BakgrundÖvervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

Stroke är ett tillstånd som inträffar snabbt och oförberett, med konsekvenser som påverkar hela individens liv. Syftet med den-na litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av livet efter stroke. Tjugo vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Deltagarna i studierna var 33-93 år. Analysen resulterade i fyra kategorier: att det är om-tumlande, man förändras och klarar inte allt som förut: att känna sig hjälplös, ensam och beroende av andra: att försöka dölja sina funktionsnedsättningar: att hitta strategier för att klara det dagli-ga livet.

Efter verksamhetsförlagd utbildning har författarna till studien uppmärksammat att det finns en brist hos vårdpersonal att uppmärksamma barn till alkoholmissbrukande föräldrar. Tidigare studier och rapporter från bland annat Socialstyrelsen stödjer att det finns brister i att uppmärksamma dessa barn. Tidigare studier visar även på att barn som växer upp i ett hem där ett alkoholmissbruk föreligger löper ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. I Sverige beräknas 20 procent av alla barn leva i ett hem där det förekommer ett riskbruk av alkohol hos någon av föräldrarna. På grund av detta är studiens syfte att belysa vuxna Personers upplevelser av att som barn ha växt upp i ett hem där alkoholmissbruk har förekommit.

Bakgrund: Cancer som är en livshotande sjukdom orsakar inte bara fysiska symptom utan även psykiska. Sjukdomen medför ovisshet som rör många olika aspekter, så som sjukdomsutveckling, behandling och framtid. Syfte: Syftet med studien är att belysa upplevelser av ovisshet hos personer med cancer. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Sammanlagt användes nio artiklar till resultatet som alla handlade om ovisshet vid cancer. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Huvudkategorin Vad är orsaken till sjukdomen? andlar om sjukdomens uppkomst och varför just individen har drabbats. Hur är det att leva med cancer? handlar om personers bristande kunskap om sjukdomen och ovisshet angående behandlingen samt tilliten till vården.

Syftet med studien var att beskriva äldre personers erfarenheter av aktiviteter efter pensionering. Då författarna ville lyfta fram erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Åtta intervjuer utfördes med pensionärer boende i en kommun i södra Sverige. Intervjumaterialet analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: Förändringar av aktivitetsmönster i samband med pensionering, Pensionärers utförande av dagliga aktiviteter samt Betydelsen av att vara aktiv. Resultatet från de tre kategorierna visade hur aktivitetsmönstret förändrades efter pension och deltagarna beskrev att det var viktigt att ha aktiviteter att sysselsätta sig med på dagarna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med egenadministrerad peritonealdialys (PD) upplever sitt dagliga liv. Metoden var en intervjustudie där sju personer som behandlades med PD intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Materialet som analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys resulterade i tre huvudkategorier: kroppsliga förändringar, upplevelser av PD-behandling samt egenvård. Resultatet visade att PD hade inverkan på olika plan i informanternas dagliga liv. Ett viktigt fynd var hur informanterna uppfattade att PD hade lett till vissa kroppsliga förändringar, exempelvis vad gäller vikt och aptit.

Syftet med den här uppsatsen var att få en förbättrad förståelse av hur unga chefer upplever sitt arbete inom offentlig sektor och hur det psykiska välbefinnandet påverkas av arbetsbelastningen. Undersökningen har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer om deras upplevelser av arbetskrav samt psykiska välbefinnande där analysprocessen samt grunden för studien följer den fenomenologiska ansatsen. Resultatet visar utifrån chefernas upplevelser att det finns starka samband att det psykiska välbefinnandet påverkas negativt av för hög arbetsbelastning. De tydliga faktorer som skapar ohälsan är arbetsansvaret, arbetstiderna och också de höga ambitioner som chefer kan ha. Studien konstaterar hur yngre chefer har större tendens till stressrelaterade sjukdomar till följd av arbetspressen som unga chefer anses ha.

Bakgrund: Flera rapporter visar en   särskild utsatthet bland homosexuella patienter inom vården och livskvalitén   för denna grupp anses generellt försämrad jämfört med personer som definierar sig som heterosexuella. Äldre homosexuella har levt under en tid då   homosexualitet var mer tabubelagt vilket kan medföra en svår komma-ut-process. I vårdsammanhang finns inte tillräcklig förståelse för äldre homosexuellas historia och upplevelse vilket kan försvåra bemötandet och leda till ett vårdlidande för patienten.Syfte: Syftet är att beskriva äldre homosexuella personers upplevelse av att leva under en tid då deras sexuella läggning   sjukdomsklassades.Metod:Semistrukturerade intervjuer ägde rum med sju personer över 65 år som alla tidigt blivit klara över sin homosexuella läggning.   Analysen genomfördes med kvallitativ innehållsanalys.Resultat:Övergripande beskrev informanterna en problematik kring bemötande och diskriminering från omgivningen. Erfarenheter av negativa känslor kring sin sexualitet uttrycktes, vilket kunde resultera i ett eget ifrågasättande kring sin situation.

Döden är ett kontroversiellt ämne som väcker starka känslor hos många människor. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser i samband med omvårdnaden av den döende patienten och hur sjuksköterskan hanterar sina upplevelser. Litteratursökning gjordes i sex databaser. 12 vetenskapliga artiklar granskades och resultatet visade att sjuksköterskors upplevelser är av både positiv, styrkande art och av negativ, energikrävande art. Resultat uppkom även om sjuksköterskans förhållningssätt till yrkesrollen och hantering av upplevelser.

År 2009 beräknades ca 5000 personer i Sverige vara smittade av HIV-viruset. Syftet var att beskriva HIV-positiva personers upplevelse av vårdpersonalens bemötande. Åtta HIV-positiva personer bosatta i tre större städer rekryterades med nätverksurval genom förbundet Noaks Ark och blev intervjuade. En kvalitativ ansats samt manifest innehållsanalys användes. Analysen frambringade tre domäner: positivt bemötande, negativt bemötande och neutralt bemötande, vilka i sin tur skapade sju kategorier med två till fyra underkategorier vardera. I studien framkommer att informanterna upplevde att de för det mesta blev professionellt omhändertagna och respektfullt bemötta.

Bakgrund: Cirka 30 000 personer insjuknar i hjärtinfarkt i Sverige årligen och det är den största folksjukdomen. Hjärtinfarkt är inte bara ett akut tillstånd, utan även en kronisk sjukdom. Vid insjuknande är det därför viktigt att personerna får information för att förstå sitt tillstånd.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av information given av sjukvårdspersonal efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt.Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats där nio vetenskapliga artiklar ligger till grund för studiens resultat. Analysen utfördes enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Analysen resulterade i upplevelserna: personerna fick information på varierande sätt från sjukvårdspersonalen, Informationen gav stöd och trygghet och Saknar tillräcklig information.Slutsats: Personer som insjuknat i hjärtinfarkt upplever att de får bristande information om sitt hälsotillstånd och livet efter. Därför är det viktigt att sjukvårdspersonalen ger information anpassad efter individens förutsättningar.

Bakgrund: Undernäring är ett vanligt förekommande hälsoproblem hos äldre personer både på sjukhus och i särskilda boenden. Idag finns både kunskap och etablerade riktlinjer för hur äldre personers näringstillstånd bör bedömas och tillgodoses men trots det lider många äldre personer av undernäring eller löper risk att bli undernärda. Sjuksköterskor är nyckelpersoner när det gäller att tillgodose äldre personers behov av näring. Det är därför betydelsefullt att studera hur sjuksköterskor tillgodoser äldres behov av näring samt hur de förebygger och identifierar undernäring hos äldre personer.Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor arbetar med att tillgodose äldres behov av näring.Metod: Studien genomfördes med kvalitativ ansats och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor på äldreboende respektive geriatrisk sjukhusavdelning. Kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Elo & Kyngäs användes för att bearbeta data.

Syfte Syftet med min studie är att undersöka arbetslösa personers syn på hur företag inom jobbcoachningsbranschen kommunicerar via sin hemsida.Metod Kvalitativ metod i form av fokusgruppMaterial En fokusgrupp med sex respondenterSlutsatser Resultaten visar att en hemsida är viktig för respondenterna i ett första skede för att skapa förtroende samt för att ge besökarna en uppfattning om hur seriöst företaget verkar. Målgruppen vill kunna ta del av många olika tips om hur man söker jobb och vill gärna kunna se vilka erfarenheter coacherna som jobbar på företaget har för att bättre kunna avgöra om att man är i goda händer om eller inte. Det är viktigt för respondenterna att hemsidan är logiskt strukturerad och presenterad på ett snyggt sätt layoutmässigt för att hålla intresset vid liv under besöket. De flesta av respondenterna menar att hemsidan är ett bra komplement till coachningen. Man vill också gärna att innehållet ska vara uppdaterat.

Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva hur personer upplever att leva med dialysbe-handling. Vi vill öka kunskapen om dessa personers upplevelser eftersom de lever med en långvarig behandling till följd av en kronisk sjukdom. Vi använde oss av kvalitativ innehålls-analys med manifest ansats när vi analyserade det material som ingår i vår studie. Totalt granskade vi åtta vetenskapliga artiklar som beskriver känslor hos vuxna personer som ge-nomgår dialysbehandling till följd av kronisk njursjukdom. Analysen resulterade i fyra kate-gorier: Förändrade eller nya relationers betydelse för den sjuke, trötthet och utmattning kan innebära fysiska och psykiska förändringar, sjukdomsinsikt kan bringa hopp inför framtiden och anpassning så att livet kan gå vidare, den krävande behandlingen kan ge en känsla av me-ningslöshet eller bundenhet och beroende.

Syftet med studien var att ta del av sjukskrivna Personers upplevelser av sin rehabilitering. I studien kommer vi att berätta om patienternas tankar kring rehabilitering och patienternas olika målsättningar. Vi har även intresserat oss för vilka strategier informanterna har använt sig av för att få kraft att hantera sin situation. Uppsatsen kartlägger även samhällets olika aktörer vid rehabilitering. Vi har intresserat oss för viktiga komponenter i rehabiliteringsprocessen ur ett patientperspektiv och kommer även att redogöra för vad vi anser vara viktiga faktorer.