Meditation, med ett ursprung från yoga, har blivit allt vanligare i friskvården mot fysiska stressymptom exempelvis för att minska muskelspänningar men även som ett verktyg för den egna personliga utvecklingen. Samtidigt som forskningsresultat visar på meditationens betydelse för fysisk kropp och det mentala finns rapporter från forskare som varnar för överdriven tilltro till undersökningar som inte verifierats eller varit undermåliga. Uppsatsens syfte har varit att studera meditation utifrån jungianskt och klassisk yogafilosofiskt perspektiv. Med detta som bakgrund har en intervjuundersökning gjorts för att få meditationsutövares svar på frågor om varför de börjat meditera, vilken effekt på den fysiska och mentala kroppen man upplever i samband med meditation och hur man vill beskriva meditationens betydelse för sin personliga utveckling. Metoden som använts är inspirerad av fenomenografi.

SAMMANFATTNING Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har stor betydelse för studenternas lärande och kräver samordning mellan universitet och vårdenheter. Förklaringsgrunder och problematisering av praktiskt lärande är inte lika vanligt förekommande som att studera teoretisk förståelse . Det finns behov av pedagogisk utveckling av VFU. Syfte: Syftet med denna studie var att studera sjuksköterskestudenters uppfattning om måluppfyllelse gällande hälsofrämjande arbete, vid VFU i primärvården. Metod: En deskriptiv, kvalitativ design användes med fenomenografisk ansats.

SammanfattningDetta är en kvalitativ fallstudie av fem specialpedagogers arbete med specialundervisning i matematik. Syftet är att kartlägga deras arbete och uppfattningar genom att beskriva och analysera hur de organiserar sin undervisning i matematik, hur de undervisar ämnesinnehållet och hur de ger feedback till eleverna i klassrummet, samt hur de själva beskriver det de uppfattar som det specialpedagogiska inslaget i sin undervisning. För insamling av empirin har en kvalitativ metod med halvstrukturerade djupintervjuer samt observationer i form av ljudinspelningar och ostrukturerade fältanteckningar under lektioner gjorts. Ramfaktorteorier, fenomenografiska teorier, inlärningsteorier samt fallstudien, har styrt mitt sätt att bearbeta och analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att det lärande som erbjuds eleverna av fyra av specialpedagogerna bidrar till ett ytinriktat lärande, och feedback som erbjuds bidrar till yttre motivation.

Free play is a term that often common in educational activities. The definition of the term is difficult, but it is about the children themselves decides the scope, content and process in their play. On an after-school, this may mean that it is the children are given the opportunity to freely choose their own activity in the leisure constraints. Free play can be an alternative to other, more controlled activities where adults control framework. The purpose of this study is to investigate the variations in how some children perceive and experience the phenomenon of free play in the after-school and how the children perceive the teacher´s role in the free game.

Resource-based learning or problem-oriented learning are teaching methods that are becoming more and more common in schools today. In order to make these teaching methods work there is a demand to make students information literate. This entails that school librarians ought to play a more important role in teaching than before since they are the ones that are the most qualified when it comes to mediating information skills. The aim of this thesis is to find out how nine teachers at six senior high schools apprehend the professional role of the school librarian and how they apprehend the conception of information literacy In order to learn about these conceptions we have chosen to study to what extent collaboration exists in the schools in question and the teachers conceptions of the importance of the school librarian in this context. We have used Phenomenography which is both a set of theoretical assumptions and a methodology.

The purpose of this Master?s thesis is to study how university teachers look upon information literacy, what they consider the professional role of the academic librarian and how they value cooperation between the two professions. The methodology is based on qualitative interviews and is inspired by Phenomenography. A limited number of qualitative interviews has been carried out in order to describe the attitudes and opinions of the university teachers related to my issue. I have also used the results of two theoreticians, Monica Hansen and Berth Danermark, who have studied cooperation between different professional groups.

Syftet med studien var att ta reda på de skilda uppfattningar av varför vi har årstider som kan finnas i årskurs sju. Detta gjordes för att få en bild av de olika föreställningar en lärare kan möta i sitt yrke och för att öka förståelsen och kunskapen om hur ett fenomen kan uppfattas på olika sätt av elever i en och samma klass.Eleverna ombads att, enskilt, skriftligt förklara varför vi har årstider. Studien är fenomenografisk och svaren kategoriserades i kvalitativt skilda kategorier genom att jämföra och finna likheter och skillnader mellan de insamlade elevutsagorna. Resultatet visade att eleverna hade olika uppfattning av varför vi har årstider och det är som lärare viktigt att vara medveten om att elever uppfattar samma undervisning på olika sätt. De uppfattningar som framkom var solens instrålning, jordaxelns lutning, jordens lägesförändring och avståndsvariation som skäl till varför vi har årstider.

The aim of my ?two years master thesis? was to examine school administrators perceptions about important information literacy skills that the students should be able to control, perceptions about what role the teachers and the librarians have in teaching students information literacy and perceptions about the collaboration between these groups. My questions have been: Have the school administrators reflected upon the conception of information literacy? What conceptions do school administrators have about important information literacy skills that the students should be able to control? What role do they consider the teachers and the librarians to have in making all students information literate? How do they consider the collaboration between the teachers and the librarians work? What role do they consider themselves to have on a management level to make all students? information literate? I used a phenomenographical method and carried out six qualitative interviews with school administrators from five senior high schools in the municipality of Gävle. Both public schools and independent schools were included in the study. Most of the school administrators considered information literacy to be the same as criticism of sources, which they also considered as one of the most important information literacy skills.

Inom vård av personer med demenssjukdom är vårdarens bekräftelse av personens värdighet och välbefinnande grundläggande. Bekräftelsens effekt avgörs av vad och hur vårdaren väljer att bekräfta. Då den inte är anpassad riskerar personens värdighet och välbefinnande att reduceras, skadas eller gå förlorad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals föreställningar om att bekräfta värdighet och välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Vårdarens synsätt och antagande om personen med demenssjukdom, om att vårda samt innebörd av värdighet och välbefinnande antogs ha en betydande roll för vårdarens val att bekräfta.

Studien synliggör hur olika förskollärare ser på och jobbar med inskolning av barn i behov avsärskilt stöd. I litteraturdelen redovisas styrdokument och tidigare forskning som belyserarbetet med inskolning i svenska förskolor, arbetet med barn i behov av särskilt stöd, hurpedagogernas kompetens påverkar det pedagogiska arbetet under inskolningen, samt enredogörelse av Bowlbys anknytningsteori. Studien använder sig av kvalitativ forskningsansatsfenomenografi och resultatet baseras på tre enskilda intervjuer med förskollärare samt engruppintervju med två förskollärare.Studien resulterade i fem olika beskrivningskategorier: Pedagogiskt förhållningssätt ochmänniskosyn, Samarbete och flexibilitet, Trygghet i förskolan, Teoretisk kompetens somutgångspunkt, samt Kompetensbehov i situationen. Studiens resultat visar på att pedagogernassyn på barn i behov av särskilt stöd avgör hur arbetet kring inskolning organiseras. Inskolningses som en pedagogisk process som borde vara individuell oavsett inskolningsmodell, menska vara ännu mer individanpassad för barn i behov av särskilt stöd.

Samhället är föränderligt och påverkas av globala faktorer. Arbetslivet tvingas till kontinuerlig utveckling och anpassning till rådande omställningar. Företag och organisationer måste ständigt förnyas och utvecklas för fortsatt existens. Två begrepp som används i samband med utveckling och förnyelse i organisationer är kreativitet och innovation. Syftet med den här undersökningen var att beskriva och analysera vilka övergripande faktorer som ledare uppfattar påverka kreativitet och innovation i organisationen.

Utgångspunkten i uppsatsen är, att om en kommunikation av ett budskap inom en organisation skall ha förutsättningar att lyckas, måste budskapet:1. först och främst bli mottaget, d v s uppfattas av en tänkt mottagare.2. därefter tolkas korrekt, d v s avsändarens och mottagarens förståelse måste stämma överens.3. sist, men inte minst, väcka engagemang, d v s vilja att ta till sig budskapet, samt skapa självförtroende, d v s tro att kunna omsätta budskapet i praktiken.Tre metoder analyseras utifrån ett lärandeperspektiv vilket bygger på fenomenografiska principer om att förmedla lärande samt erfarande av lärande genom att skapa variationens arkitektur och bygga relevansstruktur. De tre metoderna som analyseras är:1. Ifråga om att mottagande - den duala annonseringsmodellen.2. Ifråga om förståelse - Ongstads triadiska positioneringsmodell.3. Ifråga om att väcka engagemang och självförtroende att formulera en aktivitet - Palmers multimodala coachningsmodell.Det visar sig att samtliga metoder bör kunna användas för att förmedla lärande enligt det i denna uppsats valda fenomenografiska lärandeperspektivet. En slutsats som dras är, att en möjlig brist och förklaring till att kommunikation inte alltid fungerar, är att mottagaren som en människa med personliga egenskaper och problem glöms bort. Om fokus istället läggs på att utforma kommunikationen så den stämmer överens med hurdan människan (mottagaren) är, är det tänkbart att chansen ökar att få fler åhörare vilka förstår och tar till sig ett förmedlat budskap.Eftersom de tre analyserade metoderna rör olika aspekter av människan, bör användning av samtliga tre tillsammans bidra till att underlätta ett budskaps passage genom de barriärer som hindrar mottagande, förståelse och formulering av aktivitet..

Syftet med min studie är att belysa elevers uppfattningar om vad det innebär att ha matematik. Delar av studien ägnas åt att lyfta fram uppfattningar som elever i behov av särskilt stöd, d.v.s. elever med åtgärdsprogram, har. Åtta elever intervjuades i en fenomenografisk studie om vad de lägger i begreppet "att ha matematik".Studien visar att det finns en uppfattning att det individuella arbetet är grunden för att ha matematik och att kommunikation mellan elever ses som ett avsteg från matematiken. Det kvantitativa formella matematikarbetet med läroboken betonas av eleverna.Men samtidigt finns också en uppfattning att matematik kan has i samlärande.

Adjustment to acquired hearing loss can be understood as a process of learning and change where the point of departure is the subjective apppraisal of a person?s hearing loss in a social and cultural context. The aim of the study was to describe women?s thoughts, emotions and actions prior to audiological rehabilitation, since these are considered important for the ongoing process of adjustment and for the planning of rehabilitation. A phenomenographical approach was used in order to describe the variation in the women?s attitudes before attending rehabilitation.

The aim of this master?s thesis is to investigate the value and impact that reading groups organized by Swedish Public Libraries, have on its participants, role of the librarian and the Library as whole, according to librarian?s conceptions. In literature and earlier research reading groups are described to represent an important reader pro-motion tool for Public Libraries. At the same time the typical reading group member is often described as a per-son with a familiarity of reading. Another purpose is therefore to investigate the contribution of reading groups in promoting reading, according to librarian?s conceptions.