Sökresultat:
36 Uppsatser om Peru-upplägg - Sida 3 av 3
Styrning i multiprojektorganisationer : En studie av bistÄndsmyndigheten Sida
Under Är 2002 handskades bistÄndsmyndigheten Sida med 6224 insatser inom olika verksamhetsomrÄden och i över hundra olika lÀnder. Dessa insatser kan innebÀra alltifrÄn vÀgbyggen i Laos, analys av rÀttssektorn i Vietnam till stöd av ombudsmannaÀmbetet för mÀnskliga rÀttigheter i Peru. I större eller mindre utstrÀckning kan dessa insatser ses som olika typer av projekt. Detta dÄ de har de karaktÀrsdrag som ofta tas upp i litteraturen för att beskriva vad ett projekt Àr, det vill sÀga att de Àr avgrÀnsade aktiviteter som strÀvar mot att uppnÄ en specifik uppgift, har en förutbestÀmd kostnad och genomförs inom en faststÀlld tidsram. Sida Àr dÀrmed en organisation som pÄ en övergripande nivÄmÄste kunna hantera ett stort antal projekt och koordinera dessa sÄ att de gemensamt bidrar till Sidas mÄl om fattigdomsbekÀmpning.
Missbruk av skatteavtal : Kan de föreslagna reglerna i BEPS ÄtgÀrdspunkt 6 motverka förfaranden som missbrukar skatteavtal. Om inte, kan Sverige motverka sÄdana förfaranden genom att tillÀmpa generalklausulen mot skatteflykt?
BEPS-projektet startades Ă„r 2012 för att förhindra att skattesubjekt anvĂ€nder kryphĂ„l i skatteavtalen och staternas nationella lagstiftningar för att erhĂ„lla skatteförmĂ„ner. Ă
r 2013 utgav OECD en handlingsplan som identifierar 15 Ă„tgĂ€rder som Ă€mnas vidtas. Ă
tgĂ€rdspunkt 6 reglerar problematiken kring hur skatteavtal missbrukas genom att skattesubjekt ?shoppar? efter jurisdiktionen med det skatteavtal som leder till den förmĂ„nligaste beskattningen. Ă
tgÀrdspunkt 6 föreslÄr att en specifik LOB-regel eller en generalklausul, PPT-regeln, införs i OECDs modellavtal för att motverka det aktuella förfarandet.
NÀr vÀrldsmarknaden kom till byn : en studie av sociala och kulturella förÀndringar till följd av att Perus landsbygd inlemmas i en marknadsekonomi
Dagens avel Àr mÄlinriktad. De flesta uppfödare siktar pÄ att fÄ fram internationellt konkurrenskraftiga hÀstar inom en speciell gren till exempel dressyr eller hoppning. De vill avla fram internationellt konkurrenskraftiga hÀstar med god exteriör, hÄllbarhet och som kan prestera bra pÄ tÀvlingsbanorna. Man försöker tidigt urskilja inriktning, förmÄga och om det blir en bra tÀvlingsindivid vid unghÀstbedömningar, sÄ som tre-Ärstest, kvalitetsbedömning, och unghÀstchampionat.HÀsten har flera egenskaper som kan vara till bÄde fördel och nackdel beroende pÄ ÀndamÄlet, vad Àr det egentligen som avgör om man har en bra hopphÀst eller inte.Denna studie undersöker tre frÄgestÀllningar. Vilka egenskaper anser domarna och trÀnarna Àr avgörande för att det skall bli en bra hopphÀst? Vilka vinklar Àr viktig för en bra frambens- och bakbensteknik? Finns det en samsyn hos vÄra domare/trÀnare nÀr det gÀller bedömning av unghÀstens teknik och förmÄga?Denna studie riktade sig till unghÀstdomare och A-trÀnare i hoppning i Sverige, dessa fick svara pÄ en enkÀt med fem frÄgor om hÀstens egenskaper, vilken vinkel som Àr avgörande i fram respektive bakbenstekniken, hur stor vikt i procent de lÀgger vid varje bedömningspunkt vid sin bedömning och fem filmsekvenser att bedöma, dÀr de skulle sÀtta ett sifferbetyg 1-10 pÄ totala tekniken, ett pÄ frambenstekniken och ett pÄ bakbenstekniken.
TestikellÀngd hos svenska alpackahanar
Alpackor blir alltmer populÀra som ullproducenter och sÀllskapsdjur, bÄde i Sverige och i övriga vÀrlden. Detta ökar kraven pÄ ett effektivt avelsarbete, i synnerhet dÄ alpackor av naturen har en lÄngsam reproduktion. En viktig del i det arbetet Àr att kunna skilja ut och anvÀnda lovande avelshanar sÄ tidigt som möjligt och att undvika tjuvparning med mindre lÀmpliga hanar. I litteraturen anges att alpackor uppnÄr puberteten nÄgon gÄng mellan 1 och 3 Ärs Älder, vilket Àr ett stort spann. Puberteten Àr dock en successiv process med mÄnga olika definitioner, bland annat fullt utvecklade könsorgan, libido och en viss minimikoncentration av spermier i ejakulatet.
Handelshinder och korruption : En undersökning om vilken pÄverkan handelshinder och korruption har pÄ central- och sydamerikanska lÀnders tillvÀxt
FrÄgestÀllning: Finns det nÄgon effekt av handelshinder och korruption pÄ de central- och sydamerikanska lÀndernas tillvÀxt?Teori: De teorier som anvÀnds i undersökningen Àr Solows tillvÀxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet.Metod: De studieobjekt som undersökts Àr lÀnder i Central- och Sydamerika och hur dessa lÀnders tillvÀxttakt sett ut mellan Ären 2000 och 2007. Det tillvÀgagÄngssÀtt som valts för att genomföra denna undersökning Àr, att utifrÄn de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har nÄgon pÄverkan pÄ tillvÀxten hos studieobjekten. UtifrÄn regressionsanalysen genomförs en jÀmförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom Àmnet.
Unasur - vilka förutsÀttningar finns för en framgÄngsrik regionalisering? : En analys av trettiosex intervjuer med sydamerikaner
Regionalisering Àr en av de viktigaste trenderna i global politik sedan Kalla Krigets slut. De mÄnga sydamerikanska lÀnderna som valt och Ätervalt vÀnster- och centervÀnsterpresidenter beslutade sig 2008 för att skapa en union i enlighet med den Europeiska Unionen. Det Àr statsvetenskapligt relevant att studera detta fenomen, eftersom det inte bara förÀndrar Sydamerikas förhandlingslÀge visavi ?nord?, utan ocksÄ har potential att förÀndra alla fattiga regioners förhandlingslÀge.Sydamerika har i stort en gemensam kultur, historia, sprÄk, religion och etnisk sammansÀttning ? ÀndÄ har kontinenten historiskt plÄgats av grÀnsstrider och konflikter, ofta med nationalistiska förtecken. Men demokratierna i de flesta av de sydamerikanska lÀnderna Àr unga.