Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att utifrån Michelinguidens kriterier undersöka hur restauranger i Stockholm som har stjärnor i guiden drar nytta av sin ?stjärnstatus? i sina presentationer av restaurangerna på respektive webbplats.Teori: De teoretiska utgångspunkterna är visuell retorik, semiotik, multimodalitet samt identifikation.Metod: Jag har undersökt vad som sägs, både genom text och bild, på respektive restaurangs hemsida. Jag har sedan satt det mot bakgrund och de frågeställningar jag hade och därmed även mot de kriterier Michelinguiden använder sig av i sin bedömning av restauranger.Slutsats: Respektive restauranger uttrycker sin ?stjärnstatus? ? men på lite olika sätt. Vissa väljer att göra det mer genom bild och andra genom text.

Syftet med uppsatsen är att utifrån ett textanalytiskt synsätt problematisera skönlitteraturens roll som underlag för diskussioner om livsfrågor och identifikation. Eftersom syftet ställer två olika synsätt mot varandra, analytiskt tänkande och identifikationsläsande, blir uppsatsen tudelad. Med utgångspunkt från narratologin görs först en textanalys på två ungdomsroma-ner. Fokus ligger på karaktärsuppbyggnaden med berättarröst, fokalisering samt karaktärer-nas inre och yttre som centrala begrepp. Relevanta delar av denna karaktärsanalys används sedan som utgångspunkt i den övergripande diskussionen.

Förtroende har sitt ursprung i trygghet och säkerhet. För att lämna ifrån sig personlig information krävs att man känner förtroende och således även trygghet och säkerhet. Tillgång till personlig information är en viktig konkurrensfördel för ett företag. Samtidigt utgör den personliga informationen ett problem eftersom många kunder känner en oro att lämna ifrån sig denna. Oron beror på osäkerhet om vad som kan hända med den information man lämnar, denna oro kan i sin tur leda till brist på förtroende.

Studiens syfte är att söka samband mellan studenters identitet och utbildningsområde, vidare att studera vilka faktorer som inverkar såsom personliga egenskaper, socioekonomisk bakgrund, värderingar, härkomst och genus. För att täcka detta syfte har studien följande forskningsfrågeställning: Hur ser ett eventuellt samband ut mellan studenters identitet och utbildning?Undersökningen utgår från en kvantitativ metod där en webbenkät e-postats till studenter på fyra olika utbildningar på Göteborgs Universitet. Resultaten tolkas först på ett kvantitativt synsätt, där resultatet visualiseras i diagram och tabeller. Vad dessa diagram och tabeller visar tolkas och analyseras sedan utifrån en mer kvalitativ analysmetod där författarna utgår från ett socialpsykologiskt perspektiv, med fokus på Henri Tajfels teori om social identitet.Resultatet i undersökningen visar på ett samband mellan utbildning och identitet.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Den viktigaste åtgärden för att förhindra uppkomst av vårdrelaterade infektioner är att tillämpa de riktlinjer som finns att tillgå för basal och personlig hygien. Syftet med studien var att undersöka hur dessa riktlinjer efterföljdes av vårdpersonal vid två kirurgiska avdelningar samt om information eller utbildning beträffande riktlinjerna erhållits. Detta har undersökts genom observationer vilka dokumenterades med fältanteckningar. Materialet från fältanteckningarna analyserades med innehållsanalys. För att få svar på frågan om information eller utbildning om riktlinjerna erhållits ombads deltagarna besvara en enkät.

Titel: Lokal balans? En kvantitativ innehållsanalys av BT:s lokalsidor ochpersonliga intervjuer med lokalredaktörer på Borås Tidning.Författare: Therese Gustafson och Kristina KällströmKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Vårterminen 2007Syfte: Syftet med studien är att undersöka och analysera nyhetsvärderingsprocessen på små lokalredaktioner.Metod: Kvantitativ innehållsanalys med kod- och analysschema samt sex personliga intervjuer.Material: Artiklar på Borås Tidnings lokalsidor under perioden 4 april till 19 april 2007 samt intervjuer från fem reportrar på Borås Tidning.Huvudresultat: Vår innehållsanalys resulterade i 296 artiklar från Borås Tidnings lokalsidor som har kodats och analyserats. Resultatet av innehållsanalysen och de sex intervjuer vi gjort med lokalredaktörer på BT:s lokalredaktioner visar att samtliga lokalredaktioner använder sig av mediedramaturgi för att väcka lokalinvånarnas intresse och behålla deras uppmärksamhet. Det handlar om att erbjuda lokalinvånarna som bor i lokalsamhället en form av identifikation. Det de känner igen tar de följaktligen lättare till sig.

Personlig assistans är en insats som syftar till att ge funktionshindrade människor möjlighet att leva ett så självständigt liv som möjligt. När personlig assistans ges till barn ska assistansen både möjliggöra barnets självbestämmande och frigörelse och ge föräldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska också kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I många fall väljer föräldrarna att själva bli personlig assistent för sitt barn. I studien har fyra föräldrar intervjuats om sin syn på föräldrarollen i förhållande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte är att undersöka hur föräldrar som är personliga assistenter till sina barn själva uppfattar rollerna och hur de använder dem i familjens vardagsliv. Studien är kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen används Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment. Resultatet visar att föräldrarna inte avgränsar rollerna utan upplever sig som en förälder som utför assistansuppgifter.

Nordea beskriver i sina mål att de strävar aktivt efter att ha högt motiverade medarbetare. Frågan är vad det är som motiverar medarbetare? Inom Nordea är de två vanligaste yrkesgrupperna personlig bankman och placeringsspecialsist. En stor skillnad finns mellan de två eftersom personlig bankman erhåller månadslön medan placeringsspecialister får en månadslön och en prestationsbaserad lön. Syftet med denna uppsats är att studera vad medarbetare själva uppfattar som motiverande respektive demotiverande.

Bakgrund: Elever med läs- och skrivsvårigheter är ett debatterat område både inom forskning och inom media. Svårigheter med läsning och skrivning skapar i förlängningen snävare gränser för både utbildning, social status och personlig utveckling. För att förebygga läs- och skrivsvårigheter behöver pedagoger ha didaktiska och pedagogiska kunskaper om hur de ska möta dessa elever. Forskarna betonar vikten av kartläggning och test för att inte missa några elever, samt för att ringa in de specifika svårigheterna. Det är också av stor vikt att insatser sätts in så tidigt som möjligt.

Vi vet att fysik aktivitet har positiv effekt på vår hälsa. Idag finns det ett yrkes grupp som har kunskap att kunna hjälpa oss individer att må bra genom motion. Denna yrkesgrupp, de personliga tränarna, ska bland annat vägleda, inspirera och motivera oss individer i vår träning och fysiska utveckling. Enligt våra intervjuade personliga tränare har det blivit mer tillåtet för oss ?vanliga? människor att ha en personlig tränare, det är inte bara för stjärnor längre.

Trots att facken sedan ett drygt decennium alltmer har övergivit den solidariska lönepolitiken till förmån för en individuell lönepolitik är kunskapen bristfällig om vilka konsekvenser det får på medlemmarnas fackliga attityder och beteenden. Baserad på enkätdata från 631 offentliganställda inom Kommunal och Vårdförbundet undersökte denna studie betydelsen av individuell lön och facklig lönepolitik för facklig tillfredsställelse, intention till fortsatt medlemskap samt facklig aktivitet. För att inte överskatta betydel-sen av lönefrågor togs även hänsyn till demografi- och arbetsklimatfaktorer. Resultatet pekar på att lönefrågor har en stor betydelse för olika typer av fackligt engagemang. Ideologisk identifikation med lönepolitiken är generellt en starkare prediktor jämfört med instrumentella skäl, även om dessa till skillnad från tidigare forskning också har betydelse för intentionen till mer aktivt deltagande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediers gestaltning av mat och matlagning reproducerar livsstilar och identiteter. De senaste åren har mat börjat förekomma alltmer frekvent i olika medier. Varje dag släpps en ny bok om matlagning i Sverige, när vi bläddrar bland kanalerna på tv:n visas nästan alltid någon form av matlagningsprogram och i affären syns rader av matmagasin i tidningsställen.I genomförandet av vår undersökning har vi valt att använda oss av identifikationsteorin och teorin om användarperspektivet. För att göra detta har vi gjort en kvalitativ textanalys av artiklar ur två svenska tidningar, Dagens Nyheter och Allt om mat. Med hjälp av ett kodschema har varje artikel analyserats på både makro- och mikronivå.

AbstractJag har genomfört en kvalitativ studie med etnografiskt inspirerade metodverktyg. Arbetet undersöker, utifrån intervjuer, hur unga transpersoner använder sig av videodagböcker och digitala berättelser på Youtube. Genom videodelningssajten skapas möjligheter till sökande och delande av information, identifikation, och en plats för berättelser som annars inte ges plats. Undersökningen fokuserar på hur de som tittar använder sig av videoklippen på olika sätt; som ett informationsverktyg, som en del i ett självstärkande arbete, och i det egna identitetsarbetet. Med hjälp av etnografiskt inspirerad metod så undersöks och analyseras den betydelse informanterna ger sitt tittande.

Utbildningsväsendet i Sverige går alltmer mot ?framtidens läromiljö? vilket innebär att IT får enmer framträdande roll i undervisningen. Partille kommun har därför utrustat 400 elever med en egenbärbar dator på tre grundskolor i kommunen för att införa en mer IT-baserad läromiljö.Syftet med den här studien var att undersöka hur grundskoleelevens digitala kompetens påverkas avatt ha en personlig bärbar dator i skolarbetet.För studien genomfördes en sex dagars observation på skolorna Björndammen, Lexby och ÖjersjöBrunn. Dessutom genomfördes en enkätundersökning med 185 svar samt sex stycken intervjuermed elever från de olika skolorna.Studien visade att elevens digitala kompetens påverkades positivt av att ha en egen dator iskolarbetet. Eleverna utvecklade bland annat sin digitala kompetens genom en ökad tillgänglighettill datorer och Internet, den undervisning och support som skolan tillhandahöll samt genomsamarbete och kommunikation.