Syftet med denna studie är att bidra med en fördjupad förståelse för pedagogers val i planering och genomförande av musikaktiviteter, samt hur dessa val skapar förutsättningar för barns utveckling och lärande. En central del i studien är hur förskollärares förhållningssätt till musik påverkar deras arbetssätt. Studien bygger på en kvalitativ ansatsochmetoden som ligger till grund är semistrukturerade intervjuer. I undersökningen har fyra utbildade förskollärare medverkat. Resultat och analys av de genomförda intervjuerna visar att samtliga medverkande förskollärare använder sig av musik i förskolan, mer eller mindre.Det framkom olika aspekter som påverkar pedagogens arbete med musik i förskolan, bland annat tidigare erfarenheter och intressen.Informanterna redogör för att musiken kan stimulera barns utveckling och lärandepå flera plan.

Bakgrund: Ett detaljhandelsföretags arbete med hållbar utveckling skulle kunna förbättra villkoren i produktionsleden. De kan säkerställa att villkoren i leverantörskedjan inte bidrar till miljöförstöring eller kränker mänskliga rättigheter. Ett detaljhandelsföretags arbete inom hållbarhet skulle kunna möta kunders krav på att produkter är tillverkade under miljömässiga och anständiga sociala villkor. Ett företag som arbetar med hållbar utveckling skulle kunna öka lönsamheten och konkurrenskraften på olika sätt. En hållbarhetsstrategi skulle kunna minska risker för negativ publicitet som påverkar imagen.

Mänsklig kompetens och motivation hos anställda är några av flera viktiga delar i en framgångsrik organisation. Genom att fokusera på både individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framåt. Motivation är viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer på ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan använda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, två avdelningschefer och 3 sektionschefer.

Enligt Lgr 11 ska ett miljöperspektiv på undervisningen låta eleverna utveckla egna förhållningssätt både till närmiljö men även i ett globalt miljöperspektiv. Dessutom ska undervisningen visa på hur samhället och vi själva kan utvecklas för att skapa en hållbar utveckling (Lgr 11). Utifrån denna formulering är syftet för uppsatsen att undersöka lärare tänker kring undervisning om hållbar utveckling.Det empiriska material som använts för att nå syftet har tagit fram med hjälp av kvalitativa intervjuer. Utifrån dessa intervjuer har vi analyserat fram teman med utgångspunkt i våra frågeställningar och därifrån olika kategorier i vilka lärarnas analyserade svar har placerats in. Vi har sedan diskuterat våra resultat och kopplat dessa till tidigare forskning i ämnet.Vi intervjuade åtta låg- och mellanstadielärare på sex olika stora skolor.

Syftet med examensarbete är att undersöka tre bildlärares förställningar om fenomenet hållbar utveckling samt utforska hur de omsätter detta till en konkret verklighet i klassrummet för elever. Syftet är också att undersöka vilka betydelser begreppet hållbar utveckling har för bildlärarna i deras pedagogiska uppgifter. Genom studien vill jag erbjuda ett empiriskt bidrag om bildundervisning för hållbar utveckling. Jag har valt en kvalitativ inriktning på studien och anser ett hermeneutiskt förhållningssätt är rimligt att använda i arbetet i syfte att förstå och tolka lärares utsagor. Resultatet av tolkningen visar att ett mer utvecklat förhållningssätt till utbildning för hållbar utveckling är att genomföra ämnesövergripande arbete i skola.

Bakgrund: Ordet cancer är för många ångestladdat och innebär detsamma som döden. När ett barn finns som närstående väcker det mycket känslor hos de som finns i familjens omgivning, men även hos vårdpersonalen. Sjuksköterskan kan stöta på svåra situationer där etiska dilemman kan uppstå då föräldrarnas vilja kan skilja sig från vad lagen säger.Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att möta barn vars cancersjuka förälder genomgått kurativ behandling.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats där informationen inhämtades genom fyra gruppintervjuer med två-tre personer i varje. Materialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheim (2012) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Studiens resultat visade på att sjuksköterskorna upplevde svårigheter i att möta barn och då framförallt barn i tonåren. Vikten av att finna tid till bearbetning av sina känslor med kollegor framkom samt en Personlig utveckling genom att lära sig av varandra.Slutsats: Det är sjuksköterskan som bör ta första steget i mötet med barnen.

Denna empiriska studie gjordes i syfte att ta reda på vilka framtida utmaningar arbetsgivare ställs inför då de ska locka till sig och rekrytera 80-talister som arbetstagare och medarbetare. För att få reda på detta så ställdes frågorna; Vad finner 80-talister attraktivt i ett kommande arbete? och Vilka motivationsfaktorer påverkar 80-talisterna i arbetslivet? Undersökningen gjordes med en kvantitativ metod i form av en enkät och på ett deskriptivt vis har resultatet av studien redovisats med hjälp av text och diagram. Studien har en deduktiv ansats och som teoretisk utgångspunkt har Kaufmann och Kaufmanns inre och yttre arbetsvärden samt Mitchell och Larsons syntesmodell om motivation använts. Tidigare studier och forskning kring 80-talisters värderingar och motivation till arbetslivet har tagits fram för att kunna möjliggöra kopplingar till empiri.

Uppsatsens syfte är att undersöka högstadieelevers syn på läsning, både allmänt och skönlitterärt. Syftet är även att försöka utröna om eventuella skillnader och likheter kan identifieras vad gäller tjejer och killar, där frågeställningarna rör synen på läsning och resultatets didaktiska värde. Uppsatsen bygger på två teoretiska utgångspunkter, vilka är litteracitet och genus.Begrepp av värde, litteracitet och genus presenteras före bakgrunden. I enlighet med genusteorin betraktas tjejer och killar som en grupp individer framför två separata grupper. Bakgrunden koncentrerar på läsning kopplat till skolan, samt tidigare forskning på litteratur och skola med ett genusperspektiv.Undersökningsmaterialet består av tre undersökningsgrupper från tre olika skolor.

I samarbete med Skanska Sverige AB, Region Hus Stockholm Bostäder har detta examensarbete upprättats. Examensarbetet handlar om bedömning och uppföljning av de allmänna kostnaderna, (AK), inom regionen.  Inom husbyggnation är de allmänna kostnaderna en del av projektets totalkostnad och är i de flesta fall svåra att beräkna. Delar av Region Hus Stockholm Bostäder har arbetat med att ta fram erfarenhetsvärden och nyckeltal, för att få ökade kunskaper om AK i projekten och därigenom underlätta bedömningarna för prissättning i kommande projekt. Syftet är att försöka bidra till högre produktivitet genom att göra bättre bedömning, uppföljning och erfarenhetsåterföring med hjälp rekommendationer. Målet är ta fram en generell beskrivning av en rekommenderad arbetsrutin som ska ha en ?best practice? funktion för framtida arbeten.

Syftet med denna studie är att undersöka om det går att synliggöra barns utveckling och lärande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker även hur RUS-modellen förhåller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som använts i genomförandet av studien består av fyra kvalitativa intervjuer på två förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgångspunkter som vi utgått ifrån har till största del behandlat barns språkutveckling men vi har även belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter när det gäller flerspråkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra är en förlegad syn på barns utveckling. Nyckelord: språkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Syftet med studien var att ta reda på vad en dramakurs kan ha för betydelse för deltagarna i ett arbetsmarknadsprojekt och hur kursen upplevdes, då forskning kring deltagarnas upplevelser i arbetsmarknadsprojekt eftersöks. Det mer övergripande syftet var att öka medvetenheten om vad som kan vara betydelsefullt i mötet med deltagare och vad dramapedagogik eventuellt kan tillföra i liknande arbetsmarknadsprojekt. Frågeställningarna var: Vilka faktorer har betydelse för deltagarnas upplevelser av kursen och utifrån det, vad kan dramapedagogik ha för betydelse i ett arbetsmarknadsprojekt? Studien är inspirerad av en etnografisk ansats och bygger på deltagande observationer och ostrukturerade och strukturerade samtal (intervjuer) med deltagare. Resultatdelen består av deltagande observationer i dramakursen samt intervjuer med deltagarna och är beskrivande, berättande, tolkande och analyserande.

Syfte: Syftet är att ur ett sociokulturellt perspektiv belysa några dramapedagogersuppfattning om den svenska dramapedagogikens utveckling.Teori: Vi har utgått från Bourdieus system inom sociokultur med det svenska samhället somdet sociala rum, inom vilket svensk dramapedagogik är ett eget fält med yrkesverksammadramapedagoger som fältets agenter.Metod: Metoder som använts är mailintervjuer med fem dramapedagoger.Resultat och slutsats: Det som framkommit från intervjuerna är att dramapedagogiken fåtthöjd status, ett breddat arbetsfält samt till viss del förändrade definitioner om vaddramapedagogik är. Fler dramapedagoger jobbar nu som egna företagare inomverksamhetsområden som kan tyckas ligga långt från det fält där dramapedagogikenursprungligen kom till i Sverige.Nyckelord: Dramapedagogik, dramapedagog, utveckling, status, Bourdieu, fält, habitus.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur personal i förskolan arbetar med relationsskapande och vilken betydelse samspel har i verksamheten. Det är en kvalitativ undersökning där både enkäter och observationer har använts på fem olika förskolor i Sverige för att synliggöra personalens arbetssätt kring relationer och samspel. Resultatet visade att samspel och relationer har en betydande roll för barns utveckling och lärande. Några begrepp som personalen beskrev som värdefulla för att relationer ska byggas och utvecklas var trygghet, lyhördhet, delaktighet och att utgå ifrån varje individ. En slutsats är att relationer är en ständigt pågående process i förskolans verksamhet och att samspel har en betydande inverkan på relationers utveckling..

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur elever i Australien tänker kring begreppethållbar utveckling med tanke på landets känsliga och unika ekosystem, klimatrelaterade problemsamt långa transportavstånd. Som metod använde vi oss av samtalsintervjuer ochdirektobservationer och utförde dessa på de skolor och utbildningscentrum vi besökte. Vi valdeframförallt att intervjua elever, men även pedagoger för att förhoppningsvis få en mer nyansrikbild och förståelse för elevernas sätt att svara. Med denna uppsats fick vi uppfattningen att fleraelever faktiskt har en nära relation samt en vidsyn och förståelse för begreppet hållbarutvecklings många sidor. Många elever kan också se samband mellan orsak, konsekvenser ochåtgärder för de miljöproblem som finns i Australien.

Denna uppsats syftar till att kartlägga religionsämnets utveckling i Sverige från 1950-tal till 1990-tal genom att undersöka och jämföra styrdokument och läromedel från dessa årtionden. Resultatet visar att ämnet har gått från att vara konfessionellt i kristen mening till att bli icke-konfessionellt. Detta yttrar sig genom ökad objektivitet och neutralitet i läromedlens beskrivning av kristendomen. Undersökningen visar också att ämnets omfång har ökat från att vara enbart kristendomslära till att innefatta både andra religioner samt livskunskap. Uppsatsförfattarna ger här också sin framtidsprognos av en trolig förändring av ämnet samt sin vision om en önskad utveckling..