Sökresultat:
798 Uppsatser om Personligt bemötande - Sida 33 av 54
Hotellkonceptets inverkan pÄ det effektiva ledarskapet
I dagens hotellbransch handlar det inte om att endast erbjuda en sÀng till gÀsterna utan det Àr en helhetsupplevelse som köps. Vikten av att ha ett koncept har blivit allt viktigare för att urskilja sig frÄn konkurrenterna och tydliggöra för gÀsten vad verksamheten erbjuder. Ett koncept Àr nÄgot som ska genomsyra hela verksamheten och personalen Àr inget undantag.Syftet med studien Àr att undersöka hotellkonceptets inverkan pÄ det effektiva ledarskapet. För att kunna besvara studiens syfte genomfördes fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer pÄ fyra respondenter som hade en ledande position i en verksamhet inom hotellbranschen. Under intervjuerna anvÀndes en intervjuguide som bestod av olika teman som behandlade hotellkoncept samt effektivt ledarskap.
Ăn kan vĂ€l en inte anvĂ€ndas av en? : Om bruket av en som könsneutralt generaliserande pronomen
Den hÀr uppsatsen undersöker hur utbrett bruket av en som könsneutralt generaliserande pronomen Àr bland anstÀllda vid jÀrnvÀgen i Mellansverige och om det skiljer sig Ät beroende pÄ utbildningsbakgrund, Älder eller kön. Uppsatsen avser Àven att undersöka om de som redan anvÀnder hen som könsneutralt personligt pronomen och/eller som ett tredje kön Àr mer benÀgna att ocksÄ anvÀnda en. Dessutom undersöks om bruket av man respektive en skapar konceptualiseringar av olika kön. Undersökningen genomförs med en kvantitativ enkÀtundersökning med kvalitativa inslag och genom kvalitativa intervjuer.Resultaten visar att bruket inte Àr utbrett men att majoriteten har en positiv attityd till att en kan anvÀndas som könsneutralt generaliserande pronomen. De fÄ som faktiskt anvÀnder en representeras framförallt av yrkesutbildade, personer födda 1985 och senare samt av kvinnor dÀr samtliga som medvetet anvÀnder en Àven anvÀnder hen.
Dialysberoendets pÄverkan pÄ det dagliga livet : en kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: Behov av dialysbehandling Àr en omvÀlvande förÀndring av patientens livsvÀrld. Behandlingen Àr livsuppehÄllande fram till dess att eventuell möjlighet till njurtransplantation ges. Trötthet samt viktuppgÄng mellan dialysbehandlingarna, orsakad av minskad filtration i njurarna har i tidigare studier framstÀllts som försÀmrad livskvalitet vid dialysberoende. Hur beroendet av behandling pÄverkar det dagliga livet Àr dock personligt och varierande.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevde att vara beroende av dialysbehandling.Metod: Intervjuer gjordes med nio informanter som lever med behov av dialysbehandling. Intervjumaterialet analyserades dÀrefter med kvalitativ innehÄllsanalys, enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Trots undervisning före dialysstart om vad beroendet kan komma att innebÀra, beskrevs beskedet som chockartat nÀr de förstod att dialysberoendet var livslÄngt. TidsÄtgÄngen för behandling minskade möjligheterna att arbeta.
SĂ€nkning av aktiekapitalet: vad blir effekten
Syftet med denna uppsats har varit att se över konsekvenserna av det nya förslaget som lagts fram gÀllande en sÀnkning av minimikapitalet. Kravet pÄ minimikapital gÀller för Sveriges mest förekommande associationsform, nÀmligen aktiebolag. KÀnnetecknet för den hÀr associationsformen Àr dels att aktieÀgarna Àr fri frÄn personligt betalningsansvar och dels att det finns ett krav pÄ ett lÀgsta startkapital, för privata aktiebolag ligger det för nÀrvarande pÄ 100 000 kr. Regeringen har nu kommit med ett förslag pÄ att minska aktiekapitalet i privata aktiebolag i syfte att underlÀtta för nybildandet av smÄföretagandet. DÀrför har uppsatsens vikt legat pÄ privata aktiebolag.
Vad Àr det vi gör, som gör att det vi gör blir bra? Fyra familjeterapeuter om sin expertis
Samskapande tillvÀgagÄngssÀtt i psykoterapi stÀller frÄgor om arten av psykotera--? peutisk kompetens. Enligt nyare forskning Àr den terapeutiska alliansen en av de allra viktigaste faktorerna för att förklara terapeutisk framgÄng. Den terapeutiska alliansen Àr en samskapad relation mellan terapeut och klient, dÀr bÀgge parter samverkar för ett gemensamt mÄl. SÄ vad Àr terapeutens bidrag i att skapa denna terapeutiska allians? Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra erfarna familjeterapeuter, angÄende deras expertis.
TrovÀrdig uthÄllighet : Differentierad uthÄllighet ? soldatens överlevnad
Försvarsmakten beskriver i Arméns utvecklingsplan 2010-2020 att tre dygns uthÄllighet pÄ taktisknivÄ inte Àr tillrÀckligt utan bör vara mer flexibelt sÄ att den Àven passar mindre enheter som skall kunna verka över stora avstÄnd utan möjlighet till egen logistik. Syftet med uppsatsen Àr att utreda vad trovÀrdig uthÄllighet Àr. Att utreda om tre dygns uthÄllighet pÄ taktisk nivÄ Àr tillrÀckligt eller om denna bör utökas till mer Àn tre dygn. I uppsatsen beskrivs vad som stÄr skrivet i olika dokument frÄn Försvarsmakten vilka styr uthÄlligheten. Det beskrivs Àven hur Försvarsmakten avser att uthÄlligheten skall se ut i framtiden.
En studie kring hur varsling om uppsÀgning pÄverkar den enskilde arbetaren
Syftet med den hÀr magisteruppsatsen var att undersöka myndigheters förhÄllningssÀtt till Statens haverikommissions (SHK) begrepp rekommendationer. Som avgrÀnsning har rekommendationerna i Rapport RO 2001:02 O-07/98 Brand pÄ Herkulesgatan i Göteborg, O lÀn, den 29-30 oktober 1998 analyserats.Metoden som har anvÀnts för att uppnÄ syftet var konventionell innehÄllsanalys som Àr en form av textanalys. De texttyper som har analyserats var myndighetsdokument, artiklar, böcker, rapporter, mejl och personligt möte. Verbal information har transkriberats till textform.Slutsatserna blev att SHK:s utredningar frÄn början till slut var lagstyrda sÄ myndigheterna som deltog i undersökningen ansÄg sig inte kunna ha ett subjektivt förhÄllningssÀtt till begreppet rekommendation utan de ville vara laglydiga och fullfölja sina respektive regeringsuppdrag. Det blev Àven tydligt att SHK Àr en viktig aktör nÀr det gÀller omrÄdena samhÀllssÀkerhet och olycksprevention dÄ rekommendationerna kan anvÀndas för lag- och regelskapande som i sin tur kan leda till förbÀttrad samhÀllssÀkerhet.
Samverkan pÄ lika villkor? : En studie om professionellas upplevelser av samverkan mellan tvÄ verksamheter som arbetar med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar
Syftet med studien Àr att studera de professionellas upplevelser av vilka förutsÀttningar som finns för samverkan i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. De professionella arbetar inom tvÄ verksamheter som befinner sig i skilda organisationer och samverkar kring mÄlgruppen. Metoden vi anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsintervju. Informanterna bestÄr av sex professionella som arbetar med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Resultatet har analyserats med hjÀlp av nyinstitutionella organisationsteorin, begreppen verksamhetsdomÀn, integration, profession, handlingsutrymme och med hjÀlp av litteratur frÄn kunskapsöversikten och bakgrundskapitlet.De slutsatser vi kan dra av resultatet Àr: Samverkansprocessen fungerar bra och Àr vÀl integrerad mellan de tvÄ studerade organisationerna.Samverkan Àr uppbyggd utifrÄn gemensamt uppsatta mÄl och tydliga roll- och ansvarsomrÄden.FörutsÀttningar för samverkan Àr tillrÀckliga resurser, samverkansforum, drivkraft, förstÄelse och ett personligt engagemang. Samtliga professioner/yrkesgrupper Àr betydelsefulla i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar och de professioner/yrkesgrupper som har det medicinska ansvaret har en högre och mer dominerande roll.Case Management skulle kunna skapa bÀttre förutsÀttningar för samverkan mellan de tvÄ organisationerna, dÄ arbetsmodellen skapar bÀttre möjligheter för professionerna/yrkesgrupperna att kommunicera kring enskilda individer.Samverkan kring mÄlgruppen Àr viktig dÄ individerna har komplexa behov och ett sammanhÄllet stöd Àr en förutsÀttning för att individernas behov ska tillgodoses pÄ bÀsta sÀtt.
Betydelsen av ledarens personliga varumÀrke för företagets varumÀrke : En kvalitativ studie om fyra ledare och deras uppfattning om sina personliga varumÀrken samt betydelsen varumÀrkena har för mervÀrdet i deras företags varumÀrken.
The personal brand derives from the marketing brand, and argues that a person can take control over other people?s perceptions about him or her. The personal brand can benefit the person but it can also give advantages to his or her company. The interest in, and the purpose of the personal brand, has increased the last ten years. Leaders of large companies in Sweden consider it to be of utmost importance to have an influence on their co-workers.
Motivation, meningsskapande och förskollÀrare om drivkraften i det pedagogiska arbetet / The importance of motivation and meaning of creativity in the profession as a preschool teacher-The driving forces in the educational work
Motivation, meningsskapande och förskollÀrare om drivkrafter i det pedagogiska arbetet. The importance of motivation and meaning of creativity in the profession as a preschool teacher-The driving forces in the educational work. Kme ? Kultur, sprÄk & medier KSM, Malmö Högskola.
Den hÀr uppsatsen har uppkommit ur ett gemensamt intresse för hur vi bÄda ser pÄ motivation och meningsskapande. Genom den verksamhetsförlagda tiden (VFT) och olika arbeten pÄ förskolor under utbildningens gÄng har pedagoger i möten framhÄllit att motivationen för yrket sjunker.
Statens haverikommissions rekommendationer : i samband med branden i Göteborg 1998
Syftet med den hÀr magisteruppsatsen var att undersöka myndigheters förhÄllningssÀtt till Statens haverikommissions (SHK) begrepp rekommendationer. Som avgrÀnsning har rekommendationerna i Rapport RO 2001:02 O-07/98 Brand pÄ Herkulesgatan i Göteborg, O lÀn, den 29-30 oktober 1998 analyserats.Metoden som har anvÀnts för att uppnÄ syftet var konventionell innehÄllsanalys som Àr en form av textanalys. De texttyper som har analyserats var myndighetsdokument, artiklar, böcker, rapporter, mejl och personligt möte. Verbal information har transkriberats till textform.Slutsatserna blev att SHK:s utredningar frÄn början till slut var lagstyrda sÄ myndigheterna som deltog i undersökningen ansÄg sig inte kunna ha ett subjektivt förhÄllningssÀtt till begreppet rekommendation utan de ville vara laglydiga och fullfölja sina respektive regeringsuppdrag. Det blev Àven tydligt att SHK Àr en viktig aktör nÀr det gÀller omrÄdena samhÀllssÀkerhet och olycksprevention dÄ rekommendationerna kan anvÀndas för lag- och regelskapande som i sin tur kan leda till förbÀttrad samhÀllssÀkerhet.
Ingen kan göra allt, men alla kan göra lite. Grön Flagg-ett miljöarbetssÀtt
Syftet med vÄrt arbete Àr att ta del av hur en skola kan arbeta kring projektet Grön Flagg samt om projektet Àr ett bra arbetssÀtt eller bara en fin statussymbol.
DÄ miljöundervisningen ofta Àr bristande inom skolan, valde vi att undersöka en arbetsmetod dÀr miljöperspektivet fÄr större utrymme i verksamheten. Det stÄr skrivet i Lpo 94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) att eleverna fÄr genom ett miljöperspektiv möjligheter att bÄde ansvara för den miljö de sjÀlva direkt kan pÄverka och att skaffa sig ett personligt förhÄllningssÀtt till övergripande och globala miljöfrÄgor.
Projektet Grön Flagg startade 1996 och idag finns det över 1600 skolor runt om i landet som arbetar med projektet Grön Flagg. DÄ en stadsdel i Malmö har mÄlsÀttningen att alla skolor skall arbeta med nÄgon form av miljöarbete, stod det mellan projekt Grön Flagg och skolverkets ?Skola för hÄllbar utveckling?.
Men vad ska socialarbetaren göra? : En diskursanalys av den professionella expertisens funktion inom en evidensbaserad praktik i socialt arbete
Med utgĂ„ngspunkt i diskrimineringslagen som trĂ€dde i kraft 2009 samt rapporter som visat pĂ„ stor ohĂ€lsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lĂ€rare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrĂ„n sina skolkontexter. Ă
tta informanter arbetande i grundskolans senare Är och i gymnasiet intervjuas utifrÄn en kvalitativ metod och deras berÀttelser och upplevelser analyseras utifrÄn ett queerteoretiskt perspektiv, dÀr normer rörande kön och sexualitet sÀtts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, dÀr normerna kring manligt och kvinnligt Àr starka och dÀr andra sexuella lÀggningar Àn heterosexuell och andra könsidentiteter Àn man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utstrÀckning, och frÄgor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lÀrare har ett personligt intresse i frÄgorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrÄn det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer Àr osynliga i skolkontexterna.
Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med suicidala tankar och handlingar ? en strÀvan mot prehospital suicidprevention
Patienter med suicidala tankar och handlingar Àr en skör patientgrupp som Àr sÄrbara pÄ grund av sitt sjukdomstillstÄnd. OmvÄrdnaden av dessa patienter Àr en stor utmaning för ambulanssjuksköterskan som mÄnga gÄnger Àr patientens första kontakt med vÄrden i det akuta skedet. VÄrdandet krÀver ett stort personligt engagemang och kan spela stor roll för att förhindra suicid och pÄverka patientens framtida liv och vÀlbefinnande. Denna studies syfte var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med suicidala tankar och handlingar. Kvalitativa djupintervjuer av Ätta ambulanssjuksköterskor genomfördes.
SÀkerhet i bredband för privatpersoner
Till att börja med studerades vad bredband Àr samt vilka tjÀnster och aktörer som finns. Ett antal frÄgor stÀlldes till utvalda aktörer för att reda ut vad de erbjuder gÀllande tjÀnster, bandbredd, sÀkerhet mm. Sedan beskrivs nÄgra olika uppkopplingsmöjligheter: LAN, ADSL samt Kabel-TV, samt kort om vad framtiden kommer att erbjuda. För att ta reda pÄ hur bredbandet anvÀnds sÄ valde vi tre grupper som vi intervjuade om deras bredbandsanvÀndande. Detta gjordes för att fÄ en överblick om hur man anvÀnder bredband och vilka sÀkerhetsÄtgÀrder man tagit som privatperson.