[Sammanfattning saknas].

En person som stammar får ofta lära sig att tala långsamt, för att på så sätt minska sin stamning. Betyder det att hög talhastighet alltid försvårar stamningen? Och ökar i så fall stamningsgraden linjärt med talhastigheten?.

[Ingen sammanfattning].

Föreliggande uppsats är disponerad så att den i stort kan sägas vara två uppsatser, en för allmän språkvetenskap och en för fonetik, samtidigt som det finns gemensamma kapitel med information och sammanfattning som gäller båda ämnena.1 Uppsatsen har en övergripande titel Vokaler i ystaddialekten, och två undertitlar; I vilken utsträckning används müslivokalen? (den allmän språkvetenskapliga delen) och Müslivokalen och några andra vokalljud (fonetikdelen).De båda delarna är avskilda från varandra för att markera ämnesinriktningarnas olika områden inom uppsatsen, men har också gemensamma delar som sammanbinder och på så sätt visar på de båda inriktningarnas kontaktytor..

SammanfattningHur bra är vår perception av känslor i tal och vad är det som gör att vi uppfattar skillnader mellan dem? Finns det könsrelaterade och kulturella skillnader i uppfattningen? En undersökning har genomförts för att komma närmare svaren på dessa frågor. 16 personer med svenska och 16 med isländska som modersmål deltog i ett perceptionstest där de fick lyssna på 120 svenska yttranden uttalade av svenskar. Yttrandena var semantiskt neutrala men samtidigt påverkade av positiva, neutrala eller negativa bilder. Lyssnarna fick bedöma hur pass negativa, neutrala eller positiva de tyckte yttrandena var på en sju-punktskala.

Röstlikhet hos enäggstvillingar är ett relativt outforskat ämne inom fonetiken. De få studier som har gjorts har dock fastslagit att enäggstvillingar har väldigt lika röster. De flesta studier som gjorts har varit perceptoriska, dvs. de har testat huruvida skillnaden i enäggstvillingars röster är hörbar och i vilken utsträckning. Det faktum att man vet väldigt lite om ämnet gjorde att arbetet med min egen studie blev väldigt intressant eftersom det var svårt att förutspå resultatet.

This thesis presents a system which has been implemented to satisfy a need in theresearch on how speech planning interacts with syntactic and prosodic structure inspontaneous speech. The long-term purpose of the research is to provide models forautomatic parsing of spontaneous speech and for psycholinguistical modelling of speechproduction. Identification of inhalation pauses is an important step in the developmentof automatic methods for spontaneous speech parsing.Identification of inhalation pauses is considered to be a keyword-spotting speechrecognition problem. Hybrid HMM(Hidden Markov Models)/ANN(Artificial NeuralNetworks) approach is applied to this problem. Method gets 90,8% in Recall, 66,4% inPrecision and 76,7% in F-score.

Denna studie syftar till att studera ordaccenter hos barn i förskoleålder med skånsk dialekt och språkstörning. I studien undersöks huruvida barnen har problem med ordaccenterna och i vilken utsträckning. Barnens yttranden bedöms perceptuellt av två lyssnargrupper och akustiskt som spektrogram, där jag tittat på grundtonskurvan. Svar söks också kring huruvida vissa ord är svårare att bedöma eller producera än andra ord och om lyssnargruppernas bedömningar skiljer sig åt.Inspelat material från 8 barn i åldrarna fyra år och åtta månader till sex år och fyra månader har presenterats för tio lyssnare. Bland de tio lyssnarna i perceptionsstudien ingick fem naiva och fem icke-naiva lyssnare.

I denna uppsats ges en allmän beskrivning av olika sätt att skapa talsyntes samt en mer noggrann beskrivning av hur man på relativt kort tid kan skapa en ny syntesröst med konkateneringssyntes. Den nya syntesrösten är unik eftersom det tidigare inte skapats någon kvinnlig syntesröst med sydsvensk dialekt. I inledningen finns en översikt över talsyntesens historia, beskrivning av tre olika sorters talsyntes samt en kort beskrivning av text-till-tal-syntes.Sedan beskrivs arbetet med pilotprojektet till den nya syntesrösten som var till för att utvärdera inspelningsmiljö, talarens röst och de metoder som användes vid inspelning, segmentering och vågformsgenerering. Resultaten visar bl.a. att det är stor skillnad i röstkvalitet då vågformen genereras på två olika sätt.

I modernt danskt språkbruk finns en tendens att välja icke-kongruerande form av perfektparticip istället för kongruerande i meningar som Væggene er malet och Naboerne er interesseret, så att man inte längre skiljer på verbalt och adjektiviskt perfektparticip i predikativ användning.Syftet med föreliggande undersökning var att ta reda på hur perfektparticip i predikativ användning uttalades respektive skrevs på danska, i en informantgrupp bestående av 10 informanter, varav 5 var kvinnor och 5 män. Metoden var att låta dessa informanter översätta en svensk text till danska, först muntligt och sedan skriftligt. Som komplement till min metod använde jag senare ytterligare två informanter till att lyssna på perfektparticipen i det inspelade materialet från undersökningen, för att de skulle uppge vilka former de hörde.Undersökningen visar att de manliga informanterna i större utsträckning än de kvinnliga informanterna valde den kongruerande formen av perfektparticip vid den muntliga undersökningen, trots att de inte själva var medvetna om detta. I de kvinnliga informanternas uttal var det ett uttal med [ð] som dominerade, och dessa informanter uppvisade en större medvetenhet om att både kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip existerar i danska språket. I den skriftliga översättningen var det dock hos både de kvinnliga och de manliga informanterna den icke-kongruerande formen som valdes i störst utsträckning..

Uppläst fri vers upptar mycket liten plats inom den fonetiska och talteknologiska forskningen. Syntetiska modeller har ännu inte utarbetats för uppläst fri vers, troligen på grund av att det är svårt att fastställa poetiska effekter. Låg talhastighet och särskilda accent- och betoningsmönster är en del av en litterär konvention för den upplästa fria versen. Dessa parametrar är troligen knutna till den specifika talsituationen. Även poetiska effekter i form av unika prosodiska mönster för varje dikt tillhör konventionen för uppläst fri vers.Auditiv, fonologisk och akustisk analys görs av en svensk poets upplästa fria vers; Kristina Lugns Om ni hör ett skott? Tidigare undersökning fastställer denna talares låga talhastighet, vilken är enligt konventionen för uppläst fri vers.

I denna studie har det huvudsakliga syftet varit att undersöka hur de danska diftongerna i det fonologiska inventariet realiseras fonetiskt. De primära faktorer som har studerats är dels hur öppningsdiftongernas respektive slutningsdiftongernas "bana" ser ut, dels vilken variation det finns beroende på hur diftongen börjar eller slutar, dvs om t.ex [w]-läget kommer att uppnås oberoende av hur diftongen börjar, samt vilka effekter bakre [R] har på vokalerna.Materialet som låg till grund för undersökningen bestod av 37 rammeningar (det var . du sagde).