Syftet med denna studie är att undersöka hur anställningen av personal inom äldreomsorgen går tillväga samt vilka Personer söker enhetscheferna. För att klargöra syftet har vi använt oss av två frågeställningar. Vilka metoder och strategier använder enhetschefen för att hitta lämpliga Personer, samt vilka kvalifikationer söker enhetscheferna hos de Personer som ska anställas?Vår studie baseras på kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer inom äldreomsorgen. Det resultat som efter bearbetning och analys framkommit har vi valt att redovisa i olika kategorier.

Det har tidigare rapporterats att icke-stammande Personer har en tydlig vänstersidig cerebral lateralisering vad gäller talmotoriken, vilket visas genom ökad högersidig aktivering i läppmuskulaturen. Personer med stamning har å andra sidan föreslagits ha ett vänstersidigt eller bilateralt aktiveringsmönster av talmuskulaturen. Detta antas vara en av orsakerna till stamning. Testdeltagarna i aktuell studie bestod av 11 stammande och 13 matchade icke-stammande vuxna. Uppgifterna bestod av ordrepetition, ordgenerering samt att puta med läpparna.

Idag lever cirka 34 000 Personer i Sverige som hemlösa. Enligt socialstyrelsen finns det fyra kategorier som beskriver olika former av hemlöshet. Detta examensarbete inriktar sig på de Personer som befinner sig i kategori ett; vilket innebär akut hemlöshet. Det innefattar Personer som bor på ett akutboende, sover utomhus, på härbärgen eller på ett jourboende. Personer som lever i hemlöshet löper 50 % större risk att vårdas på sjukhus på grund av ohälsa, fysiska sjukdomar och skador.

BAKGRUND: År 2009 uppskattade man att över 33 miljoner människor levde med hiv. Personer som lever med hiv omges av fördomar och riskerar att bli stigmatiserade av samhället och av denna anledning är det intressant att undersöka vilka attityder och uppfattningar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter har till dessa Personer. SYFTE: Att belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder och uppfattningar av Personer med hiv/aids och till att vårda dessa Personer. METOD: Litteraturstudien baseras på 14 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 1991 - 2011. Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvärderats.

Det är allt vanligare att Personer som överlevt hjärtstopp eller har allvarlig hjärtsvikt behandlas med en implanterad defibrillator. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Personers upplevelser av att leva med en implanterad defibrillator. Litteraturstudien baserades på tolv vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: att känna rädsla för att få en strömstöt eller för att dö; att känna sig begränsad av ICD:n; att känna sig förändrad; att tvingas anpassa sitt liv; att sakna information och känna behov av stöd; att känna sig tacksam och trygg med ICD:n. Resultatet visar att det till stor del är osäkerheten och rädslan för att få en strömstöt som gör att Personer med ICD känner att de själva begränsas och att livet förändras.

Inom vårdyrken är arbetstakten ofta hög och individens möjlighet att påverka arbetssituationen låg. Vårdpersonal tar dagligen beslut relaterade till etiska och moraliska frågor. Många som arbetar i patientnära arbete påverkas alltså i hög grad av psykosocial stress. Effektiva stressförebyggande åtgärder för dessa professioner är önskvärda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekterna av träning i medveten närvaro hos Personer i patientnära arbete med fokus på stressrelaterade tillstånd.

Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod med influenser ifrån grundad teori. Syftet med studien är att se vilka strategier Personer med Aspergers syndrom använder för att hantera omgivningens sätt att se på dem som avvikare. Studien bygger på fem intervjuer med Personer som har diagnosen Aspergers syndrom där de utifrån fem teman (familjeliv, skolsituation, arbetsliv, fritidsliv och främmande situationer) fick berätta om hur det ser ut i deras vardagsliv. Utifrån det fick jag sedan fram flera olika strategier som de använder för att motverka att omgivningen ser på dem som avvikare. Jag fick fram både unika och gemensamma strategier, vilket gör att jag fått fram många intressanta strategier.

Att bli diagnostiserad med en kronisk sjukdom som Multipel Skleros (MS) kan vara förödande både fysiskt och psykiskt. Det beror mycket på hur personen med MS hanterar sin nya situation. Studier visar att det finns många sätt att hantera sjukdomen på. Detta kan sammanfattas som copingfaktorer. Syftet med denna studie var att, baserat på självbiografier, beskriva utmärkande copingfaktorer hos Personer med Multipel Skleros.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Personers upplevelser av att leva med avföringsinkontinens. Nio vetenskapliga artiklar analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att Personer kände sig oroliga och hjälplösa när de aldrig kunde vara säkra på hur de skulle må från den ena dagen till den andra. Många var rädda för att det skulle lukta avföring och oroade sig främst i offentliga sammanhang och i slutna områden.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Personers upplevelser av att leva med avföringsinkontinens. Nio vetenskapliga artiklar analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att Personer kände sig oroliga och hjälplösa när de aldrig kunde vara säkra på hur de skulle må från den ena dagen till den andra. Många var rädda för att det skulle lukta avföring och oroade sig främst i offentliga sammanhang och i slutna områden.

Utvecklingen av svensk hemsjukvård har gjort det möjligt för alltfler Personer att vårdas i det egna hemmet den sista tiden i livet. Mötet med svårt sjuka och döende Personer i hemmet ställer krav på sjuksköterskorna som ska delta i vården. Det är viktigt att redan från första mötet skapa en relation präglad av förtroende och tillit. Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med svårt sjuka Personer med behov av palliativ vård i hemmet. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ design.

Introduktion:Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en vanlig kronisk mag- och tarmsjukdom. Sjukdomens olika symtom orsakas av en störning i mag- och tarmkanalen. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av att leva med IBS. Metod: Polit och Becks niostegsmodell användes i litteraturstudien. Litteratursökningen genomfördes i PubMed och CINAHL.

Utifrån vår frågeställning: Vilken betydelse har terapeutisk beröring vid omvårdnad av Personer som lever med demenssjukdom? Var syftet med denna systematiska litteraturöversikt att beskriva betydelsen av terapeutisk beröring vid omvårdnad av Personer med demenssjukdom. Studien baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att effekter av beröring var förändrat beteende, som minskad oro, rastlöshet och att stressnivån sjönk. Att de som fick beröring i någon form upplevde avslappning både under och efter interventionerna.

Personer med afasi får sin språkförmåga nedsatt på flera olika sätt vilket kan försvåra för dem att delta i samtal. De kan då använda sig av olika strategier för att hantera dessa problem. En sådan strategi är skratt. Denna uppsats syftar till att studera hur Personer med afasi använder sig av skratt vid vardaglig interaktion. Föreliggande studie har utgått från videofilmer där en kvinna med afasi interagerar med olika Personer i olika miljöer.

Sveriges befolkning blir allt äldre och i takt med detta ökar andelen Personer med demens och deras behov av vård. Svårigheter med att hantera beteendestörningar såsom aggression och agitation hos Personer med demens har visat sig vara ett problem för vårdpersonal. Syftet med denna litteraturstudie har varit att samman-ställa aktuell vetenskaplig litteratur avseende vad som är viktigt i omvårdnaden av Personer med demenssjukdom som uppvisar problematiska beteenden samt att undersöka vilket stöd vårdpersonalen behöver för att på ett professionellt sätt kun-na bemöta dessa Personer. En systematisk litteraturstudie genomfördes utefter Goodmans sju forskningssteg (SBU, 1993), där vetenskapliga artiklar hittades efter sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet redovisar vikten av att som vårdpersonal försöka finna eventuella bakomliggande orsaker till de prob-lematiska beteendena samt att utforma omvårdnad som anpassas till individen.