Uppsatsen handlar om hur föräldrar talar om lärandet i förskolan. Syftet med vår studie är att förstå och tydliggöra hur föräldrar talar om lärandet i förskolan samt vilka kunskaper och färdigheter de lyfter fram som viktiga aspekter i barns lärande i förskolan. Vi har utgått från följande frågeställningar, hur talar föräldrar om lärandet i förskolan? Vilka kunskaper/färdigheter lyfter föräldrar fram som viktiga aspekter i barns lärande i förskolan? Påverkar föräldrars habitus talet om lärandet i förskolan? Vi har intervjuat sex föräldrar för att få svar på våra frågeställningar. Vår teoretiska ram utgörs av Bourdieus begrepp habitus och det sociala rummet.

Author: Linnea BrundellMentor: Gábor BoraCourse: Media and communication studies, C- level, advanced course. Communication, ethical and moral ? a survey based on news exposing companies which does not follow their own communication policies.Plot: In a leader in the newspaper Arbetarbladet, the writer says that the numbers of journalists are going to be reduced, while the numbers of informant officer are going to increase. Theory: The theory which has been used in the essay is Pierre bourdieu´s field theories, Jürgen Habermas theories on representation and theories about the company?s values.Method: The method used in the essay is a qualitative text-analysis. The material in the essay is articles from the newspaper Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. Also two documentaries from the TV-show Kalla Fakta will be a part of the material. Adocument made by the trade union DIK, which tell about ethical guidelines for information officer, journalistic rules for their work are also a part of the material. Result: The survey shows that the companies have been failing to work after own policy documents. .

För att få reda på om svenska lärare upplever att det finns ett behov av betyg i de tidiga skolåren (F- år 5) undersöker vi bland annat i detta arbete hur en amerikansk privat skola arbetar med (ovanstående)just betyg och bedömning. Där samlar vi på oss fakta och material som vi sedan tar med hem, sammanställer och delar med oss till den andra urvalsgruppen, våra svenska lärare. Rent kortfattat består därför detta arbete av två undersökningar båda med kvalitativa intervjuer/samtal som tillsammans sedan ger oss ett eller flera svar på våra frågeställningar.Vi ger en kortfattad betygs och bedämningshistorik samt vilka politiska ambitioner som eventuellt väntar vid maktskifte 2006, därefter går vi även in på våra svenska styrdokument. De teoretiker som refereras till i arbetet är Pierre bourdieu, Lev Vygotskij och Jerome Bruner. Bourdieu behandlar habitusbegreppet och gemensamt för de andra två är att de på olika sätt stättar individen, i vårt fall eleven.Vårt sammantagna intryck av det vi undersökt är att svenska lärare inte efterfrågar betyg i de tidigare skolåren då de uttryckte rädslor för att lusten och glädjen skulle försvinna.

Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida sfi (svenskundervisning för invandrare)-bransch har varit en lyckad socialpolitisk satsning från Linköpings kommuns sida. Med intervjuer som det största empiriska materialet behandlar uppsatsen ämnen som anses vara relevanta för eleven på sfi-bransch. Sfi-bransch framträder som en plats för lärdom men också som en del av en kedja av restriktioner som tillsammans motverkar syftet med sfi, det vill säga att berättiga sig ett arbete och i vidare mening integreras. Uppsatsen diskuterar även enheter som under studien framträtt som betydelsefulla för eleven, utifrån syftet med sfi. Med teoretisk utgångspunkt i Bourdieus symboliska kapital ger sig många intressanta aspekter inom sfi-utbildningen tillkänna..

Högt presterande tjejer i gymnasieskolan erbjuds positioner som ger dem ett högt feminiserat kulturellt kapital men att de presterar bra behöver inte betyda att de är fria från sitt könshabitus och därmed mer jämställda. Jag har följt tretton tjejer på gymnasiekolans språkliga inriktning och studerat deras vardag i undervisningssituationer samt lyssnat till deras egen syn på sina prestationer. De aspekter jag särskilt lagt vikt vid är hur det feminina kapitalet reproduceras genom könshabitus, symboliskt våld samt det androcentriska synsättet. För att studera deras livsvärld har jag använt den etnografiska metoden och presenterar min empiri i form av en narrativ berättelse. Mitt resultat visar att tjejerna är framgångsrika och kompetenta men eftersom de erbjuds vissa subjektspositioner utifrån skolans förväntningar och utifrån det androcentriska heteronomin är deras höga prestationer dock ett feminiserat kapital..

Problem/Bakgrund: Snedrekryteringen till universitet och högskolor, utifrån klass, har endast förändrats marginellt de senaste decennierna. Trots politiska reformer är arbetarklassen fortfarande underrepresenterad.Syfte: Syftet har varit att beskriva och förklara hur individer med arbetarklassbakgrund upplever sitt val, möte och eventuella reproduktion av högre studier. Vidare har det varit att se om de har gemensamma erfarenheter med andra i samma situation, om de har upplevt svårigheter eller fördelar i mötet med utbildning som kan härledas ur deras klassbakgrund.Uppsatsens utgångspunkter och undersökningens uppläggning: Jag har utgått från att individer med arbetarklassbakgrund, som minoritet på högre utbildning är med om upplevelser som grundas i deras sociala bakgrund. Därför har jag valt att samla in mitt empiriska material genom att göra intervjuer med tre individer ur arbetarklassen som valt att läsa vidare. Det empiriska materialet har tolkats med hjälp av teorier av Pierre bourdieu, Thomas Ziehe och en del forskning kring klassresenärer, främst Mats Trondman.Slutsatser/resultat: Jag har funnit en del faktorer i den sociala bakgrunden som överensstämmer samt skiljer sig mot vad tidigare forskning kring klassresor diskuterat.

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför studenter väljer att fuska och vilka skäl de anger till detta handlande. Jag har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka skäl eller förklaringar till fusk anger studenterna som fuskar? Vad kan påverka studenten att välja fusk? Skapar dagens individualiserade samhälle en studiesituation där fusk blir ett medel för karriär? Undersökningen har genomförts med hjälp av en mångmetodologisk ansats där två former av textanalys (innehållsanalys och argumentationsanalys) används. 82 protokoll från landets disciplinnämnder behandlade år 2006 har studerats. 17 av Sveriges högskolor och universitet finns representerade bland dessa.

The purpose of this study was to examine in depth and analyze how and on what basis selection of guests managed by doormen primarily in an exclusive bistro in Stockholm. Qualitative methods in the form of personal interviews with door staff and participant observations were made. Interviews with doormen who work at two other similar places have also been carried out in order to find the differences and similarities in the selection process. To connect the results in a scientific way, we have mainly used Pierre bourdieu's theories of capital forms and the field, and Göran Ahrne and Apostolis Papakostas organization theories. Previous research related to the phenomenon of selection in one way or another, along with the overarching theories, are used to answer the questions and purpose of this study.

Följande arbete är en undersökning om specifikt vad vardagsrummet är för rum, vad innehåller det och vad har det för funktion. Hur kan detta speglas i föremål och möbler? Hur kan kunskap om hur vi människor relaterar oss till föremål utvecklas i skolan? Vardagsrummet är ett rum där de ?finare? möblerna finns. Där vi umgås när vi har besök. Undersökningsmetoden bygger på en gestaltande undersökningsmetod.

The purpose of this thesis is to examine the political ambitions regarding culture inVärmland, and the situation for artists living on the countryside in Värmland. This meansthat the conditions surronding the artists situation will be looked upon. I have chosen thepolitical document Kulturplanen, created by Region Värmland, as my guideline to whatkind of political view there is on art and cultures role in the region. Furthermore, I havechosen Pierre bourdieu`s theory about art as a field controlled by and under the influenceof different rules within the filed itself and what or whom has the power to act and be apart of the filed. I also use interviews as my method for this study.

??fotboll är världens största lagsport? (elev på fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras på många saker bl.a deras bakgrund och olika påverkansfaktorer. Syftet med vår studie är att ta reda på elevernas påverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har när de börjar sin utbildning och om de förvärvar nytt kapital under utbildningens gång. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstås ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. Vår studie har vi utfört på en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

I denna studie undersöks hur smak, status och klass uttrycks i reality-TV-programmen Färjan (Kanal 5) och Danspalatset Playa del Sol (TV3). I program som dessa får vi följa människor som åker på kryssningar, semestrar och shoppar, alltmedan vi förväntas skratta åt dem. De ämnen som dessa program behandlar är tätt förbundna med en förståelse av klass. Syftet med denna uppsats är således att belysa klassaspekter och smakhierarkier. Vidare kommer representationen av smak diskuteras i relation till klass och status. Utifrån denna förståelse av klass som relaterat till smak och status skall sedan klasspositionering i programmen undersökas.

Fashion creates reactions. It is a type of art form that constantly needs to be updated. This is the thrilling part about fashion, but it is also the part that can create unintentional reactions.In this essay I will examine two garments that have achieved a great amount of media coverage, both in Sweden and abroad. One of them is a jumpsuit from H&M that was criticized because of the resemblance to the uniform worn by the Peshmerga-soldiers in Kurdistan. The other garment is a children?s sweater launched by Zara.

The aim of this master´s thesis is to examine how librarian´s views of the users can vary for different types of materials in public libraries. We have seen that literature and reading are the central parts of the libraries in Sweden. All other types of media are traditionally seen as complements and in focus for the study is feature film as an example of these other medias. We examine policy documents to see the official view of the general target group of the libraries and compare it to the view of the users of feature films as expressed by the librarians. The study includes several different types of empirical materials such as interviews, observations and documents and the method used is case studies.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka heterosexuella arbetarklassmäns föreställningar om och attityder gentemot homosexuella mäns och kvinnors genusöverskridande. Eventuella föreställningar och negativa attityder kring detta innefattas i begreppet homofobi som titeln antyder att uppsatsen handlar om. Dessa aspekter av homofobi kopplas i sin tur till maskulinitetsskapandet inom en specifik klassmässig kontext. Empirin består av intervjuer med fem män inom denna klassmässiga kontext. Materialet har analyserats med hjälp av Faircloughs version av den kritiska diskursanalysen och tolkats utifrån teorier om genus, sexualitet, maskulinitet och klass från bland andra Yvonne Hirdman, Judith Butler, Michael Kimmel, R.W Connell, och Pierre bourdieu.