Vi har undersökt en kommuns Personlighet med hjälp av en teori utformad av J. Aaker. Teorin listar ett antal Personlighetsdrag som vi genom en enkätundersökning tagit reda på hur invånare i kommunen anser att kommunen passar in på dessa. Vi har undersökt två olika grupper, invånare i kommunen och anställda på kommunens olika förvaltningar för att se om det fanns någon skillnad däremellan. Skillnaden vi fann var väldigt liten.

Syftet men uppsatsen är att göra en kartläggning av perspektiv på graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktär med sju olika aktörer som på olika sätt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen präglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker även hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen är Doreen Massey´s Sense of place. Som också utgör det huvudsakliga källmaterialet.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns skillnader i Personlighet och val av konfliktstil beroende av vilken placering respondenterna hade i syskonskaran samt om Locus of control skiljde sig mellan olika åldersgrupper. Samband mellan chefers konfliktstil och Personlighet undersöktes också. De 103 respondenterna som var mellan 25-75 år, 63% män och 37% kvinnor, besvarade en enkät som bestod av demografiska frågoroch arbetsrelaterade frågor om chefskap. Tre test användes; ett Personlighetstest, RottersLocus of Control och Thomas-Kihlman?s konfliktstiltest.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns något samband mellan Personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkät, vilken bestod av frågor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och Personlighet. Deltagarna var alla anställda på ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod således av såväl lärare som boendepersonal. Resultatet visade på att anställdas Personlighet korrelerar med den anställdes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anställdes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade även på att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering.

Vilken kontorsutformning som ger störst arbetstillfredsställelse har länge varit av intresse inom miljöpsykologi. Med syfte att undersöka Personlighetens samverkan med arbetstillfredsställelse i enskilda kontor och kontorslandskap genomfördes en enkätundersökning.  Denna genomfördes på två olika kontor inom samma statliga myndighet, en med enskilda kontor (n=74) och en med kontorslandskap (n=52). Personlighet testades genom Big Five Inventory och arbetstillfredsställelsen genom egenkonstruerade frågor. Fokus när Personlighet undersöktes var dimensionen utåtriktning. Sammanfattat visar resultatet på en hög arbetstillfredsställelse samt att trivseln var högre i enskilda kontor jämfört med kontorslandskap.

Tidigare ombesörjde organisationen karriär och karriärutveckling för den anställde och karriärkontraktet byggde på livslånga anställningar. Det nya karriärkontraktet bygger istället på en så kallad proteisk karriär (Hall, 1996), vilket utmärks av att individen ser sig själv som ansvarig för och drivande av sin karriär, att egna värderingar får styra samt att psykologisk utveckling är främsta mål. Studiens frågeställning var att undersöka om Personlighetsfaktorer i termer av self-efficacy, självkänsla, locus of control samt neuroticism kan predicera proteiska karriärattityder. I studien användes kvantitativ metod och en enkätundersökning genomfördes på studenter. Korrelationsberäkningar visade att samliga Personlighetsfaktorer samt proteiska karriärattityder var korrelerade.

Mitt examensarbete går ut på att ta reda på mer hur en videoreporter på en lokal tv-kanal i Norrbotten funderar kring intervjupersoner och vad de värdesätter mest hos en bra intervjuperson. Den centrala forskningsfrågan har varit: Hur väljer man intervjuperson, efter kunskap eller Personlighet? Jag har genomfört två semistrukturerade intervjuer med två kvinnliga videoreportrar som arbetar på tv-kanalen 24 Norrbotten. Jag har även tittat närmare på en veckas nyhetsinslag som de två har gjort för att sedan fråga dem om hur de gjorde när de arbetade med inslagen, samt om inslagens intervjupersoner stämmer överens med den allmänna uppfattningen om att det mest är svenska medelåldersmän som förekommer i nyheterna. Det jag har kommit fram till är bland annat att det stämmer att det är mest män som kommer till tals i nyheterna, men också att det beror på att så få kvinnor vill ställa upp på intervjuer.

Studiens syfte var att undersöka: 1) Personlighetsdrag hos lärare i förskola och gymnasieskola och om det fanns någon skillnad mellan dessa lärarkategorier i Personlighet enligt fem faktor-modellen; 2) Skillnaden i arbetstillfredsställelse hos lärare i förskola och gymnasieskola; och 3) Om det fanns något samband mellan Personlighetsfördelningen hos respektive lärarkategori och arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes med hjälp av en enkät som delades ut till fyra förskolor och två gymnasieskolor. Totalt deltog 75 respondenter. Mätinstrumenten som användes var Job Satisfaction Survey och Ten Item Personality Inventory. Resultatet visade att gymnasielärare skattade högre än förskolelärare i samtliga Personlighetsdrag.

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur Personlighet och utbildning samspelar för att bilda lärarrollen. Lärarroll och Personlighet har många beröringspunkter med varandra och är därmed tillsammans med utbildning ett intressant undersökningsområde. De olika perspektiv som lyfts fram i undersökningen ger en fylligare bild av den komplexa lärarrollen och gör det lättare att tolka vilka attribut som behövs för läraryrket. Likaledes är Personligheten svårgreppbar, och det här arbetet gör ett nedslag i några aspekter av Personligheten och dess roll i det pedagogiska rummet.Materialet består av tio kvalitativa intervjuer med lärare inom skola och förskola. Respondenterna fick frågor om sin bakgrund innan de påbörjat sin lärarutbildning.

Motivation för ledarskap styrs av värderingar, Personlighet och tro på sin förmåga. Forskning har genererat tre motivationskategorier för ledarskap, affektiv-identitet ledarmotivation, icke-kalkylerande ledarmotivation och social-normativ ledarmotivation. Studien undersökte dessa tre motivationskategoriernas inbördes rangordning och skillnader mellan utbildningsinriktning och kön samt samband med generell self-efficacy och Personlighetsegenskaper enligt femfaktormodellen.  192 studenter deltog från en mellansvensk högskola, därav 54 män, 90 från socionomprogrammen, 72 från det internationella businessprogrammet och 30 från två ingenjörsprogram.  De besvarade en enkät bestående av Chan och Drasgows Motivation to lead scale, Chen, Gully och Edens General self- efficacy scale och Shafers femfaktormodell Big Five Marker. Resultatet visar att det finns skillnader mellan motivationskategorier och utbildningsinriktning.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt extraversion är relaterat till arbetstillfredsställelse, val av yrke med hög eller låg utbildning samt utåt- eller inåtriktat arbete. En enkätstudie genomfördes på anställda inom olika företag (N=140). Studien har delvis sina utgångspunkter i Furnhams studier av Personlighet och arbetstillfredsställelse samt Hollands teori om arbetstillfredsställelses relation till val av yrke. Hypotesen var att deltagarna kommer att redovisa högre arbetstillfredsställelse om de har ett arbete som överensstämmer med deras Personlighet. Resultaten pekar på att individer med höga och låga extraversionspoäng redovisar högre arbetstillfredsställelse om de har ett arbete som ligger nära deras Personlighet.

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur Personlighet och utbildning samspelar för att bilda lärarrollen. Lärarroll och Personlighet har många beröringspunkter med varandra och är därmed tillsammans med utbildning ett intressant undersökningsområde. De olika perspektiv som lyfts fram i undersökningen ger en fylligare bild av den komplexa lärarrollen och gör det lättare att tolka vilka attribut som behövs för läraryrket. Likaledes är Personligheten svårgreppbar, och det här arbetet gör ett nedslag i några aspekter av Personligheten och dess roll i det pedagogiska rummet.Materialet består av tio kvalitativa intervjuer med lärare inom skola och förskola. Respondenterna fick frågor om sin bakgrund innan de påbörjat sin lärarutbildning.

Vi lever idag i ett informationssamhälle, vilket innebär att såväl mängden information som antalet informationskanaler ständigt ökar. I takt med detta upplever en del människor att de inte har tid eller möjlighet att hantera denna information. Det talas om informationsöverflöd. Informationsöverflöd upplevs ofta på arbetsplatser, och orsaken till ett upplevt informationsöverflöd anses oftast utan någon egentlig reflektion över andra möjliga orsaker härröra från mängden information. Författarna till denna uppsats undersöker om individens Personlighet och situationen individen befinner sig inverkar på individens upplevelse av informationsöverflöd på en arbetsplats.

Det här arbetet fokuserar på vikten av spelkaraktärers Personlighet för förmedlingen av deras fysiska förmågor. Den teoretiska grunden till arbetet ligger i kognitiva och fysionomiska teorier om stereotyper. Det görs skillnad på mjuka och hårda karaktärsdrag, där mjuka karaktärsdrag avser Personlighetsdrag och hårda karaktärsdrag avser fysiska egenskaper och förmågor. Arbetet undersöker om karaktärer som formges utan mjuka karaktärsdrag är fria från subjektiva värderingar utan att det förhindrar en korrekt uppfattning av karaktärens syfte.För att undersöka detta skapades åtta karaktärer som delades upp i två karaktärsgrupper. Den första gruppen innehöll både mjuka och hårda karaktärsdrag och den andra gruppen innehöll endast hårda karaktärsdrag.

I olika skeden av livet möts människan av olika stressande situationer som ställer krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, Personlighetsdrag samt debutålder för alkohol är de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre åldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor.