Under vår utbildning på lärarhögskolan i Malmö med inriktning mot religionsämnet, har vi ofta stött på elever som upplever religion som ett mindre roligt och lågprioriterat ämne. Elever är inte medvetna om varför de behöver läsa religionskunskap i skolan, och intresset finns heller inte där. Vi har båda två spenderat vår verksamhetsförlagda tid på skolor där ?svenska ungdomar? varit märkbart dominerande, där har vi även fått känslan att elevers relation till andra religioner än kristendomen känns obetydlig. De kan inte relatera till dessa på samma sätt som exempelvis elever på en mångkulturell skola där elever varje dag måste samverka vilken religion de än må ha, kan göra.

The aim of this study was to describe how retired nurses, educated in Uppsala, and students at Uppsala University's nursing program experience the importance of vocation in education and career choice. None of the participants had experienced vocation as a reason for choosing nursing as a career. The main reason was instead a desire to work with people. They also expressed that it was a profession like any other. The retired nurses said that the education was something of an up-bringing with religious elements.

Uppsatsen Ett ämne i tiden? - En studie över hur ämnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli ämnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har påverkat religionsämnets kursplaner och mål.För att uppnå syftet har följande fråga besvarats:Hur har ämnet biblisk historia och katekes förändrats och utvecklats från 1842 till 1994?Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som använts är bland annatAlgotsson Från katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och värdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrågor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden.Från att på 1800-talet endast innehålla den evangelisk-lutherska läran har religionsämnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsåskådning. Den röda tråden i undervisnings ochläroplaner har varit etik.

Syftet med arbetet är tredelat. Inledningsvis är syftet att ta reda på hur SO-lärare för grund¬skolans senare år utbildas. Andra delen gäller hur rektorer resonerar kring anställningen av SO-lärare. Tredje och sista biten är att se hur lärare bedriver SO-undervisning.För att få svar på mina funderingar har jag använt mig av litteratur som bland annat studerar lärares utbildningsnivå och ämnen jämfört med vilken nivå och vilka ämnen de undervisar i. Andra rapporter studerar hur undervisningen går till och om undervisningen är integrerad eller inte.

Syftet med vår undersökning är att se hur elever i nian vill att deras kommande religionsundervisning på gymnasiet ska se ut, samt undersöka om det skiljer sig något mellan killar och tjejer. Vi besvarar våra frågeställningar genom att dela ut enkäter och intervjua elever i Kalmar. Resultaten vi får fram i vår undersökning är bland annat att tjejer är mer intresserade av religion än killarna, eleverna vill diskutera och påverka sin egen undervisning samt vill läsa om annat än de fem världsreligionerna..

Syftet med denna undersökning är att försöka få fram hur barn tänker och regerar inför begreppet tro. Syftet är även att få reda på vad de tänker på och deras inre funderingar.De frågor som jag har ställt mig är följande:Hur ställer sig barnen inför begreppet tro?Har de några trosfunderingar?Har barn några ?djupare? funderingar?Hur ser dessa funderingar ut?Vad ger lärarna eleverna för chans att få ventilera sina funderingar?.

Uppsatsen handlar om hur receptionen av Hilma af Klints konst sett ut från 1986 fram till 2012 utifrån diskussionen om andlighet. Genom att se på olika konstskribenters texter lyfts mönster av värderingar fram som visar på inställningen till andligheten i Hilma af Klints konst.  Konsthistorikerna James Elkins och Suzi Gablik exemplifieras som två motpoler och värderingarna länkas samman med deras teorier om andlighet och religion i samtida konst..

Berättelser och historier har sedan urminnes tider förtrollat och fängslat människor. Förr itiden samlades människor runt lägerelden för att ta del av berättelser, idag samlasmänniskor runt varumärken. Det förflutna, nuet och framtiden binds samman till ettsammanhängande process genom historier, istället för att vara lösryckta delar av ettsammanhang.Uppsatsens syfte var att undersöka varför storytelling inom marknadsföring är såframgångsrikt hos konsumenten. Vi ville få en förståelse över vad som fårkonsumenten att uppskatta denna sortens reklamform. Vår problemfråga ochutgångspunkt genom uppsatsen har varit:· Varför är storytelling i marknadsföring så framgångsrikt hos konsumenter?För att klarlägga begreppet ur flera synvinklar har vi varit i kontakt med konsumenter ifrom av fokusgrupper samt med experter inom storytelling och självaste reklambranschen.Vi har valt dessa tre intressegrupper för att få olika perspektiv urkonsumentens synvinkel.

The purpose with this essay is to analyze Adlerz writing within the context of the fiery debate in the 1880?s between the liberal so called ?cultural radical? members of the student organization called Verdandi, and the conservative, uniform oskarian culture named after the Swedish king of the period. I have applied a version of Quentin Skinner?s method, which focuses on the context of a specific writing in order to find out the authors intention, the effect the author hoped to achieve. My questions regard certain themes I discovered in the text and, more importantly, the relationship between these themes and the surrounding debate.

This is a work about the relationship between cult houses and halls. In my essay I will go through four different places were cult houses and halls both exist. I will look at the findings and the landscapes were the settlements are located in. The places I have chosen are Lunda in Södermanland, Slöinge in Halland, Uppåkra in western Skåne and Järrestad in southeast Skåne. Because of that the cult houses and halls are occurring during the late Iron Age, it is during this time period that I will work in.

Visualization plays a key role in the concept of Lean. Lean was developed in Japan as a business philosophy in order to lead to an activity, where only steps that contribute to customer value of the final product are being performed. By defining the customer value and establish visualized standards, it is possible to see when situations differ from the standard. Then it?s possible to lead the process back on track.

This essay aims to show how Clarice Lispector uses a double narrative to wright beyond the rules of representation that are given for all literature. All writing is determined by the social hierarchies that exist in a society, and thus the essay shows how Lispector uses a specific literary strategy in order to give voice to a character that would otherwise be invisible. Using the philosophy of Michel Foucault and Gilles Deleuze as a means of contextualization, the essay further discusses the social and political impact of Lispectors novel.Through a thematic close reading of the novel The Hour of the Star the essay aims to deepen the understanding of the unique characterization in the novel and its implications. The first chapter is devoted to an analysis of the first person narrative in the novel and its development into a extra diegetic narrative. The second chapter aims to go further into the narrative with an analysis of the dichotomy between body and thought and its interplay with the two main characters in the novel.

This paper aims to explore the possibility of reading the Temple cleansing stories of John and Mark through Bruce J Malina?s honor/shame model, as E. Randolph Richards do. The analysis searches in John?s and Mark?s Temple cleansings for the presence of the notions of honor and shame, as Malina uses those concepts in his model.

 Efter reformationen låg Luthers lilla katekes till grund för folkundervisningen. Under 1800-talet började dock kritik mot den ensidiga undervisningen dyka upp, både av pedagogiska, men också av ideologiska skäl (Skolverket 2009). Detta hade en viss påverkan och i 1919 års undervisningsplan sågs Luthers lilla katekes som en historisk handling som representerade den tiden, då den utkom. Nu fick istället Nya testamentets Bergspredikan en centralt viktig roll som utgångsläge för att reflektera över värdegrundsfrågor i undervisningen.1951, efter att religionsfrihetslagen införts, uppkom en del frågor angående vilken kristendomsundervisningens roll skulle vara. Grunden för religionsundervisningen under 1960-talet var att den skulle vara objektiv, saklig och allsidig.

Rapporten har undersökt vad som påverkar och ligger bakom elevers inställning till gymnasieskolans kärnämnen, samt jämfört kvinnors, mäns och de olika programelevernas inställning och förändring över tid.Undersökningen har genomförts i form av en enkätundersökning i årskurs 3 på gymnasieskolan. Elever på 5 olika program har besvarat frågor angående vilket ämne de tycker är mest respektive minst roligt på gymnasieskolan och vad som ligger bakom deras inställning. De har även fått besvara analoga frågor om hur de upplevde högstadietiden.Resultatet visade att eleverna uppfattar idrott och hälsa som det roligaste ämnet på både gymnasieskolan och högstadiet, det minst roliga är matematik. Samtliga program förutom fordonsprogrammet angav idrott och hälsa som det roligaste ämnet, fordonsprogrammets elever angav istället samhällskunskap som det roligaste. På samma sätt var det bara teknikprogrammet som inte angav matematik som det minst roliga ämnet, de valde istället religion som det minst roliga.