Sammanfattning Syftet med vår undersökning var att få syn på vad som utmärkte nyexaminerade lärares beskrivning av vad och hur de använder lärarutbildningen i sin profession, med fokus på de teoretiska momenten. Den dominerande bilden i tidigare forskning är att nyblivna lärare upplever många svårigheter under den första tiden i yrket. I det nya Lärarprogrammet från 2001 fanns en strävan efter att utbildningen skulle bli mer vetenskaplig och akademisk. Vi undersökte om lärare, examinerade från den nya utbildningen, beskrev att de hade nytta av de teoretiska momenten och om dessa på något sätt underlättade i vardagen. Vi har gjort en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor.

Läsning av barnlitteratur anses i den svenska läroplanen vara en viktig del av undervisningen då den kan bidra till personlighetsutveckling, kulturell förståelse och motivation till vidare läsning. Att lära sig läsa är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig skönlitteraturen. Ett sätt är genom läsinlärningsmetoden whole language som med hjälp av kiwiböckerna fått genomslag i flera svenska skolor. Kiwimaterialet är ämnat för att skapa läsförståelse samt läsintresse och är baserat på småböcker från Nya Zeeland. Då både val av läsinlärningsmetod och barnlitteratur är viktiga delar i elevers läsutveckling, väcktes en undran om det går att sammanföra traditionell barnlitteraturläsning med kiwiböckernas systematiska upplägg och färdiga bokmaterial.

Mind the gap encourages you to beware of the interspaces. The project seeks to defend the gaps that occur in time and space and encourages the reader to care about the interruptions of the routine-like and planned, whilst also opening up a discussion about interaction and participation. Mind the gap is a project about the many opportunities the public space has in the contemporary city. What you have in front of you is the result of this project. As society constantly changes, new and different needs arise in the city and it is necessary that architects and planners understand and adapt to these changes. They have to be able to develop new ways of thinking and to challenge established perceptions of what the public space is and should be. This means being able to see that the public space could be different and to recognize the potentials for it to change. This project examines the underlying ideals of urbanism and investigates the potentials of the City when shaped by these ideals.

Outdoor education is a teaching method which has several advantages to traditional classroom tuition. Its ideas have a long tradition and find support in the current Swedish curriculum. The place for the tuition is a central aspect within outdoor education. This essay aims to investigate what good places for outdoor education look like as well as discussing how the characteristics of such places can be used when designing schoolyards. Previous research shows that nature has characteristics that suit outdoor education well.

Forest enterprises have always searched for ways to improve efficiency. For the past few years there has been an emphasis on stock-keeping levels. Increased demand for fresh round timber and the need to decrease the amount of tied-up capital has made the forest industry reduce its inventory levels. This has brought on a higher demand on the timber supply from the forest management districts concerning both delivery in time and assortment output. As a result, the flow of timber has fluctuated a lot with serious consequence for the timber supply during 1994.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några lärare, lärarstudenter och elevers erfarenheter av samt attityder till faktionstexternas roll i skolan. Detta undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer med fyra verksamma grundskolelärare, två lärarstudenter, som har läst svenska minst två år, och genom en gruppintervju med fem gymnasieelever. En enkät användes i urvalssyfte samt som grund för den följande diskussionen. En inventering av skolbiblioteket samt svenskämnesinstitutionen på den skola där de medverkande lärarna arbetar har även genomförts. Resultatet visar att lärarna och lärarstudenterna anser att faktionstexter är intressanta både innehålls- och formmässigt, men att de används alltför sällan i klassrummet.