The City of Stockholm has decided to invest in renewable energy and especially in Photovoltaics. The objective of this thesis is to investigate the photovoltaic potential on roof areas that the city possesses and to further investigate some buildings of the Property Management Department. The thesis also compares some existing photovoltaic plants with the solar irradiance map which shows available roof area on each building in Stockholm. The report ends with a literature study about the climate impact and greenhouse gas emissions of photovoltaic.The total available roof area suitable for photovoltaic plants is estimated to 700 000 m2, with a potential electricity production of 110 GWh per year. This corresponds to 17 % of the City of Stockholm?s yearly electricity consumption.

Denna rapport presenterar det examensarbete som har gjorts i samarbete med företaget SMÅA AB. Syftet med arbetet är att öka kunskapen, för företaget, om solceller ur en teknisk och ekonomisk synpunkt då man väljer att integrera dessa i byggnadsskalet. Viktiga frågor som har tagits upp innefattar lönsamhet vid användning av solceller, möjligheter att integrera solceller samt hur tekniken ser ut idag och hur den kan utvecklas i framtiden. Dessa kunskaper har sedan applicerats på ett planerat flerbostadshus under resultatet. I lösningsförslaget har solceller blivit integrerade i tak och balkongräcken, där olika typer av solceller används baserad på dess respektive egenskaper som är bäst anpassade för ändamålet. Ämnesområden som berörs är energi, solceller, byggnadsintegrering samt ekonomi.

Projektet omfattade undersökning och framtagande av ett solcellssystem med förmåga att försörja ett FTX-system i ett flerbostadshus från miljonprogrammet med el. För att kunna bedöma storlek och utformning av komponenter har information tagits genom:Informationssökning via databaser, kurslitteratur och intervjuerSimuleringar av solceller i datorprogrammet PVSYSTModulering av ventilationskanaler i datorprogrammet MagiCADSyftet var främst att undersöka om det gick att få fram ett teoretiskt fungerande system med avseende på både solceller och ventilation. Beroende på vad resultatet blev skulle även ekonomin i projektet undersökas.Undersökningen visade att det teoretiskt ska gå att installera solceller för elframställning som klarar av att täcka FTX-systemets elbehov på årsbasis. Solcellerna bedöms även producera tillräckligt med el för viss övrig elkrävande utrustning under stora delar av året. Det visade sig även att det skulle gå att få solcellerna ekonomiskt lönsamma om en kalkyltid på 14 år används.

Electricity production from renewable energy resources such as wind energy and Photovoltaics is variable. Integration of these intermittent resources into the electricity system leads to new challenges in how to manage imbalance between supply and demand on the grid.One way to meet these challenges is to develop so-called smart grid solutions. One idea, called demand response, is to adjust the amount or timing of energy consumption, e.g. by control of household appliances, to provide flexibility that could be used to balance the grid. In aggregate, when applied to many units across the system, large volumes of energy could be made available when needed and this grid flexibility can be used as a product on the electricity regulation market.Despite the potential benefits, the number of demand response bids is currently low.

City of Malmö has ambitions for the district Hyllie to become a demonstrative area ofsustainable urban development. As a part of this the following report aims to investigate the potential in using noise barriers combined with Photovoltaics along Annetorpsvägen to generate solar electricity. To quantify the losses that shadows from buildings along the roadmight cause, a 3D-model of the area was constructed in SketchUp. This digital model made it possible to simulate shadows and how they change over the year. A reference model of a photovoltaic noise barrier (PVNB) was constructed and used to find the dates on which the solar cells are shadowed depending on building heights and positioning of the barrier.The results show that two lengths with a total distance of 400 meters is appropriate for applying photovoltaic noise barriers.

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Mindre än en timmes solsken på vår planet innehåller mer energi än hela världens energiförbrukning på ett helt år. Ett vanligt villatak i Sverige tar på ett år emot flera gånger mer energi än vad dess behov är. Potentialen för solenergi är mycket stor. Samtidigt använder samhället idag stora mängder energi och det mesta av energin kommer från icke-förnyelsebara källor. Sverige har visserligen en hög andel förnyelsebar energi jämfört med andra länder men ändå är mer än hälften av energin som vi använder icke förnyelsebar.Syftet med den här rapporten är att utveckla ett mer hållbart samhälle genom att använda solenergi.

Solcellsteknik med nätanslutning är relativt nytt i Sverige och lagarna är oklara vad gäller anläggningar på bostadshus villor och offentliga hus. I analysen redovisas den ekonomiska aspekten av producerad solcellsel och konsumtionen av denna. Solcellsanläggningen på kommunhuset i Mönsterås har studerats, varvid följande resultat har framkommit: från de installerade solcellerna (210 kvm), får man 10 % av den totala energiförbrukningen i byggnaden. Kostnaden för solcellerna och installationen av dem är subventionerade av staten med 70 %. För den resterande kostnaden skulle solcellerna vara i bruk i 24 år för att täcka kostnaden.

Solcellsteknik med nätanslutning är relativt nytt i Sverige och lagarna är oklara vad gäller anläggningar på bostadshus villor och offentliga hus. I analysen redovisas den ekonomiska aspekten av producerad solcellsel och konsumtionen av denna. Solcellsanläggningen på kommunhuset i Mönsterås har studerats, varvid följande resultat har framkommit: från de installerade solcellerna (210 kvm), får man 10 % av den totala energiförbrukningen i byggnaden. Kostnaden för solcellerna och installationen av dem är subventionerade av staten med 70 %. För den resterande kostnaden skulle solcellerna vara i bruk i 24 år för att täcka kostnaden.