Den hÀr uppsatsen belyser hur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet omskriver fotbollsrelaterat vÄld i Sverige. I uppsatsen koncentrerar jag mig pÄ kravallerna i matchen mellan Hammarby och DjurgÄrden, som spelades pÄ Söderstadion, den 28 augusti 2006. Syftet med den valda avgrÀnsningen Àr att utföra en mer fördjupad studie om pressens bemötande av fotbollsrelaterat vÄld. Den hÀr matchen symboliserar pÄ ett effektfullt sÀtt de vÄldsamheter som med jÀmna mellanrum förekommer i samband med möten mellan rivaliserade lag. Efterspelet till den hÀr matchen har dessutom varit mer omskrivet Àn nÄgon annan match pÄ svensk mark.

Detta arbete utgÄr frÄn tvÄ populÀrvetenskapliga artiklar, om biobrÀnsle respektive klimatförÀndringar, som jag har översatt frÄn spanska till svenska. Den teori inom översÀttningsvetenskapen som anvÀnds i arbetet Àr utformad av Peter Newmark, som talar om semantisk och kommunikativ översÀttning. BÄda typerna av översÀttning bygger pÄ ordagrann översÀttning av kÀlltexten, men de skiljer sig Ät i frÄga om vad som Àr viktigast i övrigt.I en semantisk översÀttning försöker man, till exempel, Äterge mÄltexten sÄ att den har samma kontextuella betydelse som kÀlltexten, och författarens sprÄk och ut-trycksÀtt ska bevaras sÄ mycket som möjlig. I en kommunikativ översÀttning Àr det allra viktigaste att mÄltexten har samma effekt pÄ mÄltextslÀsaren som kÀlltexten har pÄ kÀlltextslÀsaren.Syftet med arbetet Àr att undersöka om mina egna översÀttningar av de bÄda po-pulÀrvetenskapliga artiklarna Àr semantiska eller kommunikativa. Hypotesen Àr att de Àr semantiska, baserat pÄ att beskrivningen av semantisk översÀttning bÀst överens-stÀmmer med min egen uppfattning om mitt eget sÀtt att översÀtta.UtifrÄn Ätta olika parametrar har det visat sig att hypotesen till största delen inte stÀmmer.

Inledning: Enligt IAS 19 ska diskonteringsrÀntan för bestÀmmande av pensionsskulden bestÀmmas utifrÄn rÀntan pÄ företagsobligationer. Om det saknas en fungerande marknad för företagsobligationer ska rÀntan pÄ statsobligationer anvÀndas. Efter finanskrisen Är 2008 ökade rÀntespreaden mellan dessa tvÄ rÀntor och det uppstod ett problem för lÀnder utan en fungerande marknad för företagsobligationer, dÀribland Sverige.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur svenska börsbolags diskonteringsrÀntenivÄ har pÄverkats av finanskrisen Är 2008. Samt vad detta har för konsekvenser pÄ boalgens finansiella rapporter och dess annvÀndare.Metod: Undersökningen studerar korrelationen som sambandsmÄtt för att mÀta hur diskonteringsrÀntan förhÄller sig till soliditeten i svenska börsbolag som redovisar förmÄnsbestÀmda pensionsplaner.Referensram: Denna del av undersökningen bestÄr av en genomgÄng av relevanta delar av regelverket (IFRS) samt centrala redovisningsbegrepp och principer.Teori: Teorin bestÄr av teoretiska resonemang kring accounting choice, accounting disclosure och earnings management.Resultat & analys: Undersökningens resultat visar att det finns en svag korrelation mellan och diskonteringsrÀnta hos svenska börsbolag med förmÄnsbestÀmda pensionsplaner. Dessutom visar resultatet att svenska börsbolag inte lÀngre har en diskonteringsrÀnta i nivÄ med statsobligationsrÀntan.Diskussion: Diskussion förs kring hur svenska bolag förhÄllit sig till regelverket och redovisningsprinciper vid berÀkning av sina pensionsskulder samt hur detta har pÄverkat intressenterna av den finansiella rapporten.Slutsats: UtifrÄn funna resultat kan slutsats dras att efter finanskrisen har bolag med en lÄg soliditet valt en högre diskonteringsrÀnta.

Den hÀr uppsatsen belyser hur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet omskriver fotbollsrelaterat vÄld i Sverige. I uppsatsen koncentrerar jag mig pÄ kravallerna i matchen mellan Hammarby och DjurgÄrden, som spelades pÄ Söderstadion, den 28 augusti 2006. Syftet med den valda avgrÀnsningen Àr att utföra en mer fördjupad studie om pressens bemötande av fotbollsrelaterat vÄld. Den hÀr matchen symboliserar pÄ ett effektfullt sÀtt de vÄldsamheter som med jÀmna mellanrum förekommer i samband med möten mellan rivaliserade lag. Efterspelet till den hÀr matchen har dessutom varit mer omskrivet Àn nÄgon annan match pÄ svensk mark.

I London har en grupp kring psykoanalytikern och anknytningsforskaren Peter Fonagy utformat en mentaliseringsteori. Denna uppsats Àr en studie av denna teori. Mentaliserings- teorin har beskrivits som ett nytt paradigm inom psykoanalysen - och Àr en vidareutveckling av objektrelationsteorin. Styrkan med Fonagy och medarbetares bidrag Àr ambitionen att hÄlla ihop olika forskningsfÀlt och visa pÄ ett rimligt sammanhÀngande mellan olika teorier: Anknytningsteori, ?theory of mind?, neurobiologiska-, kognitiva- och affektiva teorier.

Uppsatsen syfte Ă€r att visa hur införandet av IFRS 3 har pĂ„verkat de finansiella nyckeltalen. IFRS 3 innebĂ€r att Ă„rliga avskrivningar pĂ„ goodwill, vilket Ă€r ett övervĂ€rde som uppstĂ„r vid företagsköp, inte lĂ€ngre fĂ„r göras utan istĂ€llet ska man utföra Ă„rliga impairmenttester för att se om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Författarna har valt att undersöka tre olika nyckeltal: P/E-talet, ROE och bruttomarginalen, som kan anses spegla effekterna av IFRS 3.I uppsatsen ingĂ„r bĂ„de en kvantitativ och kvalitativ ansats, dĂ„ uppsatsen bĂ„de bygger pĂ„ mjukdata i form av tidigare forskning men tyngdpunkten ligger dock i en egen undersökning av nyckeltalen. Undersökningen bestĂ„r av en hypotesprövning dĂ€r tesen om det har skett en signifikant skillnad i nyckeltalen testas. Även en intervju med Peter Malmqvist, analytikerchef pĂ„ Nordnet, har genomförts för att ytterligare finna en dimension i undersökningen.Resultatet av undersökningen visar att det inte skett nĂ„gon signifikant skillnad i nyckeltalen innan och efter införandet av IFRS 3.

I den hÀr uppsatsen jÀmförs hur tre olika barn- och ungdomsboksförfattare skildrar historisk tid, i det hÀr fallet 1600-talet och hÀxprocesserna. Författarnas anvÀndning av miljö, karaktÀrer och berÀttarteknik för att berÀtta om dessa hÀndelser analyseras utifrÄn en narratologisk synvinkel. I uppsatsen undersöks Àven bilden av hÀxan och texternas motiv studeras. Slutligen granskas författarnas syn pÄ dÄtiden och deras syfte med berÀttelserna. Teorierna i uppsatsen har hÀmtats frÄn bland andra litteraturvetaren John Stephens och historikern Peter Aronsson.Slutsatserna Àr att Maj Bylock, Bo R Holmberg och Olov Svedelid vill berÀtta bÄde om dÄtiden och nutiden.

Bakgrund: Dagens nÀringsliv prÀglas av hög förÀndringstakt och krav pÄ att företagen snabbt kan anpassa sig till kundens och omvÀrldens behov. Det bildas nya grupperingar som samarbetar och konkurrerar pÄ samma gÄng och företag inser de fördelar ett samarbete med bÄde horisontella och vertikala aktörer ger. Syfte: Det hÀr uppsatsarbetet syftar till att utreda begreppet co-opetition samt att visa pÄ dess tillÀmpning i praktiken genom att undersöka var i företagens vÀrdekedja man vÀljer att samarbeta alternativt konkurrera. AvgrÀnsningar: Undersökningen syftar inte till att utreda och behandla de juridiska aspekterna av fenomenet co-opetition. Genomförande: För att fÄ en bild över hur co-opetition ter sig i verkligheten har vi genomfört intervjuer pÄ fyra olika företag inom olika tvÄ branscher; affÀrssystemleverantörer samt pappersproducenter.

Jag har valt att skriva om förhÄllandet mellan Jung och den esoteriska tradition som benÀmns FjÀrde vÀgen. Anledningen till detta val Àr att jag i bÄda dessa traditioner, den jungianska och FjÀrde vÀgen, ser ett intressant kritiskt ifrÄgasÀttande av vÄr moderna tids uppfattningar om mÀnniskan och det mÀnskliga psyket. Jung framhÄller individuationsprocessen som en möjlighet att vÀxa till en fullödig mÀnniska.Inom den FjÀrde vÀgen betonas vikten av att ta sin situation pÄ allvar och att genom medvetet arbete och sjÀlvobservans skapa sig en riktig sjÀl.BÄda dessa skolor trÀder fram i en tid av stora och omskakande förÀndringar under början av 1900-talet. BÄda skolorna ifrÄgasÀtter den sjÀllösa massmÀnniska som den nya tiden har genererat och försöker utarbeta verktyg för att rÄda bot pÄ tidens tillkortakommanden.Min avsikt Àr att undersöka deras syn pÄ mÀnniskan och mÀnniskans sjÀlsliga framÄtskridande. Jag tror att detta kan vara ett fruktbart och meningsfullt studium dÀr nya vinklar kan leda framÄt.Mina frÄgestÀllningar Àr:Vilken syn pÄ mÀnniskan har de tvÄ riktningarna och vilka konsekvenser fÄr detta?Vilka likheter och skillnader finns det mellan Jungs syn pÄ mÀnniskans sjÀlsliga utveckling och den som FjÀrde vÀgen skolan stÄr för? .

Detta arbete fokuserar pĂ„ dramapedagogikens anvĂ€ndningsomrĂ„de för lĂ€randet och studerar dess tillĂ€mpbarhet i en tĂ€nkt teaterutbildning. TvĂ„ vĂ€l ansedda pedagoger; Maria Winton och Peter ?Peppe? Östensson har i intervju delat med sig av sina visioner kring en teaterutbildning, vilken ligger till grund för studiens empiriska material.Analys av dramapedagogikens funktion i teaterutbildningens vision har gjorts med hjĂ€lp av de didaktiska frĂ„gestĂ€llningar vad, varför och hur. Resultatet visar pĂ„ övervĂ€gande likheter mellan teorierna kring dramapedagogik och teaterutbildningens vision. Det finns ingen större motsĂ€gelse mellan teori och empiri, men begreppet publik utvecklas vidare för att klargöra dess funktion inom dramapedagogik.Dramapedagogik Ă€r en metod och en konstform.

Ordet hÄllbarhetsredovisning hÀrstammar frÄn begreppet hÄllbar utveckling som per definition innebÀr att ?tillfredsstÀlla dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Idag upprÀttar flera företag sÄ kallade hÄllbarhetsredovisningar dÀr de tar stÀllning till sitt sociala, ekonomiska och miljömÀssiga ansvar. Den svenska staten beslutade den 29 november Är 2007 att alla statligt Àgda bolag frÄn och med den 1 januari Är 2008 ska upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar som redovisas enligt Global Reporting Initiative?s (GRI) riktlinjer.

Denna uppsats ska kartlÀgga och beskriva relationen mellan egna inköpsstrategier och lagen om offentlig upphandling (LOU) inom Försvarsmaktens upphandlingsprocess. VÄr teoretiska referensram och det som behandlar egna inköpsstrategier utgörs av Peter Kraljics (1983) modell. Modellen bygger pÄ fyra stycken faser: klassificering av inköpt material, marknadsanalys, strategisk positionering och utarbetandet av handlingsplaner. För att utreda detta har vi genomfört en fallstudie pÄ Försvarsmaktens Logistik, FMLOG. Vi har intervjuat berörd personal samt behandlat upphandlingar genomförda av FMLOG.Analysen av upphandlingsarbetet och upphandlingarna visar en konflikt i relationen mellan egna inköpsstrategier och LOU.

LĂ€robokens roll i geografiundervisningen Ă€r av betydande karaktĂ€r och styrdokumenten menar att kunskap ska förmedlas utefter en variation av teorier. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur instuderingsuppgifterna i tvĂ„ lĂ€roböcker i geografi pĂ„ gymnasiet förhĂ„ller sig till de tre lĂ€rodimensionerna, behaviorism, kognitivism och konstruktivism. Problempreciseringarna för uppsatsen Ă€r:- Hur förhĂ„ller sig de tvĂ„ lĂ€roböckernas instuderingsuppgifter till behaviorism, kognitivism och konstruktivism?- Hur förhĂ„ller sig uppgifterna i de tvĂ„ lĂ€roböckerna till varandra vid en jĂ€mförelse i anvĂ€ndningen av teorierna?LĂ€roböckerna vilka granskas Ă€r de tvĂ„ lĂ€romedelsserier vilka finns tillhanda dags datum för gymnasiet i geografi. LĂ€roböckerna Ă€r Geo-guiden av Torsten Persson, Tord Porsne, Göran Andersson och Bo Andersson frĂ„n Ă„r 2000 och Geografi- mĂ€nniskan, resurserna och miljön av Peter Östman, Olof Barrefors och Kalju Luksepp frĂ„n 2002.

Uppsatsen har som utgĂ„ngspunkt att studera hur vĂ„r identitet som svensk idealiseras i film och dĂ„ frĂ€mst genom Lars Hallströms Mitt liv som hund (1985) och Colin Nutleys ÄnglagĂ„rd (1992).Teorin som valts för analysen Ă€r identifikationsframstĂ€llning genom Frankfurterskolans ideologikritik, Foucaults lĂ€ror om diskurs, kunskap och makt samt identitetsbegreppet i sig och idenitetsframstĂ€llning. Genom tillĂ€mpandet av teorin ges möjligheten att kritiskt granska och omlĂ€sa de ovan nĂ€mnda filmerna i en omfattande analys. Metoder för uppsatsens analys Ă€r en fördjupad nĂ€rlĂ€sning och genomgĂ„ende omlĂ€sning utav de tvĂ„ filmerna.Uppsatsen utgĂ„r Ă€ven frĂ„n tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar som blir besvarade i ett analysresultat och sammanfattning. Genom en nĂ€ranalys av filmerna ges en möjlighet att se hur propaganda uppstĂ„r och verkar, dĂ„ filmernas idealiserande framstĂ€llning kan misstas och brukas som sanning. I analysernas reslutat framgĂ„r det Ă€ven att svenskhet vilar pĂ„ en grund av förestĂ€lld gemenskap dĂ€r man genom att tillĂ€mpa Peter Norman Waages teorier ser att idenitetsframtĂ€llningen som nation grundas pĂ„ det sĂ„ kallade ?omvĂ€nda kylskĂ„pet?.Identitet sammanför pĂ„ samma gĂ„ng som det söndrar dĂ„ det verkar med vĂ€rme inĂ„t och kyla utĂ„t, likt ett omvĂ€nt kylskĂ„p..

The purpose of this essay is to examine different conceptions of God children express in speech and image. The essay also concern how children's images of God are shaped in a secular and pluralistic society, such as Sweden. The children included in the investigation are in first and third grade in middle-sized Swedish town's primary school. In the essay, two methods are used, which is picture analysis and qualitative interviews. The material consists of 47 children's drawings and a smaller selection of interviews with the child's drawing as a starting point.