Sök:

Sökresultat:

3699 Uppsatser om Personliga kvalitéer - Sida 32 av 247

Den nödvÀndiga vitheten?

Denna uppsats undersöker vithetskonstruktioner som grund för representationer i dramakomediserienOrange is the New Black. Genom att anvÀnda bland annat Sara Ahmedsteorier kring det vita subjektets blivande och att passera som ?frÀmlingen?, samt PierreBourdieus klassbegrepp analyseras hur huvudkaraktÀren anvÀnder sin vithet och kapitalsom utgÄngspunkt för sin personliga resa. En resa dÀr hon konstrueras som det agerandesubjektet vilket kan överskrida grÀnser och byta positioner genom att byta sina kapitalmot ett frÀmlingsskap hos dem som konstrueras som de Andra. Vitheten mÄlas upp somcentral och nödvÀndig i jakten pÄ autenticitet, sanning och den Andra..

?Man gör det man tycker om att göra? ? en kvalitativ studie i hur killar i Äldrarna 11- och 14 Är ser pÄ sig sjÀlva och sin psykosociala utveckling

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur killar i Äldrarna 11 och 14 ser pÄ sig sjÀlva och sin psykosociala utveckling. Vad pÄverkar killars syn pÄ sig sjÀlva i sin psykosociala utveckling i Äldrarna 11- och 14 Är? Har killar i dessa Äldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berÀtta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och frÀmst mamman Àr viktig för killarna. Kompisar Àr Àven viktiga för killarna..

Attityder till de naturvetenskapliga Àmnena ? sett ur ett lÀrarperspektiv

Syftet med detta arbete var att undersöka lÀrares personliga attityder och intresse för de naturvetenskapliga Àmnena biologi, kemi och fysik. Vi ville se om det fanns ett underlag för att gÄ vidare med resultaten och fÄ igÄng tankar om ett kvalitetsutveck-lande arbete inom de naturvetenskapliga Àmnena. Genom en enkÀtundersökning har vi samlat in material som vi sedan har bearbetat och analyserat. Vi har funnit att lÀrarna Àr positiva till att utveckla kvaliteten i Àmnena men att de Àr mindre intresse-rade av att delta i nÄgot projekt som frÀmjar detta..

Förtroende, mer Àn bara ett ord : - hur revisorer anvÀnder sig av olika faktorer i det första klientmötet

Bakgrund: Förtroende Àr en viktig förutsÀttning för att skapa goda relationer. Revisorns relation till klienten bygger Àven den pÄ förtroende. Revisorer anvÀnder sig ofta inte av reklam för att marknadsföra sig utan anvÀnder sig av en mer diskret marknadsföring. Revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag tillsammans med konkurrens frÄn flera revisionsbyrÄer kan det leda till att revisorer tÀnker mer pÄ hur de presenterar och framstÀller revisionsbyrÄn och sig sjÀlva för att göra byrÄn mer attraktiv för klienter. Det kan leda till ett ökat intresse att ta tillvara pÄ det första klientmötet för att marknadsföra sig och göra ett gott första intryck.Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som revisorerna tycker Àr viktigt att revisorn besitter som fÄr ansvara för det första klientmötet.

Hur kan vi utveckla vÄrt personliga uttryckssÀtt med ljud?

This is a bachelor thesis that studies and discuss the question: How can we develop our individual narrative technique with sound design in a Swedish drama production? We have done research and empirical studies. We have analyzed movies to get an idea how we use the sound design in Swedish drama productions today. We have produced a movie that gives sound the biggest part. Key words: Swedish drama production, narrative technique, sound design .

"Alla Àr sÄ olika" - kvalitativa intervjuer med pedagoger kring inkludering av elever med diagnosen Aspergers syndrom

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur trÀnare och sjukgymnaster/naprapater i Stockholmsregionen arbetar med specifik bÄltrÀning. Ett sekundÀrt syfte var att se pÄ historiska förÀndringar av trÀningsmetoder.Hur arbetar trÀnare med specifik bÄltrÀning?Hur arbetar sjukgymnaster/naprapater med specifik bÄltrÀning?Hur motiverar de sitt val av trÀningsmetod?Vad sÀger forskningen om vilka fördelar/nackdelar olika metoder av bÄltrÀning har? MetodVi har i vÄr studie anvÀnt oss av intervjuer. En kvalitativ metod för att fÄ en djupgÄende inblick i hur personliga trÀnare och sjukgymnaster/naprapater arbetar med bÄltrÀning. Vi har intervjuat sex personer, tre frÄn vardera yrkeskategorin.

Volvo Ocean Race : En studie inom sponsring

Problem Intresset för sport Àr omfattande i vÀrlden och med sporten kommer möjligheter för företag att kommunicera med marknaden. Dessa möjligheter innefattar sponsring. Företag vÀljer olika sponsringsobjekt, sÀtter upp mÄl och aktiverar sin sponsring. I dagslÀget finns det dock alltför mÄnga företag som investerar i sponsring utan eftertanke till objektets karaktÀr eller potentiella mÄlsÀttningar. Dessutom brukar företagen enbart utöva varumÀrkesexponering vid sportevenemang.

Barns tankar om musikundervisning

Syftet med detta arbete Àr att undersöka barnens egna syn pÄ skolans musikundervisning i förhÄllande till sin egen musiksmak? Vi har intervjuat barn i Ärskurs tre och fyra om deras musiklektioner samt deras personliga musiksmak. Den huvudsakliga frÄgestÀllning vi har utgÄtt frÄn Àr "Hur ser barn pÄ musikundervisningen i förhÄllande till sin egen musiksmak?". Vi har kommit fram till att nÀstan alla barnen som ingÄtt i vÄr undersökning Àr nöjda med musikundervisningen men att de samtidigt vill att den ska innehÄlla mer populÀrmusik.

Om moraliskt beslutsfattande. Minskad benÀgenhet till utilitaristiska kalkyler under inducerad negativ emotion

De sista decennierna har modern hjarnavbildningsteknik borjat anvandas allt mer flitigt for att svara pa fragor om moraliskt beslutsfattande. Det har lett till en explosion av data som ror korrelativa samband mellan neural aktivitet och moraliskt beteende. Studier med bl.a. fMRI har genererat data som antyder att tva delvis skilda processer ar inblandade i moraliskt beslutsfattande. Den ena mer deliberativ eller kognitiv och den andra mer emotionellt orienterad.

Personlig service i köp- och sÀljprocessen

Utöver de varor en modebutik erbjuder kunden Àr personlig service en viktig del av erbjudandet. En ökad konkurrens mellan företag krÀver att de utvecklar sig inom personlig service för att kunna skilja sig frÄn konkurrenterna. Butikens personal bör ha rÀtt kompetens och vara sÀljinriktade för att klara av uppgiften att svara pÄ kundens förvÀntningar gÀllande personlig service. Genom att fokusera pÄ att leverera rÀtt servicekvalitet i kundens köpprocess kan lojala kunder skapas. Det Àr viktigt att all personal Àr medvetna om företagets servicepolicy dÄ det Àr en grund för att kunna upprÀtthÄlla och utveckla en god servicekvalitet.

Ingen harmoni utan kamp : Om lÀrares tillÀmpning av skolans vÀrdegrund

Arbetet beskriver hur tre lÀrare och en skolledare för ut och förankrar den vÀrdegrund som be-skrivs i nuvarande lÀroplan (Lpo 94). Metoden som anvÀnts Àr personliga intervjuer och ett se-lektivt urval av intervjuade har gjorts. En litteraturgenomgÄng stöder de metoder och synsÀtt som lÀrarna framhÄller. Resultatet visar att alla intervjuade har ett aktivt förhÄllningssÀtt till de vÀrden som lÀroplanen lyfter fram. Det genomsyrar hela deras undervisning och arbetet pÄgÄr mer eller mindre stÀndigt..

Universitetsstudenters uppfattning om aktivitet, ett centralt begrepp inom arbetsterapi

Sammanfattning: Som arbetsterapeut Ă€r det viktigt att kunna skilja pĂ„ betydelsen och innehĂ„llet av aktivitet inom ramen för arbetsterapi frĂ„n en mer allmĂ€n betydelse. Om dimensionerna av aktivitet skulle kunna beskrivas utifrĂ„n empiriska data skulle det kunna bidra till en djupare förstĂ„else av begreppet och dess relation till hĂ€lsa skulle ytterligare kunna tydliggöras. Syftet med studien var att undersöka hur studenter vid Örebro universitet uppfattade begreppet aktivitet, samt om det fanns skillnader i uppfattning beroende pĂ„ kön eller akademitillhörighet. För att sĂ€kerstĂ€lla att studenter frĂ„n alla berörda akademier pĂ„ universitetet blev representerade i urvalet valdes ett stratifierat slumpmĂ€ssigt urval. Datainsamling skedde genom gruppenkĂ€ter.

Elevinflytande som pedagogiskt problem

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur aktiva lÀrare tolkar begreppet elevinflytande och vilka möjligheter och begrÀnsningar de anser de har för att förverkliga elevinflytande i sin verksamhet i förhÄllande till elevernas lÀroprocesser i förskola och i grundskola. Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi har anvÀnt oss av personliga semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att trots att begreppet elevinflytande Àr omfattande och mÄngsidig fanns det enighet om gynnande och begrÀnsande faktorer bland lÀrarna vi intervjuade. Ett tydligt dilemma som framkom i vÄr studie var att tillmötesgÄ gruppens och individens behov och intressen i undervisningssituationen..

Livsstil som CV : Betydelsen av hÀlsa och livsstil som konkurrensfördel pÄ arbetsmarknaden

Bakgrund VÄr utgÄngspunkt, att en hÀlsosam livsstil Àr gynnsamt i relation till yrkeslivet, innebÀr att vi ser hÀlsa som en resurs - hÀlsa kan utnyttjas i positiv bemÀrkelse för att marknadsföra sig sjÀlv.Syfte och frÄgestÀllningar Studien Àmnar skapa insikt i huruvida hÀlsofrÀmjande faktorer efterfrÄgas av arbetsgivare i dagslÀget, om efterfrÄgan kommer att förÀndras i framtiden samt hur arbetssökande presenterar sin livsstil gentemot arbetsgivare.FrÄgestÀllningarna Àr:- EfterfrÄgar arbetsgivare hÀlsofrÀmjande faktorer vid rekrytering av personal?- PÄ vilket sÀtt presenterar arbetssökande sin livsstil för att marknadsföra sig mot arbetsgivare?Metod KartlÀggning av registrerade CV:n upplagda pÄ Arbetsförmedlingens webbplats, insÀnda CV:n till en utlyst tjÀnst samt genomgÄng av platsannonser. Detta har kompletterats med intervjuer av tvÄ yrkesverksamma rekryterare.Resultat Det rÄder en ojÀmnvikt mellan tillgÄng och efterfrÄgan. Arbetsgivare efterfrÄgade faktorer som berör livsstilen i lÄg grad samtidigt som 68 % av de undersökta arbetssökandena nÀmnde sin livsstil i sitt CV/ansökan. Fritidsintressen var den vanligaste livsstilfrÀmjande faktorn att lyfta fram av mÀnnen och sociala faktorer var vanligast hos kvinnorna.Slutsatser Det man vÀljer att lyfta fram i sin livsstil Äterger vilka vÀrderingar/vÀrdegrund individen har, som i sin tur skapar det personliga varumÀrket.

ÄR MYNDIGHETSFEL SKÄL FÖR RÄTTELSE?

För att det ska vara tillÄtet att behandla personuppgifter ska behandlingen ha anknytning till visst ÀndamÄl. Den personuppgiftsansvarige; Skatteverket eller Kronofogdemyndigheten, ska se till att de personuppgifter som behandlas Àr adekvata och relevanta i förhÄllande till ÀndamÄlen med behandlingen, att personuppgifterna Àr riktiga och, om det Àr nödvÀndigt, aktuella och att alla tÀnkbara handlingar vidtas för att rÀtta, blockera eller utplÄna sÄdana personuppgifter som Àr felaktiga eller ofullstÀndiga med hÀnsyn till ÀndamÄlen med behandlingen. Detta framgÄr av 9 § PUL som följer föreskrifterna i EG-direktivet 95/46 artikel 6. Hur lÄngt strÀcker sig rÀttelseskyldigheten enligt Personuppgiftslagen (1998:204) (PUL) jÀmfört med den annullerade rÀttelseregleringen i gamla Datalagen (1973:289)? Följderna av denna otydlighet Àr att vÀldigt mÄnga restförda personer saknar möjligheten att fÄ rÀttelse av missvisande registrerade uppgifter.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->