Var går egentligen gränsen mellan lärarens yrkesroll och dennes egna privata sfär? Utifrån min erfarenhet i början av mitt arbete som lärare att det var svårt att sätta en gräns för när arbetsveckan var slut och dessutom svårt att avsluta den med en känsla av att vara nöjd väcktes intresset för att utforska den gränsen. I uppsatsen har jag därför tittat närmare på hur stödet för en sådan avgränsning ser ut i de politiska styrdokumenten, arbetstidsavtalen och lärarens yrkesetik. Jag har också försökt ge en bild av hur konsekvenserna för läraren och dennes privata sfär ser ut under de förhållanden som råder idag. Resultatet visar att dessa gränsdragningar är vaga och att lärare idag har svårigheter att upprätthålla sin privata sfär och tillgodogöra sig de värden och funktioner som den rymmer.

Syftet med undersökningen har varit att belysa vad pedagoger har för syn på sin roll i bildochformskapande verksamhet i förskolan. Vi har funnit det viktigt att alla som arbetar iförskolan skall vara väl insatta i hur arbetet med bild- och formskapande kan påverka barnsutveckling. Vårt tillvägagångssätt för insamling av material har bestått av sex kvalitativaintervjuer med förskollärare som är verksamma i tre olika kommuner i södra Sverige.Resultatet har visat på att pedagogerna ser sin roll i bild- och formskapande som väldigtbetydelsefull. Genom att vara stöttande och utgå från barnen kan det ske både personlig- ochkunskapsutveckling hos barnen. Även pedagogernas utveckling är viktig eftersom det är desom ger barnen förutsättningarna för att utvecklas.

Personer som arbetar med human resource (HR) har ett samarbete med cheferna i organisationen. Föreliggande studie är kvalitativ, där personer som arbetar med HR beskriver bra ledarskap och hur de verkar för bra ledarskap inom organisationen, vilket även var studiens syfte att undersöka. Resultatet baserades på halvstrukturerade djupintervjuer med sex HR-personer. Resultaten tolkades genom en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Studien resulterade i åtta teman gällande beskrivning av bra ledarskap, vilka i diskussionen strukturerades upp till tre faktorer; personlig mognad, social kompetens och chefsförmåga.

Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie titta på TV4 Sveriges säljprocess av deras annonspaket Sumo, genom en modell bearbetad utifrån Roger Bests (2005) andelsutvecklingsträd (eng. Share Development Tree) samt marknadsföringssmixen (eng. Marketing Mix)utifrån Kotler et al. (2002).Metod: Metoden som har använts i denna uppsats är kvalitativ, då syftet var att göra en fallstudie av ett företag. En personlig semistrukturerad intervju med bandspelare genomfördes och två intervjuer via e-post gjordes då dessa två respondenter inte hade tid att träffas personligen.

Kvinnor upplever sig ha en högre grad av ohälsa jämfört med män samtidigt som de är sjukskrivna i högre omfattning. Jag ville ta reda på hur kvinnor upplever sin psykiska ohälsa och hur den lett fram till deras val att sjukskriva sig. Jag har utgått från min frågeställning; Vad kännetecknar kvinnors ohälsa? Vilka omständigheter i kvinnors omgivning kan kopplas till deras ohälsa? Vad innebär arbetslivet för kvinnors ohälsa? Hur medvetna var kvinnorna om sin egen ohälsa? Spelar ansvarstagande någon roll för kvinnors ohälsa och sjukskrivning? Jag har använt grundad teori som metod för mitt arbete då jag ville få fatt i kvinnornas egen bild av sin ohälsa, utan att utgå från någon bestämd teori. För att få fram detta har jag intervjuat sju kvinnor som alla är eller har varit sjukskrivna.

Smartphones blir en allt större del av vår vardag privat somyrkesmässigt. Genom smartphonen matas vi konstant av stora mängder information genom de appar som finns installerade på telefonen. IT-konsulter och utvecklare jobbar dagligen med att utveckla appar för många olika syften och ändamål och de står inför en svår uppgift när de designar dessa applikationer för att kunna möta sina kunders behov. Denna studie syftar till att undersöka typen av information som kunder efterfrågar. Hur denna information bör vara utformad för användning i appar på smartphones och att förklara varför ett visst utseende eller innehållsmängd på information kan vara bra eller dåligt att distribuera via appar. Studien genomförs med en kvalitativ datainsamlingsmetod där flera informanter intervjuas.

Uppsatsens syfte är att utifrån studenters konsumtionsbeteende undersöka om detaljhandeln kan förbättra servicemötet, och i så fall på vilket sätt.Vidare har den en induktiv ansats då uppsatsen tagit sin utgångspunkt från empirin. Kvalitativ metod används i form av intervjuer genomförda med elva studenter från två olika städer i södra Sverige, samt med fem butikschefer i nordvästra Skåne inom sällanköpshandeln.Slutsatsen är att produkten och varumärket avgör studenternas val av butik. Detaljhandeln tar inte tillvara på studenter som konsumenter, då de inte kan identifiera vem som är universitets ? eller högskolestudent, eftersom de inte skiljer sig från andra i samma åldersgrupp. Detaljhandeln kan förbättra servicemötet genom att skapa en relation till studenterna.

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt.

Sedan början på åttiotalet har intresset för företagskulturer och subkulturer ständigt ökat. I alla organisationer finns det både en enhetlig företagskultur och ofta ett flertal subkulturer. Subkulturer definieras i uppsatsen som mindre grupper i organisationen som har egna synsätt och värderingar som är specifika för just dem. En enkel fallstudie har genomförts på SEB i Nyköping där både företagskultur och subkultur har studerats på kundtjänstavdelningen samt på chefsnivå. Det framkomna resultatet är att det finns en enhetlig företagskultur som genomsyrar hela organisationen, vilket de själva utrycker som ?ONE SEB? samt att det även finns en subkultur bland de anställda på kundtjänstavdelning.

Undersökningens syfte är att studera olika perspektiv på föräldrarinflytande i grundskolan, statens, lärarens och föräldrarnas. Studien tar sin utgångspunkt i hur staten/samhället, lärarkåren och föräldrarna har motiverat och definerat begreppet inflytande. Jag har använt mig av tidningarna, Barn i Hem skola samhälle, Lärartidningen, Skolvärlden samt officiella tryck från riksdagen och regeringen. Jag har försökt att knyta min studie till Jörgen Habermas och Bo Rothtsteins teorier om förhållandet mellan offentligt och privat samt den kooperativa staten. Det som jag fann var att grundskolans innförande innebar en vidgning av skolpolitiken, och skolan fick ett större ansvar för fostran och socialutveckling.

Syftet med Barnahus är att barn som misstänkts blivit utsatt för våld eller övergrepp ska i en trygg och barnvänlig miljö förmedla sin upplevelse, samt hjälpa barnet genom stöd och insatser att bemästra utsattheten. Studien grundas på kvalitativa intervjuer som metod. Respondenterna som ingår i studien representerar Socialtjänsten, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Barnkliniken och Barn- och ungdomspsykiatrin. Resultatet presenterar samverkansparternas upplevelse av samverkans funktion, fördelar och brister, samt hur barnets rättigheter tillämpas i utredningsprocessen. Resultatet påvisar att respondenterna upplever samverkan i Barnahus som en möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling, och att samverkan över yrkesrollerna är en förutsättning för att tillgodose barnets behov av skydd och trygghet.

Empati är ett brett begrepp som är svårdefinierat, det är även svårt att veta vad som påverkar empatin. Diskussioner om hur våldsamma tv- och datorspel påverkar empatin negativt ökar. Denna studie undersöker sambandet mellan tv- och datorspel och empati där empati definieras som ett karaktärsdrag och en reaktion. Totalt deltog 485, varav 411 var kvinnor, 62 män och 12 som inte ville uppge kön/icke-binära. Davis IRI-skala användes för att mäta empati och enkäten skickades ut som webbenkät och i pappersform.

I vår studie är syftet att försöka identifiera problemen kring de olika begreppen integritet och polisiärt resultat när det gäller användningen av vissa tvångsåtgärder. I uppsatsen analyserar och diskuterar vi problematiken med tvångsmedel som på olika sätt påverkar och tvingar fram en prioritering mellan personlig integritet och polisiärt resultat. För att på ett så adekvat sätt som möjligt kunna diskutera problematiken har vi tagit del av de olika lagstöd samt lagförslagen som finns tillgängliga rörande hemliga tvångs-medel. Dessa har vi försökt att ställa emot de olika lagarna som avser att skydda och värna den personliga integriteten. Sammanfattningsvis utvisar studien att det i nuläget finns en viss prioritering vad gäller brottsbekämp-ningen och det polisiära resultatet.

Kunskap har idag kommit att bli en central del i att skapa ett framgångsrikt företag, inte minst för managementkonsultföretagen där utnyttjande av humankapitalet är av avgörande betydelse. Att få ta del av de anställdas kunskap och göra denna kollektiv kan inte alltid anses lätt då kunskapen även ses som en personlig konkurrensfördel. Utifrån detta har en av de viktigaste uppgifterna för dagens chefer blivit att förstå vad som motiverar företagets anställda till kunskapsdelning. Genom en kvantitativ undersökning med deskriptiv ansats ämnar denna studie därmed undersöka hur managementkonsultföretag motiverar sina anställda till kunskapsdelning genom att studera om och vilka typer av incitament och belöningssystem som företagsledare använder. Utifrån teorier om inre och yttre motivation diskuteras ett antal motivationsfaktorer som vidare utgör grunden för vår enkätundersökning.

Bakgrund: Efter friskolereformen 1992 ökade antalet friskolor. Konkurrensen ökar mellan friskolor och kommunala skolor men också mellan kommunala skolor. Valfriheten att välja skola skapade konkurrens om eleverna.Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska hur friskolor och kommunala skolor arbetar med att attrahera elever i den nya situation skolan befinner sig i. Uppsatsen skall även utröna om det finns några skillnader mellan de olika skolornas sätt att arbeta för att attrahera elever och vilken påverkan den nya konkurrenssituationen har haft.Avgränsningar: Undersökningen sker på grundskolor med allmän inriktning, årskurs F-9.Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetenkät som skickades till 42 friskolor och 42 kommunala skolor. Intervjuer gjordes med skolansvarig på kommun och två rektorer.Resultat: Undersökningen tydliggör ett konkurrensförhållande och att konkurrensen kommer att öka ytterligare i framtiden vilket gör att skolorna mer aktivt måste arbeta med elevrekrytering.