Personlig försäljning är idag en viktig faktor för en butik som vill kunna konkurrera på marknaden och för de butiker som vill skapa det lilla extra i köpupplevelsen. Som läsare av denna uppsats kommer ni att få läsa om hur den personliga försäljningen skiljer sig mellan privatägda respektive kedjeanslutna butiker.Uppsatsens syfte är att genom intervjuer och observationer i privatägda respektive kedjeanslutna butiker inom klädbranschen, se skillnaden mellan personalens arbete med den personliga försäljningen. Vi vill se hur de olika butikerna differentierar sig i den personliga försäljningen samt se om det finns eventuella likheter mellan dem. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur de olika butikerna använder sig utav den personliga försäljningen och se om det är en viktig faktor för butikerna.Uppsatsens undersökning bygger på intervjuer med tre butikschefer från tre kedjeanslutna butiker samt tre butikschefer från tre privatägda butiker. Vi har intervjuat dessa för att få reda på hur de arbetar med personlig försäljning och se om det är något de lägger stort fokus på.

Titel: Fastighetsmäklarens personliga varumärke ? JAG ABNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Anna Wassberg & Evelina ErikssonHandledare: Per-Arne Wikström Syfte: Då en fastighetsmäklares framgång till största del består i hur väl denne sköter sina kundkontakter är det viktigt att det budskapet som sänds ut stämmer överens med kundens faktiska upplevelse. Eftersom det är fastighetsmäklaren som i första hand kommer i kontakt med kunden och inte företaget, är det fastighetsmäklarens personliga varumärke som har störst betydelse för om det blir en affär eller inte. Detta är anledningen till att studien har genomförts, där syftet är att ta reda på vad ett personligt varumärke är och hur man kan använda sig av det i jobbet som fastighetsmäklare.Metod: Studien baseras på litteratur, vetenskapliga artiklar och intervjuer som alla analyserats och redovisats i denna kvalitativa studie.Resultat & slutsats: Genom studien har det framkommit att alla har ett personligt varumärke som måste förvaltas. Samt att ryktet är en av de avgörande faktorerna för om man lyckas med det eller inte.

Syftet med denna studie var att undersöka väntrumsmiljön på en vuxenpyskiatrisk öppenvårdsmottagning med fokus på patienternas personliga sfär, avskildhet och intimitet. Det bakomliggande intresset för studien handlar om den forskning inom miljöpsykologi som visar att rumsutformning och fästpunkter (inredningselement) som bidrar till upplevelsen av den personliga sfären, avskildhet och intimitet kan appliceras i en väntrumsmiljö på en vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning.  Studien har genom en experimentell design undersökt om man med hjälp av fästpunkter såsom vikväggar, växter, tavlor och tidningar samt genom en förändring av möbler och dess placering i väntrummet påverkade patienternas upplevelse av deras personliga sfär, avskildhet och intimitet. Genom att i den manipulerade väntrumsmiljön förändra rumsutformningen och placera fästpunkter såsom vikväggar, växter, tidningar med mera kunde olika grader av avskildhet och intimitet tillgodoses och även stärka deltagarnas personliga sfär. Resultatet visar på att de flesta patienter som deltog i studien upplevde att deras personliga sfär, avskildhet och intimitet tillgodosågs mer i den manipulerade väntrumsmiljön. Den manipulerade väntrumsmiljön bidrog till att patienterna själva kunde styra över den process som handlar om att främja eller inte främja den sociala interaktionen.

Hälften av alla utannonserade jobb tillsätts via bemanningsföretag i dagsläget. Det är en sektor som ökat den senaste tiden och stigande del av befolkningen är visstids- eller timanställda. Syftet med denna uppsats är att studera denna sektors rekryterings- och bedömningsprocess för att försöka svara på frågan vilka personliga egenskaper som anses åtråvärda på dagens arbetsmarknad. Det empiriska materialet består av tematiska intervjuer med rekryterare anställda på bemanningsföretag och analyseras med hjälp av olika teorier om anställningsbarhet, för att söka svar inledningsvis på hur en arbetssökande bedöms men också om det krävs vissa förutsättningar som rör en persons personlighet och personliga egenskaper som inte är kopplade till formell utbildning eller verifierbar arbetslivserfarenhet. Resultatet visar att samtliga informanter använde sig av en i huvudsak en traditionell rekryteringsmodell men lämnade utrymme för subjektiva bedömningar. Resultatet tyder på att rekryterare inte alltid är överens om de personliga egenskapernas definition men anser att det finns vissa egenskaper som är viktiga.

Problemet idag är att det ofta är många sökande till varje ledig tjänst som utannonseras. För att få komma på anställningsintervju och presentera sig krävs det att man klarar sig förbi första gallringen. Grundtanken med uppsatsen var att ta reda på om det personliga brevet har någon betydelse i rekryteringsprocessen. Detta gjordes med hjälp av följande fem frågeställningar: hur går rekryteringsprocessen till fram till att ansökningarna når företaget, vad sker från det att ansökan når företaget till att man kallar till intervju, vilken betydelse har kravprofilen vid bedömningen av det personliga brevet, vilken betydelse har de personliga egenskaperna samt vilken betydelse har det personliga brevet i urvalsprocessen. Frågeställningarna omfattar hela rekryteringsprocessen för att man ska kunna sätta in det personliga brevet i sitt sammanhang och på så sätt få en bild av dess betydelse.

Syftet med studien var att undersöka seniorsfotbollsspelares personliga egenskaper, motiv till idrottsdeltagande och moral i idrotten gällande regelöverträdelser, fair play och sportspersonship. Vidare studerades eventuella skillnader mellan spelare på elitnivå och spelare på lägre nivå och mellan män och kvinnor gällande undersöknings-områdena, personliga egenskaper, motiv och moral i idrotten. Dessutom studerades eventuella interaktionseffekter. Avslutningsvis studerades samband mellan de olika områdena. Totalt deltog 150 fotbollsspelare varav 67 var män och 83 var kvinnor.

Enligt 4 § lag (1994:260) om offentlig anställning ska vid anställning avseende fästas bara vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet och skickligheten ska sättas främst om det inte finns särskilda skäl för annat. Inom ramen för skick­lig­hets­­-begreppet har myndigheterna möjlighet att ta hänsyn till personliga egenskaper som presta­tionsförmåga, yrkes­skicklig­het, ledaregenskaper, samarbetsförmåga m.m. Trots detta finns det en uttalad uppfattning att den personliga lämplighetens faktiska betydelse vid utförandet av tjänst är större än vad som tillåts i samband med att de statliga myndigheterna beslut överklagas. Frågeställningarna i denna uppsats är hur stor betydelse får och kan tillmätas personliga egenskaper vid rekryteringar till myndigheter, samt hur upplever rekryterare vid en statlig myndighet begränsningarna i möjligheterna att tillmäta personliga egenskaper betydelse vid rekrytering och hur hanterar rekryterare vid en statlig myndighet dessa begränsningar? Jag har inför min undersökning anlagt tre perspektiv. Det juridiska perspektivet avgör vad som överhuvudtaget får tillmätas betydelse vid anställ­ning.

I den här uppsatsen undersöks hur det svenska skyddet mot integritetskränkande bildupptagning ser ut efter införandet av brottet kränkande fotografering i 4 kap. 6 a § BrB. Undersökningen omfattar brotten kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a § BrB, ofredande enligt 4 kap. 7 § BrB och sexuellt ofredande enligt 6 kap. 10 § BrB.Den personliga integriteten kan kategoriseras som en kravrättighet.

Under en individs liv erfars i regel många livsomvälvande händelser som fungerar förändrande och utvecklande. I vissa fall leder en företeelse till att en individs identitet genomgår en förändring. Denna studies fokus riktas mot förhållandet mellan ett reviderat självkoncept och den personliga identiteten. En kvalitativ metod genomfördes där åtta individer med sjukdomen MS intervjuades. Studien visade att intervjupersonernas upplevelse av den egna kroppen, sig själva och de värderingar de attribuerade till sig själva, det vill säga självkonceptet, förändrades till följd av de hinder och begränsningar sjukdomen bidragit till.

Ipred-lagen, som trädde i kraft den 1 april 2009, implementerades i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Bestämmelserna, som infördes i 53 c-g §§ URL, innebär att det har blivit lättare att ingripa mot illegal fildelning på Internet. Upphovsrättsinnehavare har, enligt bestämmelserna, rätt att få ut information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller, efter beslut av domstol. Förfarandet kallas informationsföreläggande. Bestämmelserna genomfördes trots personuppgiftslagens bestämmelser om att människor ska skyddas mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter.I uppsatsen analyseras var gränsen mellan upphovsrättsinnehavares ekonomiska intressen och skyddet för den personliga integriteten ska anses gå genom studerande av bestämmelserna om informationsföreläggande i 53 c-g §§ URL i förhållande till bestämmelser kring skyddet för den personliga integriteten.Analysen visar klart att lagstiftningen på områdena är utformad till upphovsrättsinnehavarnas fördel och att skyddet för den personliga integriteten ofta får stå tillbaka för upphovsrättsinnehavarnas ekonomiska intressen.

Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag ?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt beteendef?r?ndring.

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever kulturella skillnader under personliga möten i Kina. Avsikten är att även få en förståelse för hur företagen hanterar kulturella skillnader.Teorier som använts är Hofstedes och Trompenaars kulturdimensioner tillsammans med mer kinaspecifik litteratur.För att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever kulturella skillnader under personliga möten med kineser valde vi att utföra ett antal kvalitativa intervjuer av djuplodande karaktär. Respondenterna är nyckelpersoner i fallföretaget med god erfarenhet av den kinesiska kulturen och därför ansåg vi att djuplodande intervjuer skulle ge en rättvisande bild.Slutsatser: De största upplevda kulturella skillnaderna var vikten av relationer, face, synen på tid och initiativförmåga. Det visade sig också att det finns effektiva metoder för att hantera dessa skillnader och på så vis dra nytta av dem..

Syftet med detta examensarbete var att utföra en arbetskravsanalys för tunneltågförare och spårvagnsförare vid Veolia Transport AB. Frågeställningarna var: Vilka personliga egenskaper, teoretiska förmågor och värderingar är viktiga i yrket som tunneltågförare och spårvagnsförare? Undersökningen gjordes genom intervjuer, enkät och teorier om personliga egenskaper, teoretiska förmågor, arbetsvärderingar och interpersonella värderingar. Resultaten visar att de viktigaste personliga egenskaperna var ansvar/pliktmedvetenhet, noggrannhet/ordning, personlig stabilitet och stresstolerans och att de viktigaste teoretiska förmågorna var perceptiv noggrannhet/snabbhet/uthållighet, rumsuppfattning/avståndsbedömning samt simultankapacitet medan de viktigaste värderingarna var tydlighet i kommunikationen, noggrannhet/ordningsamhet och trygghet/säkerhet. Rekommendationen är att uppdatera befintlig arbetskravspecifikation och att se över bruket av testbatteri vid urval och nyanställning för att möjliggöra bättre matchning mellan arbetskrav och individ..

Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Inledning och bakgrund: Klimatet på arbetsmarknaden är hårt i dag på grund av en rådande lågkonjunktur och det blir allt viktigare för arbetssökande inom den konkurrenskraftiga arbetsmarknaden att bygga upp sitt personliga varumärke med egenskaper som ger positiva associationer.Syfte: Att kvantifiera de egenskaper som förmedlats i platsannonser för att kunna ge riktlinjer om vilka egenskaper som oftast förekom och därmed blir viktiga för arbetssökande att se över och bygga upp i deras personliga varumärke samt göra en jämförelse av resultatet mellan olika yrkesområden.Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ innehållsanalys genomförts på ett urval platsannonser från Arbetsförmedlingens hemsida för att få fram de personliga egenskaper som har angetts som önskemål.Resultat: Resultatet visar att de oftast förekommande önskemålen hos arbetsgivarna om vad de arbetssökandes personliga varumärke ska innehålla är att personen kan visa sig självständig och självgående. Beroende på yrkesområde finns det sedan olika önskemål hos arbetsgivarna. Det näst vanligaste önskemålet hos arbetsgivare totalt sett är att personen kan uppvisa att denne är en lagspelare och besitter en god samarbetsförmåga. Om personen söker arbete inom kultur, media och design ska denne vara kreativ, initiativrik och idérik. Detta skiljer sig mot en person som arbetar inom ekonomi, administration och juridik.