Den här uppsatsen tar avstamp i en personlig erfarenhet av när representationen på sociala medierorsakat konsekvenser i den fysiska världen. Uppsatsen undersöker, genom en autoetnografiskmetod, processer för normerande tillhörighet inom speciella diskurser. I texten användsmusikgenren Black Metal som exempel för att visa hur normer styr och kontrollerar socialthandlingsutrymme för kvinnor. Begrepp som används för att beskriva dessa processer kommer frånErving Goffman och har kallats för det dramaturgiska perspektivet. Begreppen används vidare iarbetet som verktyg i det gestaltande arbetet där normer för subjektspositioner undersöks iiscensatta fotografier..

Vi har med vårt arbete Förskollärares syn på barns fria lek, haft som syfte att studera hur förskollärare ute i verksamheten ser på den fria leken och dess betydelse för barns utveckling. Vi undersökte om förskollärare såg den fria leken som ett sätt att främja barnens utveckling eller om de såg den som ett tidsfördriv. Våra frågeställningar blev därför: Hur tänker förskollärarna kring begreppet fri lek? Hur använder förskollärarna sig av den fria leken i arbetet med barnen? För att uppnå vårt syfte valde vi att intervjua fyra förskollärare, vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer, då vi ville att de skulle förklara sina tankar med egna ord. I resultatet hittade vi likheter och olikheter.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

En intervjustudie genomfördes på ett urval av åtta kadetter, studerande på Försvarshögskolans taktiskt-operativa officersprogram. Kadetterna hade alla en gemensam bakgrund från grundutbildningen likväl som från en internationell insats. Den semistrukturerade intervjun syftade till att finna de faktorer vilka påverkade dem att söka internationell tjänst och officersutbildning. Resultatet av studien visade att det var en mängd motivationsfaktorer vilka samverkade för att de intervjuade skulle söka internationell tjänst och sedan officersutbildningen. Motivationsfaktorerna kunde delas in i två kategorier, nödvändiga motivationsfaktorer och engagerande motivationsfaktorer.

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom, som främst drabbar motorik, men även kan påverka psykosociala och kognitiva funktioner. Studiens syfte var att kartlägga aktiviteter och upplevd delaktighet hos en grupp personer med Parkinsons sjukdom (n = 10). En semistrukturerad intervju gjordes med genomgång av aktiviteter under ett dygn. Data analyserades utifrån aktivitets- och delaktighetsdomänerna i ICF. Jämförelse med tidigare forskningsresultat visade att personerna i den aktuella undersökningsgruppen ägnade mer tid åt personlig vård, men mindre tid åt vila och TV-tittande.

Ett miljötänkande har uppkommit under de senaste decennierna, detta har gjort att byar med mål att vara helt ekologiska har arbetats fram, ekobyar. Efter teori- och empiristudier i ämnena ekologiskt byggande, och ekobyar har en specifik ekoby, föreslagits. Studierna har skett i en begränsad del av ekologiskt byggande, de delar som tas upp i examensarbetet Hållbar utveckling? ekologisk bebyggelse är, Kretslopp, Byggnadsmaterial, Platsens förutsättningar, Gemenskap, Förnybar värme respektive Mat och odling. .

Denna studie baseras på förskollärares uppfattningar kring lek och lekens betydelse för barns utveckling. Studien belyser även hur förskollärare uppfattar den egna rollen i barns lek. I denna kvalitativa studie har intervjuer använts som metod där sex förskollärare intervjuades. Resultatet visar att lek och lärande bildar en helhet där leken inte kan skiljas ifrån barnens utveckling. Resultatet visar även att förskollärare bör respektera barns lek, men att gränsen i förhållande till att stödja eller styra barns lek är svår att urskilja.

Arbetet behandlar barnets rörelsebehov och den grovmotoriska utvecklingen för barn mellan ett till fem år. Likaså behandlas förskolans inredning och utrustning i ute och innemiljön och vilken betydelse den kan ha för barnets grovmotoriska utveckling. De två iakttagelserna som gjordes beskriver hur miljön i två förskolor i två kommuner planeras och utrustas. Intervjuerna belyser skolledningens uppfattningar om fastighetens begränsningar och möjligheter för barns grovmotoriska rörelse i de två förskolorna. Resultatet visar bland annat att det skiljer sig bland kommunerna när det gäller utformning och planering av förskolors ute- och innemiljö.

Det är ett stort antal kommuner som inte klarat av sitt ansvar att verkställa samtliga beslut om insatsen kontaktperson enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är kommunerna som rekryterar kontaktpersoner och de i sin tur utför sitt uppdrag på ideell basis. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka, beskriva och jämföra två föreställningar och studera vilka likheter och skillnader som finns, för att få fram förklaringsmodeller till varför kommunerna inte klarar av att verkställa samtliga beslut. Det som undersökts är, vad kontaktpersonens utbyte är i uppdraget och hur de uppfattar att de genom insatsen skapar delaktighet för brukaren.De två teoretiska perspektiv och det centrala begrepp som stöder uppsatsens syfte och problemformulering är organisationsteori, utbytesteori och delaktighet. Teorierna och det centrala begreppet fungerar också som stöd för analysen och de slutsatser som presenteras i uppsatsens avslutande del.

Den tekniska och medicinska utvecklingen inom intensivvård har inneburit att intensivvårdsjuksköterskors ställs inför allt högre krav. Intensivvårdssjuksköterskor förväntas ha unika tekniska färdigheter, medicinsk omvårdnadskompetens och förmåga att bemöta patienter och deras närstående i akuta situationer. Syftet med studien var att beskriva hur erfarna intensivvårdssjuksköterskor utvecklas i yrkesrollen. Nio intensivvårdssjuksköterskor från två intensivvårdsavdelningar i Norrbotten intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys.

I denna uppsats undersöks elva nybörjarelevers grammatiska utveckling under de tolv första veckorna. Den grammatiska utvecklingen analyseras utifrån tre modeller för grammatisk utveckling, Pienemanns processbarhetsteori, performansanalys och Axelssons nominalfras-modell. Fem texter från varje deltagare analyseras. Syftet är att undersöka hur långt på de tre olika nivåskalorna deltagarna når efter tolv veckor. I enlighet med processbarhetsteorin klarar alla deltagare nivå 3 och två deltagare presterar nivå 4; en av dem vid två tillfällen och en av dem vid ett tillfälle.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka musikens betydelse för förskolebarnens allmänna utveckling. Med intervjuer och observationer på fyra förskolor i Skåne län har jag undersökt vilken betydelse pedagogerna anser att musiken har för förskolebarnens allmänna utveckling, hur de använder musiken i sitt arbete, samt i vilket syfte. Sammanfattningsvis tyder mina resultat på att musik har stor betydelse för barnens utveckling såväl språkligt som motoriskt. Under intervjuerna framkom att pedagogerna avsiktligt använder musiken både som metod och som verktyg för att stimulera utvecklingen av framförallt språk och motorik. En annan viktig anledning till att använda musik i förskolan, är att den skapar glädje och gemenskap i barngruppen.

Slutsatsen efter genomfört arbetet är att Örebro Bostäder AB bland annat har en önskvärd image av Vivalla som ett område med en unik och personlig omgivning med mindre individuella bostadsområden där det finns något för alla smaker. I Markbacken vill Öbo behålla och förstärka en image av variation, där allt från barnfamiljer till den som söker ett lite mer exklusivt boende skall lockas. Vidare har undersökningen visat att dessa önskvärda imager främst förmedlas via mun till mun-metoden, massmedia, samhälleliga åtgärder och events..

Informanterna beskrev i huvudsak det organisatoriska stödet och den utveckling som varit som positiv. Denna utveckling, med mindre machokultur tros ha kunnat vara en bidragande orsak till att stödet är mer accepterat och efterfrågas i större grad än tidigare. Vidare framgick vikten av återkoppling till händelsen. Den familjära gemenskapen med kollegan utgjorde ett stort, indirekt organisatoriskt stöd..

Anknytningen mellan förälder och barn utgör en viktig del för barnets fortsatta utveckling i livet. Inom familjevård möter kliniker föräldrar som är i behov av extra stöd i föräldraskapet. Det är viktigt att kliniker uppmärksammar och bedömer om eventuella riskfaktorer i föräldraförmåga föreligger för att kunna erbjuda insatser som ökar möjligheten för att det väntade barnet utvecklas gynnsamt. Utifrån åtta intervjuer med kliniker, familjebehandlare och barnmorskor, som möter blivande föräldrar har studiens syfte undersökts, vilken vikt som inom familjevård tillskrivs anknytningsperspektivet i barnets första levnadsfas. Vidare syftar studien till att ta del av verksamma socionomers, inom familjebehandling, och barnmorskors kunskap och erfarenheter kring att tidigt uppmärksamma och bedöma föräldrars förmåga att knyta an till sitt väntade barn.