggning undersökt förekomsten av sportjournalister med utländsk bakgrund på åtta rikstäckande medieföretag i Stockholm. Kartläggningen visade att andelen sportjournalister med utländsk bakgrund på sportredaktionerna är underrepresenterade gentemot andelen journalister med utländsk bakgrund generellt.Samtalsintervjuerna som vi genomförde var kvalitativa och semistrukturerade.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.