I Sverige drabbas varje år ca 150 000 personer av någon form av demenssjukdom. Demenssjukdom innebär vanligen minnesstörningar och personlighetsförändringar för dem som drabbas. Ur ett systemteoretiskt perspektiv påverkas även anhöriga när någon insjuknar i sjukdom och de anhöriga till personer med demenssjukdom kan få omorganisera hela sin vardag för att upprätthålla den tillvaro de lever i. Syftet var att beskriva anhörigas upplevda erfarenheter kring att leva med en person med demenssjukdom. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie.

Detta är en uppsats baserad på fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benämna stad X för att säkerställa dess anonymitet. Syftet med denna uppsats är attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gällande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stängas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

Studiens innehåll: Syftet med studien har varit att undersöka vad som motiverar undersköterskor att avancera till chefspositioner samt hur de som chefer upplever och hanterar sin yrkesroll. Studien omfattar chefer som tidigare arbetat som undersköterskor i samma eller i en verksamhet liknande den där de nu innehar en chefsposition. Följande frågeställningar har använts:? Vad motiverar individen att ta steget från undersköterska till chef? ? Hur används undersköterskekompetensen i chefsyrket?? Hur upplever och hanterar cheferna ledarollen?För att besvara dessa frågeställningar har en kvalitativ metod använts. Empirin har samlats in genom intervjuer med sex chefer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen med för studien lämpliga bakgrunder.

Syftet med denna studie är att kartlägga de olika möjligheter som finns för utveckling av Kalmarsundsparken i framtiden. För att få bästa möjliga utfall i vår studie har ansatsen därför varit induktiv då vi valde att studera verkligheten, utan att styras av redan befintliga teorier. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer och deltagande observation som sedan analyserades och kompletterades med väsentliga teorier, diverse artiklar, forskningsrapporter samt relevanta hemsidor. ?SUNDIS?-projektet och Destination Kalmar AB:s förslag är endast en, av många, möjligheter på hur en utveckling av Kalmarsundsparken kan utföras i framtiden. .

Denna studie behandlar interaktionen som uppstår mellan ledare ochmedarbetare i arbetet med lärande och utveckling i arbetslivet, genomupplevelser från ledare som arbetar med det. Lärande och utveckling avpersonal i arbetet är ett intresseområde för organisationers utveckling, ochatt se ledarperspektivet växer alltmer. Forskning som behandlar ledarensperspektiv i utvecklingen blir alltmer vanligt, där man belyser ledarskapetsbetydelse för utvecklingen. Syftet med denna studie är att få ökad förståelseför hur ledare som arbetar med medarbetarnas lärande och utveckling påarbetet upplever interaktionen till dem i arbetsprocesserna. Genom enhermeneutisk ansats där fyra ledare beskrivit sina upplevelser i form avkvalitativa intervjuer har jag besvarat frågeställningen ?Hur uppleverledaren interaktionen med medarbetarna i arbetsprocesser i relation tillderas lärande och utveckling??.

Detta är en fenomenologisk studie där jag med utgångspunkt i ett socialpsykologisktperspektiv undersöker hur känslor av skam och stolthet kommer till uttryck i utsagor omsjälvbild. Mitt material utgörs av fokusgruppsintervjuer där enhetschefer i Stockholms Stadutvärderar sitt deltagande i grupphandledning ur ett ledarskapsperspektiv. Materialet är endel i ett större forskningsprojekt kallat Stockholmsprojektet där Kompetensfonden,Riddarfjärden AB och Karolinska Institutet samarbetade. Mitt teoretiska ramverk har ettsociologiskt perspektiv med teorier kring social interaktion, sociala band och system.För att öka förståelsen av chefers ?inre? perspektiv har jag utifrån transkriberadefokusgruppssamtal, som handlar om erfarenhet av deltagande i chefsgruppshandledning,undersökt hur chefer uttrycker vad som format förändrad självbild och påverkat derasväxande i sitt ledarskap.

Den här studien handlar om hur ungdomars sociala relationer formas och hur de upplever att deras självkänsla påverkas genom att vara kontinuerligt aktiva i drama. Vi, Zara och Anna, har båda läst Kultur, Medier och Estetik (KME) som huvudämne och har ett intresse i att fördjupa oss hur vida våra kunskaper kan komma till användning i våra framtida yrken som pedagoger. KME grundar sig i att utveckla kunskaper och kommunikativa förmågor genom ett vidgat språkbegrepp, med utgångspunkt i estetisk gestaltning och kommunikation. Lgr 11, läroplan för grundskola, förskolekassen och fritidshemmet, uttrycker att skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.

Syftet med denna studie är att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan användas inom utbildning för hållbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strävan efter att bidra med ny forskning för området utbildning för hållbar utveckling inom förskolan, då det är ett tunt utforskat område.Resultatet av studien är att den antropocentriska natursynen dominerat i båda filmerna, men att de samtidigt ifrågasätts mellan raderna. Slutsatsen av studien är att innehållet i filmerna går att använda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..

Sverige har kommit att förändras i takt med att inflyttningen av folk av annan etnicitet och kulturer har ökat på senare decennier. Sverige har nuförtiden en kulturell och etnisk mångfald som är ett resultat avkrissituationer i omvärlden och där Sverige har kommit att bli ett nytt hem för många. Konsumenterna i Sverige är med andra ord inte lika homogena som förr. Samtidigt har marknadsföringen genomgått ett paradigmskifte där professionella har alltmer gått från transaktionsmarknadsföring till relationsmarknadsföring där allt större tyngd sätts på att känna kunden ochskapa en tillit och en förtroendeingivande relation med denne. Direktmarknadsföring är den metodik som vi har utgått ifrån inomrelationsmarknadsföringen.

Denna studie lyfter fram fyra pedagogers tankar kring högläsningens betydelse för utveckling av det svenska språket hos barn med annat modersmål. För studien intervjuades fyra förskollärare som arbetar på olika förskolor belägna i en mångkulturell förort i mellersta Sverige. Resultatet visar att högläsning förekommer i förskolorna som medverkar i denna studie och att samtliga pedagoger har en medvetenhet kring hur viktigt det är med ett befrämjande arbete för att utveckla flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket genom högläsning som arbetssätt.Med detta arbete önskas det kunna ge en bild av hur förskollärare ser på arbetet med högläsning för att gynna flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket..

BAKGRUND:Utomhuspedagogik är något vi uppmärksammat bli mer och mer vanligt att arbeta med runt om på förskolorna. Dock blir utflykterna i förskolorna färre, och utemiljöerna blir begränsade av olika faktorer. Förskolegården blir då allt viktigare för barns intellektuella förståelse för sin närmiljö. Att arbeta i utomhusmiljön är ett processinriktat arbetssätt där miljön blir till en medupptäckare i barnens lek, lärande och utveckling. Det utmanar pedagogens roll och ställer krav på de miljöer som förskolan erbjuder.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan resonerar kring användandet av utomhuspedagogik och utomhusmiljö som ett pedagogiskt verktyg för barns utveckling och lärande.METOD:Vår studie utgår från en kvalitativ metod.

I vårt utvecklingsarbete valde vi att fokusera på miljöperspektivet och det sociala perspektivet inom hållbar utveckling. Utifrån miljöaspekten fokuserade vi på återvinning och utifrån den sociala aspekten fokuserade vi på Barnkonventionen. Vårt syfte med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla/stärka elevernas medvetenhet inom hållbar utveckling avseende miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Vi valde att genomföra vårt utvecklingsarbete som en aktionsforskning. Som metod använde vi oss av observationer, intervjuer samt loggboksanteckningar.

Läsåret 2000/01 startade, på uppdrag av regeringen, en femårig försöksverksamhet som innebar att frivilliga grundskolor i Sverige skulle arbeta utan timplan. Här har fyra berörda musiklärare fått komma till tals om hur försöket påverkat dem och deras undervisning..

Cochleaimplantat (CI) är ett tekniskt hjälpmedel som ges till personer med dövhet eller grav hörselnedsättning. Ett CI kan hos barn ge en möjlighet till ökad utveckling av kognitiva och språkliga förmågor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och språkliga förmågor hos barn med CI. Studien är en del av en longitudinell studie som tidigare genomförts 2007 och 2008. Deltagarna var sju barn med CI mellan 8;8 och 14;5 år.

Sammanfattning Bakgrund: Barn i förskolan vistas en stor del av sin dag på förskolegården, därför bör denna ges betydelse och innehåll. Barn behöver lära sig i naturliga och flexibla miljöer för att det skall bli ett meningsfullt lärande. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön. Syfte: Syftet är att ta reda på hur pedagoger resonerar om förskolans utemiljö, förskolegården, hur de använder den och vilken betydelse de anser den har för barns lärande och utveckling. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har använts, där sju verk- samma pedagoger i förskolan har intervjuats.