Kolorektal cancer är den tredje största cancerformen och det är en patientgrupp sjuksköterskor kommer att möta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Personers upplevelser av att leva med kolorektal cancer. Elva vetenskapliga artiklar samlades in och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att livet fick ett avbrott, Att få stöd är viktigt, Att behandling och symtom skapar känsla av oro och Att kämpa mot sjukdomen. Det beskrevs som en chock att få sin diagnos och osäkerhet genomsyrar hela sjukdomsperioden.

Urininkontinens beskrivs som ett stort folkhälsoproblem eftersom över 50 miljoner personer i världen är berörda, varav en halv miljon är svenskar. Urininkontinens kan ses som tabubelagt där många med besvär väljer att inte söka hjälp och har svårt att prata om det. Syftet med denna studie var att belysa Personers upplevelser av att leva med urininkontinens. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga originalartiklar. Sökorden som användes var incontinence, urinary incontinence, experience*, nurse*, quality of life*, life purpose* och grounded theory.

Delaktighet hos personer med stroke belyses i denna studie utifrån Personers upplevelser av delaktighet i deras dagliga aktiviteter. Arbetsterapeuter har en viktig roll i rehabiliteringen hos personer med stroke, detta genom att bedöma och delta i behandling av personer som har svårigheter att vara delaktiga och utföra aktiviteter. En ökad kunskap om Personers upplevelser av delaktighet i deras liv, kan bidra till utformning av rehabilitering och insatser som är av betydelse för dessa personers delaktighet. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med stroke som erhållit öppenvårdsrehabilitering. Författaren använde en kvalitativ ansats och intervjuade personer med stroke från tre kommuner i norra Sverige, en intervjuguide med semistrukturerade frågor användes vid datainsamlandet.

Personer som drabbats av stroke får ofta komplikationer som är av såväl fysisk som psykisk karaktär. Sjukdomen är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och är mycket resurskrävande. Syftet med denna studie var att beskriva Personers upplevelser av att leva med stroke. En kvalitativ innehållsanalys användes och resulterade i fyra kategorier: situationen påverkas av andra, egna resurser för att hantera sin situation, förändrad självuppfattning samt begränsningar leder till frustration och nedstämdhet. Resultatet visade att personernas situation påverkades av vilket stöd de kände från de närstående och de egna resurserna som de hade.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en neurologisk sjukdom som drabbar de motoriska nervcellerna i kroppen, vilket leder till försvagning av kroppens muskler. De första symtomen kan visas genom försvagning i antingen en arm eller ett ben. I Sverige insjuknar cirka 200 personer i ALS varje år och överlevnadstiden är cirka tre år efter fastställd diagnos. Orsaken till uppkomsten av sjukdomen är idag ännu okänd och det finns inget botemedel. Detta gör att palliativ vård bedrivs från det att diagnosen fastställs.Syfte: Syftet med studien var att belysa Personers upplevelser av att leva med ALS.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tre patografier som analyserades enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.Resultat: Resultatet är baserat på tre kategorier som belyser Personers upplevelser av att leva med ALS.

Bakgrund: en amputation innebär inte enbart en förlust av en kroppsdel utan kan innebära att människans livsvärld förändras. En människa som förlorat en kroppsdel kan bli en lidande människa och resultatet kan bli att anpassningsförmågan förhindras. Att vara en lidande människa kan innebära att individen känner sig kränkt och integriteten kan hotas. Syfte: Syftet med litteratur studien är att få en ökad förståelse för hur Roys anpassningsmodell kan integreras i Personers upplevelser av att ha genomgått en benamputation. Metod: den här litteraturstudien har genomförts med inspiration av Evans analys metod integrerad med Roys anpassningsmodell av vårdvetenskapliga artiklar som sökts i olika databaser.

Bakgrund: En procent av den svenska befolkningen får någon gång i livet diagnosen schizofreni. Sjukdomen kan leda till funktionsnedsättningar som påverkar det dagliga livet. Det kan vara svårt att förstå upplevelsen av att leva med schizofreni. Det finns positiva symtom som rösthallucinationer och vanföreställningar, det finns även negativa symtom som viljelöshet, apati och osocialt beteende. Syfte: Att belysa Personers upplevelser av att leva med schizofreni.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Personers upplevelser av att leva med avföringsinkontinens. Nio vetenskapliga artiklar analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att personer kände sig oroliga och hjälplösa när de aldrig kunde vara säkra på hur de skulle må från den ena dagen till den andra. Många var rädda för att det skulle lukta avföring och oroade sig främst i offentliga sammanhang och i slutna områden.

Övervikt och fetma beror till stor del på ändrade levnadsvanor och är ett problem att ta på största allvar eftersom fetma kan leda till allvarliga följdsjukdomar och sänkt livskvalitet. Preventiva åtgärder är nödvändiga för att hindra den fortsatta fetmaepidemin och här kan sjuksköterskan fylla en viktig funktion som stödjare och rådgivare för obesa personer. Syftet är att beskriva vuxna obesa Personers upplevelser och hantering av viktnedgång. Metoden som använts är litteraturbaserade studier av åtta kvalitativa artiklar. De obesa personernas upplevelser framkommer i tre teman. Upplevelser innan viktnedgång beskriver olika stadier som obesa personer genomgår innan de beslutar sig för viktnedgång samt beskriver även upplevelser av fördömande attityder.

Beröring är ett av människans grundläggande behov som inte förändras i takt med åldern. Äldre personers minskade sociala nätverk kan leda till minskad möjlighet att få sitt behov av beröring tillgodosett. I vård och omsorg är äldre personer den grupp som får minst taktil beröring. Kvaliteten på omvårdnaden antas kunna höjas med hjälp av taktil beröring då det antas förbättra äldre personers välbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av taktil beröring och den taktila beröringens effekter hos äldre personer med ohälsa.

Delirium är vanligt bland äldre personer som vårdas på sjukhus. Att drabbas av delirium har ofta konsekvenser. Syftet med studien var att beskriva äldre personers upplevelse av delirium. Åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre slutkategorier, att befinna sig i en skrämmande värld mellan dröm och verklighet, att känna sig som en outsider och få sin verklighet ifrågasatt, att finna trygghet i bekräftande relationer. Resultatet visade att många hade upplevet någon form av rädsla under deliriet och att allt det som upplevdes under deliriet kändes verkligt just då.

Det är allt vanligare att personer som överlevt hjärtstopp eller har allvarlig hjärtsvikt behandlas med en implanterad defibrillator. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Personers upplevelser av att leva med en implanterad defibrillator. Litteraturstudien baserades på tolv vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: att känna rädsla för att få en strömstöt eller för att dö; att känna sig begränsad av ICD:n; att känna sig förändrad; att tvingas anpassa sitt liv; att sakna information och känna behov av stöd; att känna sig tacksam och trygg med ICD:n. Resultatet visar att det till stor del är osäkerheten och rädslan för att få en strömstöt som gör att personer med ICD känner att de själva begränsas och att livet förändras.

Personer med rörelsehinder möter begränsningar i sitt vardagsliv som ställer särskilda krav på anpassning och tillgänglighet. Möjligheterna att delta i aktiviteter minskar då miljö och attityder inte tillåter detta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med rörelsehinder. Vi gjorde en artikelsökning som resulterade i tretton vetenskapliga artiklar motsvarande syftet. Dessa analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys, och resulterade i fyra kategorier: att känna mening med livet genom strategier, oberoende och kontroll, att möta andras attityder, att känna sig utanför och få minskat självförtroende och att behöva vårdpersonal som är kunniga och medvetna om rörelsehinder.

Antalet personer som överlever hjärtstopp har ökat tack vare snabbare och förbättrade insatser. Dessa överlevare möter en värld där förutsättningarna förändrats. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Personers upplevelser av hjärtstopp och återupplivning. Litteraturstudien baserades på elva vetenskapliga artiklar som sedan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem huvudkategorier: att känna ny förståelse; att vara förändrad; att se livet och omvärlden som osammanhängande; att hantera hotet och ovissheten och att ha minnen av att vara död.

Ungefär 5-10 procent av alla personer med diabetes har diabetes typ 1. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna Personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Totalt analyserades elva artiklar med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i kategorierna: Att känna oro och rädsla; Att känna hinder; Att känna ett behov av stöd och vilja bli förstådd; Att känna kontroll. Litteraturstudien visade att personer med diabetes typ 1 kände oro och rädsla för komplikationer.