Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters resonemang om livsstilsbalans hos personer inom psykiatrisk öppenvård. Författaren valde en kvalitativ design och genomförde halvstrukturerade intervjuer med fem arbetsterapeuter som arbetar inom psykiatrisk öppenvård i norra Sverige. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet genererade tre kategorier: ?Att ha balans?, ?Att hitta motivationen? och ?Att stödja förändring?.

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem världen över och problemen förväntas öka. Sjuksköterskans attityd och bemötande spelar viktig roll för patientens välmående och kan även påverka fördröjning av diagnos och behandling. Syftet var är att belysa sjuksköterskans attityd och bemötande av personer med psykisk ohälsa inom somatiken. Metoden var en litteratur studie där åtta artiklar av kvalitativ och kvantitativ design användes som underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Vid bedömning av allmän daglig livsföring (ADL) försöker man analysera hur en människa med fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning kan utföra olika aktiviteter i det dagliga livet, såsom personlig hygien, matlagning och städning. Arbetsterapeuter utför den subjektiva bedömningen med hjälp av standardiserade checklistor. I vissa fall ger inte det en tillräckligt nyanserad bild av en persons förmåga och det finns behov av bättre ett system som kan användas vid ADL-bedömningar av personer med olika typer av funktionsnedsättning.Målet med detta projekt har varit att ta fram ett mobilt system för aktivitetsbedömning anpassat för hemmiljö. Systemet är uppdelat i två delsystem. Delsystem 1 består av en mobiltelefonapplikation anpassad för Android som tillsammans med en rörelsesensor registrerar aktiviteten hos en person.

I ett flertal studier har det visat sig att deltagande i meningsfulla fritidsaktiviteter är positivt för personers välmående, hälsa och livskvalité. Personer med Reumatoid artrit (RA) får svårigheter med att utöva sina fritidsaktiviteter efter en sjukdomsduration på 1,7 år. Syftet med studien var att påvisa betydelsen av arbetsterapeutiska åtgärder gällande fritidsaktiviteter för personer med RA. En enkät med givna svarsalternativ utformades. Totalt besvarade 35 personer med RA enkäten.

Studiens syfte är att undersöka vägen in och ut ur drogmissbruk, beskriva hur man ser på upplevelsen av uppbrott och förändringsprocess i efterhand och de reflektioner man gör. Vidare undersöks vilken betydelse egna resurser och faktorer i omgivningen har för att underlätta förändringsprocessen. Studien utgår från hermeneutisk forskningstradition och har en kvalitativ ansats. Frågeställningarna besvaras genom fyra halvstrukturerade intervjuer i form av personers livsberättelser om sina uppbrott från drogmissbruk. Exitprocessen och Stages of Change bildar grund till den teoretiska analysen. Resultatet visar att drogmissbruket var ett sätt att hantera personliga problem.

IntroduktionDen perioperativa vårdprocessen syftar till att ge sjuksköterskan och patienten en möjlighet att genom kontakt skapa en relation.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka vad patientkontakt innebär för operationssjuksköterskor.MetodStudiens deltagare var operationssjuksköterskor som tillfrågades om vad patientkontakt innebar fördem. En kvalitativ innehållsanalys gjordes på intervjuerna som kodades och delades in i kategorierutifrån de meningsbärande delar som framkom.ResultatOperationssjuksköterskorna strävar efter att inge förtroende och trygghet genom att etablera en brakontakt med patienten. Genom kontakten får operationssjuksköterskorna möjlighet att tillämpa sinaomvårdnadskunskaper samt att få visa vem de är.DiskussionTrygghet, förtroende och kommunikation är grunden för en bra relation mellan sjuksköterskan ochpatienten. Relationen ger sjuksköterskorna en känsla av helhet såväl yrkesmässig som personlig. Dåsjusköterskan och patienten möts som individer kan de skapa en mellanmänsklig relation som är enförutsättning för god omvårdnad.SlutsatsOperationssjuksköterskorna värdesätter patientkontakten.

Denna rapport handlar om vad det är i dataspel som engagerar så många människor samt om detta engagemang går att överföra till andra slag av interaktiva informationsdesigner såsom t.ex. ett dataprogram innehållande information. Rapporten inleds med en litteraturstudie där begrepp som dataspel, interaktivitet och motivation tas upp. Sedan undersöks olika frågeställningar om vad det egentligen är som lockar i dataspel samt om det föreligger en skillnad mellan vad som engagerar kvinnor respektive män. Undersökningsmetoden är intervju- och enkätstudie.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken betydelse sociala aktiviteter har för äldre människor.Metod: En litteraturstudie av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Studierna artiklarna bygger på har ett urval av socialt aktiva äldre deltagare med fokus på sociala aktiviteter ur ett deltagarperspektiv. I dataanalysen användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Sociala relationer, vidgade vyer, meningsfullhet, tillhörighet, delaktighet, sociala rutiner, livsberikande, tillföra något till andra, personlig utveckling och välbefinnande.Slutsats: Sociala aktiviteter var betydelsefulla för deltagarna i studierna som utgör underlag för den här studien. De bidrog till sociala relationer och välbefinnande..

Bakgrund: Det viktigaste för en god arbetsmiljö för anestesisjuksköterskor anses vara samarbetet med andra kollegor, men även möjlighet till personlig utveckling och utbildning. Är arbetsmiljön tillfredsställd ökar chansen för trivsel.Syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som påverkar anestesisjuksköterskanspsykosociala arbetsmiljö.Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus i mellersta Sverige under våren 2013, där nioanestesisjuksköterskor intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ur intervjuerna framkom tre kategorier; betydelsen av en trivsam miljö, arbeta över professionsgränserna och tidspress. Det var viktigt att ha förståelse och att ha trevligt tillsammans med sina arbetskamrater. Att även kunna hjälpa varandra i arbetet ansågs betydelsefullt.

Bakgrund: Det viktigaste för en god arbetsmiljö för anestesisjuksköterskor anses vara samarbetet med andra kollegor, men även möjlighet till personlig utveckling och utbildning. Är arbetsmiljön tillfredsställd ökar chansen för trivsel.Syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som påverkar anestesisjuksköterskanspsykosociala arbetsmiljö.Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus i mellersta Sverige under våren 2013, där nioanestesisjuksköterskor intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ur intervjuerna framkom tre kategorier; betydelsen av en trivsam miljö, arbeta över professionsgränserna och tidspress. Det var viktigt att ha förståelse och att ha trevligt tillsammans med sina arbetskamrater. Att även kunna hjälpa varandra i arbetet ansågs betydelsefullt.

Omfattande studier pekar på att arbete är bra för den psykiska hälsan. Detta genom att det ger tillgång till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet är på arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder på att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgång till arbete och arbetskamrater är därför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvärvsarbete kan via lagar ha rätt till insatsen daglig verksamhet.

Syftet med undersökningen är att skapa större kunskap om hur musiksamlingar kan se ut på förskolor i Skåne samt vilken uppfattning det finns om musik hos förskollärarna. Med syftet som bakgrund söks det svar på följande problempreciseringar:? Hur ser musiksamlingarna ut på förskolorna?? Vilken uppfattning har lärare om musiken i förskolan och vilka mål har de?Datainsamlingen skedde genom intervjuer med tre förskollärare och en barnskötare samt observationer av lärarnas barngrupper i åldern 3-6 år.Resultatet visar på tre olika typer av musiksamlingar: a/ fokus på sång, b/ fokus på rörelse och c/ musiksamling med varierat innehåll. Resultatet visar också att förskollärarna och barnskötaren betonar musikens instrumentala värden,(utomkonstnärliga vinster) som exempelvis personlig utveckling, språkstimulering, motorisk utveckling framför intrisikala värden, (musikens egenvärden) som exempelvis att ha kunskap om konstartens historia samt förståelse för dess stilar och tekniker..

Ämnet religionskunskap har genomgått en omfattande förändring från den tiden då det kallades kristendomskunskap. Skolan skall idag verka på ett icke-konfessionellt vis. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärarens religiositet påverkar denne i undervisningen av de fem världsreligionerna.För att besvara denna fråga har jag begagnat mig av en enkätundersökning som kommer att ligga till grund för fördjupande intervjuseminarier kring frågan. Sammanfattningsvis påvisar både enkätundersökningen samt intervjuseminarierna att eleverna som deltagit i undersökningen anser att lärarens religiositet inverkar på undervisningen av de fem världsreligionerna.De anser att om läraren lyckas använde sin religiositet för att skapa engagemang för ämnet leder detta till att religiositeten har en positiv inverkan på undervisningen. Om läraren däremot söker influera elever för att övertyga dem om sanningen i dennes egen religiösa åskådning anser de att detta påverkar undervisningen på ett negativt vis..

Syftet med mitt examensarbete var att göra en kvalitativ studie för att se om elevernas säkerhet i att tala inför grupp kunde öka genom medvetna och planerade talövningar. Jag genomförde undersökningen i en årskurs fem där klassläraren på min önskan valt ut fyra elever vilka jag kunde koncentrera min studie på. De utvalda leverna intervjuades vid två tillfällen, första och sista veckan av in vfu-tid. Hela klassen arbetade regelbundet under sex veckor med talövningar som efterhand blev mer avancerade för att avsluta med ett enskilt framförande inför hela klassen. Under hela mitt utvecklingsarbete förde jag dagboksanteckningar samt gjorde observationer på de fyra försökspersonerna som efter varje talövning fick svara på frågor i en personlig loggbok.

Syftet med undersökningen är att skapa större kunskap om hur musiksamlingar kan se ut på förskolor i Skåne samt vilken uppfattning det finns om musik hos förskollärarna. Med syftet som bakgrund söks det svar på följande problempreciseringar:? Hur ser musiksamlingarna ut på förskolorna?? Vilken uppfattning har lärare om musiken i förskolan och vilka mål har de?Datainsamlingen skedde genom intervjuer med tre förskollärare och en barnskötare samt observationer av lärarnas barngrupper i åldern 3-6 år.Resultatet visar på tre olika typer av musiksamlingar: a/ fokus på sång, b/ fokus på rörelse och c/ musiksamling med varierat innehåll. Resultatet visar också att förskollärarna och barnskötaren betonar musikens instrumentala värden,(utomkonstnärliga vinster) som exempelvis personlig utveckling, språkstimulering, motorisk utveckling framför intrisikala värden, (musikens egenvärden) som exempelvis att ha kunskap om konstartens historia samt förståelse för dess stilar och tekniker..