I denna uppsats ges en allmän beskrivning av olika sätt att skapa talsyntes samt en mer noggrann beskrivning av hur man på relativt kort tid kan skapa en ny syntesröst med konkateneringssyntes. Den nya syntesrösten är unik eftersom det tidigare inte skapats någon kvinnlig syntesröst med sydsvensk dialekt. I inledningen finns en översikt över talsyntesens historia, beskrivning av tre olika sorters talsyntes samt en kort beskrivning av text-till-tal-syntes.Sedan beskrivs arbetet med pilotprojektet till den nya syntesrösten som var till för att utvärdera inspelningsmiljö, talarens röst och de metoder som användes vid inspelning, segmentering och vågformsgenerering. Resultaten visar bl.a. att det är stor skillnad i röstkvalitet då vågformen genereras på två olika sätt.

Prosody can be characterized as the rhythm and the melody of speech. Prosodic features convey emotions, thoughts and geographic origins of each individual. Spoken language without prosody would be monotonous, without variations in loudness and rate. Children with cochlear implants perceive speech in a different way than children with normal hearing. Consequently the speech produced by a child with cochlear implants may sound different.The purpose of this study was to examine prosodic skills in Swedish children with cochlear implants and to compare them with the prosodic skills in Swedish children with normal hearing.

Previous research has confirmed that the ability to repeat non-words has a close connection to a child?s language acquisition (Adams & Gathercole, 2000; Gray, 2003; Sahlén, Reuterskiöld-Wagner, Nettelbladt & Radeborg, 1999). It is also known that a repetition task is aided if the word is well known to the child (Roy & Chiat, 2004; Sahlén, m.fl., 1999). A relatively under-investigated area is that of the influence of prosodic variables on repetition of words and non-words.In the current study, 44 Swedish children between the ages of four and six years with typical language development were tested regarding word- and non-word repetition abilities. The words and non-words were matched based on stress, tonal word accent and number of syllables.

Föreliggande studie syftade till att undersöka fonologin hos svensktalande barn mellan 3 och 4 år. I studien medverkar 69 barn, varav 33 pojkar och 36 flickor. Bedömningen genomfördes med ett nytt fonologisk bedömningsmaterial, LINUS kortversion. Testerna utfördes i områden belägna i tre kommuner i sydöstra Sverige där socioekonomisk status låg nära riksgenomsnittet. Bedömningarna spelades in, transkriberades och analyserades av två bedömare.

The capacity to process and to remember information is a basic condition for language ability and for coming reading ability. Reading ability is strongly connected to phonological awareness, receptive vocabulary knowledge and working memory capacity. In what way hearing impairment in children affects development of cognitive skills and later on reading ability is an area that has attracted minor attention for research.The aim with this study was to investigate changes in cognitive skills and reading ability in children with mild or moderate hearing impairment after one year of progress and furthermore if any connections between any increases of the abilities were to be found. Comparisons were made with results from age adequate normal hearing children. Moreover prosodic ability on word-level was tested this year.

A new phonological test, LINUS, for Swedish-speaking children between the ages of three and seven, has been developed at the speech and language pathology department at Linköping University. The aim of the present study was to create a reference manual for the long version of the new test. The participants in the present study were children between the ages of five to seven in a medium-sized municipality in the Northern part of Kalmar County, Sweden. In total, 124 native Swedish-speaking children (58 girls and 66 boys) with typical language development participated. The children were divided into two age groups, 5;0-5;11;31 and 6;0-6;11;31 years.

I modernt danskt språkbruk finns en tendens att välja icke-kongruerande form av perfektparticip istället för kongruerande i meningar som Væggene er malet och Naboerne er interesseret, så att man inte längre skiljer på verbalt och adjektiviskt perfektparticip i predikativ användning.Syftet med föreliggande undersökning var att ta reda på hur perfektparticip i predikativ användning uttalades respektive skrevs på danska, i en informantgrupp bestående av 10 informanter, varav 5 var kvinnor och 5 män. Metoden var att låta dessa informanter översätta en svensk text till danska, först muntligt och sedan skriftligt. Som komplement till min metod använde jag senare ytterligare två informanter till att lyssna på perfektparticipen i det inspelade materialet från undersökningen, för att de skulle uppge vilka former de hörde.Undersökningen visar att de manliga informanterna i större utsträckning än de kvinnliga informanterna valde den kongruerande formen av perfektparticip vid den muntliga undersökningen, trots att de inte själva var medvetna om detta. I de kvinnliga informanternas uttal var det ett uttal med [ð] som dominerade, och dessa informanter uppvisade en större medvetenhet om att både kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip existerar i danska språket. I den skriftliga översättningen var det dock hos både de kvinnliga och de manliga informanterna den icke-kongruerande formen som valdes i störst utsträckning..

Uppläst fri vers upptar mycket liten plats inom den fonetiska och talteknologiska forskningen. Syntetiska modeller har ännu inte utarbetats för uppläst fri vers, troligen på grund av att det är svårt att fastställa poetiska effekter. Låg talhastighet och särskilda accent- och betoningsmönster är en del av en litterär konvention för den upplästa fria versen. Dessa parametrar är troligen knutna till den specifika talsituationen. Även poetiska effekter i form av unika prosodiska mönster för varje dikt tillhör konventionen för uppläst fri vers.Auditiv, fonologisk och akustisk analys görs av en svensk poets upplästa fria vers; Kristina Lugns Om ni hör ett skott? Tidigare undersökning fastställer denna talares låga talhastighet, vilken är enligt konventionen för uppläst fri vers.

To explore how children use dialect, and whether the dialectal language develops during growth might be of interest from a speech language pathologist?s point of view as the dialect could influence the child?s speech. Previous research is often based on older material and/or examines the speech of adults.  In the present study, everyday language in groups of south- eastern Swedish speaking children was investigated. The aim of the present study was to examine to what extent typically developed children of the ages of  5, 8 and 11 years use dialectal language. A further purpose was to discover which dialectal characteristics that were present in the different age groups, and how they differed.

I denna studie har det huvudsakliga syftet varit att undersöka hur de danska diftongerna i det fonologiska inventariet realiseras fonetiskt. De primära faktorer som har studerats är dels hur öppningsdiftongernas respektive slutningsdiftongernas "bana" ser ut, dels vilken variation det finns beroende på hur diftongen börjar eller slutar, dvs om t.ex [w]-läget kommer att uppnås oberoende av hur diftongen börjar, samt vilka effekter bakre [R] har på vokalerna.Materialet som låg till grund för undersökningen bestod av 37 rammeningar (det var . du sagde).