Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamhetschefer inom primÀrvÄrd i tvÄ lÀn upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet pÄverkar deras hÀlsa. En kvantitativ enkÀt har legat till grund för den analys som gjorts utifrÄn skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primÀrvÄrd samt utifrÄn ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohÀlsa pÄ grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer Àr; liten tid för reflektion och ÄterhÀmtning, smÄ pÄverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stÀmmer vÀl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande Ă€r avgörande för flyktingarnas hĂ€lsa. De har rĂ€tt till hĂ€lsoundersökning, akut sjukvĂ„rd samt sjukvĂ„rd som inte kan vĂ€nta. Kulturella skillnader innebĂ€r utmaningar för vĂ„rden och distriktssköterskorna som möter flyktingarna.SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som pĂ„verkar mötet med flyktingar pĂ„ hĂ€lsocentraler utan specifik flyktingmottagning i glesbygd.METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades.

Idag tÀnker och tar alla, frÄn individen pÄ lÀgsta nivÄ till organisationer pÄ högsta nivÄ, hÀnsyn till miljön i större utstrÀckning Àn tidigare. Medvetenheten kring miljön och dess betydelse har skapat starka reaktioner frÄn olika hÄll, vilket stÀller nya krav pÄ företag och deras strategier. Numera verkar varje företag pÄ ett eller annat sÀtt för att ?tÀnka? och ?handla? ?grönt?. Bilindustrin som anses vara ett stort hot, och som ocksÄ anses stÄ för en stor del av klimatförÀndringen, Àr för sin överlevnads skull tvungna att miljöinrikta sig.   Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄelse för konsumenters preferenser och hur de förhÄller sig till ansvarsvarstagande, och dÄ frÀmst kring miljöarbete inom bilindustrin.

The progress in the field of technology is often described as massive and its development has had a great impact on the social development (VetenskapsrÄdet, 2012). As a result of the digital evolution, there has been a change in the way customer and company interact (Normann, 2011). The traditional way for players to interact with each other required an interaction human to human (ibid), a mode of interaction that now can be replaced or supplemented by todays technology and often Internet-based solutions (Salomonson et al., 2013). These technological solutions, the technical interaction, are often referred to as self-service systems. These systems enables the customer to carry out the tasks previously performed by the company (Hilton and Hughes, 2013).

Bakgrund: Kejsarsnitt en av de vanligast utförda operationerna i vÀrlden. Effekterna pÄ kvinnors efterföljande graviditeter och barnen Àr mÄnga. Andelen vaginal förlossning efter kejsarsnitt (VBAC) varierar globalt. Sverige Àr ett av lÀnder som har hög andel VBAC, dock saknas studier om hur professionella i Sverige ser pÄ VBAC.Syfte: Att utforska svenska barnmorskor och lÀkares syn pÄ vilka faktorer som frÀmjar respektive hindrar vaginal förlossning efter kejsarsnitt.Metod: Studien grundades pÄ transkriberat material frÄn tvÄ fokusgruppsintervjuer av svenska barnmorskor och lÀkare utförda inom ramen för EU-projektet OptiBIRTH som pÄgÄr i sex lÀnder i Europa. Materialet analyserades kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier: Kvinnans upplevelse av förlossning, GrundlÀggande förhÄllningssÀtt till förlossning, De professionellas attityd och övertygelse samt Vikten av evidensbaserad information.

Den hÀr uppsatsen har syftat till att öka kunskapen om socialtjÀnstens kuratorers arbete med papperslösa pÄ familjecentraler, och att öka förstÄelsen för vad kuratorerna upplever pÄverkar arbetet. En kvalitativ metod har anvÀnts i denna induktiva studie. Fem semistrukturerade intervjuer med kuratorer har genomförts vid fyra familjecentraler med utgÄngspunkt vid tvÄ geografiska omrÄden.Resultatet visar att kuratorerna behöver arbeta pÄ ett annat sÀtt med papperslösa, göra andra vÀgval, Àn med andra familjer de möter, till exempel genom att hÀnvisa till eller samarbeta med ideella organisationer. Kuratorernas arbete med papperslösa bestÄr till stor del av att finnas tillgÀnglig för stöd och samtal, att förklara andra myndigheters beslut och upplysa om samhÀllsinformation och i varierande grad sjÀlv ?dra i trÄdar? och vara aktivt stöd.

Avsikten med denna studie Àr att undersöka hur sortimentsplanering arbetas fram i större och mindre modeföretag och koppla ihop detta med hur man planerar sitt sortiment, vilka beslut som tas, vilka faktorer som pÄverkar, hur sortimentsplanering sker i butik och hur man förbereder en sortimentsplan. Genom att undersöka och analysera arbetet kring sortimentsplanering har vi kommit fram till skillnader och likheter mellan de medverkande modeföretagen. För att uppnÄ syftet med studien och för att fÄ svar pÄ hur modeföretag arbetar med sortimentsplanering och vilka skillnader och likheter som uppstÄr beroende pÄ en verksamhets storlek och företagsform, har vi utgÄtt frÄn fyra företagsintervjuer. TvÄ av dessa skedde genom ett personligt möte, ett via telefonkontakt och ett via mejlkontakt. UtifrÄn de frÄgor som stÀlldes och respondenternas svar var det möjligt att bÄde analysera och dra slutsatser gÀllande Àmnet i frÄga.

Storskaliga strukturer prÀglar idag stora delar av samhÀllet. Det Àr resultatet av en strukturutveckling som har pÄgÄtt under en lÀngre tid i Sverige. Det har resulterat i en allt mer industrialiserad produktion med större produktionsenheter som ger en effektivare livsmedelsproduktion. Det Àr dock allt fler konsumenter och producenter som har börjat efterfrÄga en smÄskalig livsmedelsproduktion som alternativ till den storskaliga produktionen. Den smÄskaliga livsmedelsföretagen Àr idag flera till antalet Àn de större.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur en utvald grupp av nyblivna lÀrare i förskoleklass - Är 6 upplevde det första Äret i yrket. VÄrt syfte Àr Àven att ta reda pÄ vad de upplever att lÀrarutbildningen har bidragit med för deras yrkessocialisation. Vi vill ocksÄ undersöka hur en utvald grupp av erfarna lÀrare tÀnker kring sin utbildning och vad den bidragit med för deras yrkessocialisation. Slutligen Àr vÄrt syfte att undersöka vilka uppfattningar dessa nyblivna respektive erfarna lÀrare har kring begreppet mentorskap. Metod: VÄr undersökning utgÄr sÄvÀl frÄn en kvalitativ ansats som frÄn en komparativ ansats.

Den fysiska aktiviteten i vÀstvÀrlden har minskat under de senaste decennierna. Vi tillbringar mer tid inomhus framför TV, dator eller nÄgot annat medialt redskap. En av de frÀmsta anledningarna till att vi blivit mer fysiskt inaktiva pÄ senare tid tros vara att forskningen hela tiden gÄr framÄt, dÀr vi uppfinner hjÀlpmedel som gör att vi rör pÄ oss sÄ lite som möjligt. Forskning visar att det finns indirekta bevis pÄ att fysisk aktivitet Àr en positiv hÀlsofaktor som minskar risken för sjukdomar. Fysisk aktivitet har visat sig ha ett samband med högre nivÄer av personligt vÀlbefinnande, sÄ som bÀttre humör, mer tillfredstÀllelse med livet och högre livskvalitet.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna som uppstod i början av 2000-talet fick en stor betydelse för den kommande diskussionen angÄende vikten av revisorns oberoende. Detta orsakade striktare riktlinjer och förordningar för revisorerna, bÄde i Sverige och ur ett internationellt perspektiv. Eftersom det Àr vitalt att revisorn stÄr i en oberoende stÀllning gentemot sina klienter för att skapa legitmitet i revisionen och mot den externa parten, har det diskuterats kring hur revisorn sÀkerstÀller oberoendet gentemot klienten och sin omvÀrld.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en djupare förstÄelse om hur revisorerna sÀkerstÀller sin oberoende stÀllning gentemot sina klienter. Vi kommer lÀgga fokus pÄ fyra stora revisionsbyrÄer i Jönköping, för att undersöka hur revisorn sÀkerstÀller sin oberoendestÀllning gentemot klienten, samt vilken roll analysmodellen har i sÀkerstÀllningen av revisorns oberoende och hur konsultationer pÄverkar oberoendet.Metod: Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ studie för att fÄ en djupgÄende förstÄelse för respondenternas Äsikter och synpunkter pÄ den stÀllda problemformuleringen. Den primÀra datan till empirin har samlats in genom intervjuer, dÀr respondenterna har varit revisorer som har en stor inblick i revisionsbranschen.

Olika författare menar att vÄrt samhÀlle just nu gÄr frÄn att vara ett tjÀnstesamhÀlle till att bli ett upplevelsesamhÀlle. Denna teori bygger pÄ den utveckling av erbjudanden och vÀrdeskapande som hittills skett, frÄn rÄvaror, via varor, till tjÀnster och sedan till upplevelser. DÄ upplevelser efterfrÄgas i allt större utstrÀckning av konsumenter sÄ Àr det intressant att studera problematiken med att förstÄ vad upplevelser Àr och hur de skapas ur ett företagsperspektiv. De tvÄ huvudfrÄgor som behandlas Àr:Hur beskrivs upplevelsen som erbjudande i den studerade litteraturen?Hur beskriver litteraturen de aspekter av upplevelsens möjliggörande som företaget kan pÄverka?Syftet med denna uppsats Àr att genom en litteraturstudie beskriva upplevelsen, bÄde som fenomen för individen och som erbjudande frÄn företaget, samt att skapa förstÄelse för upplevelsens möjliggörande utifrÄn ett företagsperspektiv.Uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr sekundÀra litteraturkÀllor studerats för att belysa och diskutera problemomrÄdet.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att utreda och analysera hur tvÄ kommunala bostadsföretag arbetar med kundorientering idag jÀmfört med för tio Är sedan. VÄrt mÄl Àr att utifrÄn en uppföljande studie redogöra för hur kundorienteringstankarna har utvecklats under den senaste tioÄrsperioden. Arbetar de kommunala bostadsföretagen mer kundorienterat idag jÀmfört med för tio Är sedan? Vi vill Àven öka kunskapen kring kundorientering och belysa vilka fördelar som finns att vinna hos de kommunala bostadsföretag som vÀljer att arbeta kundorienterat. Metod: För att genomföra studien har vi samlat information frÄn litteratur och frÄn tvÄ intervjuer. Intervjuerna har utförts personligt pÄ respektive respondents kontor.

VÄr nyfikenhet och vÄrt intresse har styrt vÄrt val av Àmne. Vi upplever att skolor i allmÀnhet har valt att prioritera bort dans. Vi ser pÄ dans som en bra/viktig metod sÄvÀl för inlÀrning som ocksÄ trÀning av det fysiska, sociala och kulturella samt vill ta reda pÄ hur man ser pÄ dans ute i verksamheterna. Enligt lÀroplaner och kursplaner ska dans finnas med som ett naturligt inslag. NÄr skolan upp till mÄlen? Vi vill ur tvÄ perspektiv, elever respektive lÀrare, ta reda pÄ deras uppfattning om dansens förekomst i skolan, deras instÀllning till dans och hur de ser pÄ dansens roll och funktion.

Mot bakgrund av skolans och samhĂ€llets utveckling under perioden 1968?2011 stĂ€lls iundersökningen frĂ„gan om relationen mellan de nationella proven i svenska ochsamhĂ€llutvecklingen.Huvudhypotesen i undersökningen Ă€r att proven efter studentexamens avskaffande frĂ€mstinriktas pĂ„ individuell kommunikations- och genrekompetens, och att denna inriktning avspeglarden aktuella samhĂ€llsutvecklingen och samtidigt bidrar till just denna utveckling. Undersökningensteoretiska ram hĂ€mtas framför allt frĂ„n Tomas Englunds undersökningar frĂ„n 1986 omsamhĂ€llsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet och om lĂ€roplanens ochskolkunskapens politiska dimension. Ett centralt begrepp hos Englund som har relevans för dennaundersökning Ă€r den demokratiska utbildningskonceptionen. OcksĂ„ sociologiska perspektivaktualiseras i diskussionen av proven och samhĂ€llsutvecklingen.ÄmnesmĂ€ssigt anknyter undersökningen till historia, sociologi, sprĂ„kvetenskap och didaktik.Materialet i undersökningen utgörs av de skriftliga uppgifterna i centralproven/de nationellaproven/kursproven i svenska i gymnasiet mellan 1969 och 2011.