Genom en transitivitetsanalys och en analys av språkhandlingar samt textjag och textdu har jag undersökt hur bloggare och bloggläsare använder sig av språket för att skapa relation och identifiera sig med varandra i två av Sveriges största bloggar, Blondinbella och Kissie. I undersökningen tar jag mig an två blogginlägg samt femton kommentarer från vardera av de två bloggarna.Resultatet visar att blogginlägg och bloggkommentarer innehåller merparten materiella processer vilket innebär att blogginlägg och bloggkommentarer är förankrade i tid och rum, resultatet visar också att förstadeltagaren är av personlig karaktär. Av resultatet framkom att blogginlägg och bloggkommentarer byggs upp med hjälp av påståenden som förväntas accepteras eller ifrågasättas, av textens mottagare men även ett antal uppmaningar och frågor som kräver handling av den som uppmanas eller tillfrågas. En analys av blogginläggen och bloggkommentarernas textjag och textdu visade att ett vanligt sätt för bloggare och bloggläsare att markera sin egen närvaro i texten är genom användningen at pronomenet jag medan ett vanligt sätt att tilltala någon är genom användningen av pronomenet du.Efter genomförd textanalys kunde jag konstatera att språket spelar en direkt avgörande roll i relationen mellan blogg och bloggläsare och även hur dessa identifierar sig med varandra. Relationen mellan bloggare och bloggläsare är av personlig karaktär och byggs upp genom att människor delar personliga erfarenheter, kunskaper, känslor eller tankar med varandra men även genom att bloggare och bloggläsare tilltalar varandra direkt.

Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

Frågeställningen för den här studien är: ?Hur fungerar samverkan inom räddningstjänsten vid en räddningsinsats i Stockholms län??. Intervjuer av kvalitativ art har genomförts med personer på olika ledningspositioner vilka arbetar inom de olika räddningstjänsterna i området. Resultatet av intervjuerna presenteras utifrån en modell som är framtagen av en händelseprocess av en tänkt olycka (Figur 9). Att kunna larma varandras styrkor kortar sannolikt larmhanteringstiden.

Den här studien belyser vilken betydelse de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen har, både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Den belyser också vägledningens betydelse i samband med ansökan. Den empiriska studien har genomförts i Nässjö kommun. Det material som har använts består av en intervju med ett kommunalråd i Nässjö. En intervju med en studie- och yrkesvägledare som är verksam inom den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö. Samt en enkätundersökning som består av svar från 35 individer som alla har gått en restaurangutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö, någon gång mellan år 2002 och 2005. Resultatet visar att yrkesutbildningarna har betydelse både för individ och samhälle. Restaurangutbildningen har haft stor betydelse för individen, främst för att den har gett nya kunskaper och erfarenheter.

I detta arbete har vi haft som syfte att utreda om det postmoderna samhällets värderingar skapar ett behov av att förändra vägledningen i riktning mot en holistiskt inriktad vägledning, i arbetet betecknad som Personlig vägledning. Resultatet i arbetet tycker vi visar att det föreligger ett sådant behov. Mycket talar för att vi till stora delar redan lever i det postmoderna samhället och därför anser vi att det är angeläget att vi i vägledningskretsar diskuterar detta vidare. Vi vill även se fortsatt forskning inom området av samma skäl. Arbetet bygger på litteraturstudier och som teoretisk grund ligger Konstruktivistisk vägledning..

Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en grupp feminister upplever att de bemöts när de benämner sig själva som feminister inför andra, samt vilka strategier och metoder de har för att hantera eventuellt negativa reaktioner som nidbilden av "feministen" som "manshatare". Vidare ska uppsatsen ge kunskap om hur feministisk identitet kan skapas och formas via mediebruk och i kamp med andra individer och/eller grupper..

Denna studie syfte var att undersöka hur synen på funktionshinder och sexualitet ger uttryck i Sverige bland personer som arbetar med individer med funktionshinder samt hos individer med funktionshinder. För att ta reda på dessa synsätt har en diskursanalys använts som både ett metodologiskt angreppssätt samt ett analytiskt redskap. Studiens empiriska material består av tre stycken semistrukturerade intervjuer med fyra personer som arbetar direkt med individer med funktionshinder samt med personer som arbetar med frågor som rör ämnet funktionshinder och sexualitet. Empirin i studien består även av internetobservationer på internetforumet funktionshinder.se..

This study focuses on the influence a user may have over his or her welfare service, personal assistance. A county, an assistance firm and a user cooperative are compared with the thesis that the organisation that surrounds the users shapes the possibilities the user have to influence his or her personal assistance. There are questions that try to answer if there are outspoken social goals within each organisation. Questions regarding influence of the user when she or he is choosing the assistance provider and the users possibility to influence and his or her power to decide who and when anyone works as an assistant are asked..

Syftet med denna studie är att skapa en definition av begreppet praktisk kunskap. För att uppnå detta har en litteraturstudie genomförts, i vilken elva relevanta filosofer och deras teorier har belysts. I analysen utkristalliserades åtta olika komponenter i praktisk kunskap. Det råder konsensus dessa filosofer emellan om att denna är kopplad till handling och/eller är grundad på erfarenhet. Den praktiska kunskapen är kontextualiserad och i vissa avseenden råder det ett dialektiskt förhållande mellan teori och praktik.

Visionen om hållbar utveckling är komplex, men trots detta ska slöjdundervisningen enligt Skolverket bidra till att eleverna utvecklar kunskaper som främjar en hållbar utveckling.Uppsatsens syfte är att belysa förutsättningar för meningsskapandet ifråga om hållbar utveckling i slöjdämnet. Den första delen är klargörande: diskurser identifieras i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdämnet. Därefter diskuteras potentiella konsekvenser i form av möjligheter och begränsningar med fokus på undervisningen och hållbar utveckling.Uppsatsens problemformuleringar är:1. Hur konstitueras slöjdämnet i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdämnet?2.

Titel: Ett varumärke inom ett varumärkeNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Jenny Jansson och Linnea MohlénHandledare: Jonas KågströmDatum: 2014 ? Maj Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka utmaningar en fastighetsmäklare ställs inför i skapandet av ett personligt varumärke, inom en franchiseorganisation. Metod: I denna studie har data genererats genom att en webb-baserad enkätundersökning skickats ut via e-mail. Enkäten skickades ut till 1 700 verksamma fastighetsmäklare inom fyra olika franchiseorganisationer. Det insamlade materialet analyserades sedan i statistikprogrammet SPSS, de analyser som genomfördes var korrelationsanalys, faktoranalys och klusteranalys. Resultat & slutsats: Denna studie har funnit att det finns två grupperingar inom den berörda urvalsgruppen. Den ena gruppen föredrar att marknadsföra det personliga varumärket och den andra gruppen föredrar att marknadsföra företaget de representerar.

Purpose/Aim: We have a right to freedom of the press, but we do also have a right not to be exposed to slander, we have a right to not be insulted. A study about this rights and crimes in the swedish law.Material/Method: literature, Internet, cases, Commission of Inquiry's recommendation. A qualitative research methodMain results: There is a very strong freedom of the press in the Swedish constitution. Mostly it stands immovable. The freedom of press can be restricted in case of slander.

Att väcka intresse och få konsumenterna att konsumera är idag en del i många företag. Där av har marknadsföringen blivit en viktig del i många företag för att påverka konsumenterna. Ett bra pris eller en bra produkt räcker inte idag för att locka och påverka sin målgrupp. Marknadsföringen måste nå ut till sin tänkta målgrupp för att de ska kunna se vad man erbjuder och på så vis fånga deras uppmärksamhet. Uppsatsens undersökning bygger på en personlig intervju med syfte till att ta reda på deras inställning till marknadsföring.

I dagsläget finns det inget enhetligt regelverk gällande specifikt drogtester i den privata och offentliga sektorn. Den aktuella frågeställningen, hur skiljer sig arbetsgivarens rätt att drogtesta sina anställda i privat respektive offentlig sektor har besvarats med hjälp av lagar, rättspraxis, förarbeten och annan litteratur. Grunden i uppsatsen är rättsfall från Arbetsdomstolen och Europadomstolen eftersom lagstiftning gällande drogtester saknas. Fem rättsfall berör den privata sektorn och två rättsfall berör den offentliga sektorn. I samtliga fall har Arbetsdomstolen gjort en intresseavvägning mellan arbetsgivarens rätt att drogtesta sina anställda och arbetstagarens rätt att skydda sin personliga integritet för att avgöra om arbetsgivaren har rätt att drogtesta sina anställda med hjälp av arbetsledningsrätten.