MÄnga lider av lÄngvarig lÀndryggssmÀrta, men fÄ erbjuds en orsaksförklaring eller adekvat behandling. Den biopsykosociala modellen möjliggör dock en viss förstÄelse av lidandet. Den lÄngvariga smÀrtan begrÀnsar individen vilket bland annat antas pÄverka sjÀlvupplevelsen. Syftet med studien var att utifrÄn en explorativ ansats erhÄlla en fördjupad förstÄelse av sjÀlvupplevelsen hos personer med lÄngvarig lÀndryggssmÀrta. Halvstrukturerade intervjuer anvÀndes och materialet analyserades genom induktiv tematisk analys.

Vad som motiverar individer i arbetet har lÀnge diskuterats och engagerat mÄnga inom forskningen utan att ha kommit fram till ett samstÀmmigt svar. Flertalet teorier har försökt att förklara motivationens uppkomst. Syftet med studien var att se vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka HR-personers motivation i arbetet. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med sex personer som jobbar med HR frÄgor och har analyserats med hjÀlp av tematisk analys. Studiens resultat visade sammanfattningsvis pÄ tio faktorer  som pÄverkade HR-personers motivation i arbetet; utveckling, kollegor/grupper, möte med mÀnniskor, variation, meningsfullhet, vÀrderingar, bidra, mÄl, resultat samt lön.

Bakgrund: Personer med demens har ofta en bristande förmÄga att kommunicera verbalt och uttrycker sig istÀllet genom olika beteende. Det Àr av vikt att vÄrdpersonalen skapar ett nÀra samspel med vÄrdtagaren, för att om möjligt tolka och förstÄ vad de ger uttryck för. Syfte: Att belysa betydelsen av vÄrdpersonalens förhÄllningssÀtt vid omvÄrdnad av personer med demens. Metod: AllmÀn litteraturstudie baserad pÄ tretton vetenskapliga artiklar. Resultat: OmvÄrdnaden av personer med demens pÄverkas av vilket förhÄllningssÀtt vÄrdpersonalen har.

Fler mÀnniskor lever allt lÀngre idag Àn tidigare vilket ökar andelen sköra Àldre i befolkningen. Sköra Àldre personer har nedsatt autonomi och har ofta stort omvÄrdnadsbehov. Det har visat sig att mÄnga sköra Àldre personer har nedsatt munhÀlsa och ökat tandvÄrdsbehov, vilket kan leda till stort fysiskt och psykiskt lidande. Det reformerade tandvÄrdsstödet infördes Är 1999 i Sverige vilket innebar uppsökande verksamhet för att fÄnga upp Àldre, sjuka och funktionshindrade med behov av tandvÄrd. Det finns tecken som tyder pÄ att denna reform inte nÄtt ut i den utstrÀckning det var tÀnkt samt att vÄrdpersonal har bristfÀllig kunskap pÄ omrÄdet munhÀlsa.

Denna studie syftar till att undersöka hur nÄgra personer ur personalgruppen pÄ en skola som pÄ sin arbetsplats deltagit i en av Svenska institutet för sorgbearbetning arrangerad workshop upplever sitt deltagande. FrÄgestÀllningarna som anvÀnts för att uppnÄ syftet var: Hur upplever nÄgra av de personer som deltagit i workshopen att den förÀndrat deras sÀtt att hantera sin egen sorg, hur upplever nÄgra av de personer som deltagit i workshopen att de genom workshopen tillgodogjort sig kunskaper att anvÀnda i sitt yrkesutövande och i relationen till kollegor? Resultatet analyserades ur ett behavioristiskt perspektiv med hjÀlp av Skinners principer för beteenden och Baer, Wolf & Risleys teori, den tillÀmpade beteendeanalysen samt James och Friedmans handlingsprogram för sorgbearbetning. Urvalsramen bestod av 6 personer som deltagit i en workshop kring ett handlingsprogram för sorgbearbetning. Metoden som anvÀndes var kvalitativ dÄ informanternas upplevelser av handlingsprogrammet stod i fokus.

Sjuksköterskors huvudsakliga uppgift Àr att bedöma, lindra och utvÀrdera smÀrta. MÄnga Àldre med lÄngvarig smÀrta förvÀntar sig att vÄrdpersonalen ska uppmÀrksamma deras behov av smÀrtlindring. Syftet med vÄr studie var att beskriva sjuksköterskors förhÄllningssÀtt till Àldre personer med smÀrtproblematik inom kommunala Àldreboenden. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med Ätta legitimerade sjuksköterskor med minst tvÄ Ärs erfarenhet av arbete inom den kommunala Àldreomsorgen. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: Att det Àr svÄrt att tolka och bedöma smÀrta hos Àldre: Att alltid försöka lindra och hjÀlpa: Att ibland tvingas acceptera att inte alltid lyckas.

Bakgrund: MĂ€nniskors sĂ€tt att leva har under det senaste Ă„rhundrandet förĂ€ndrats.Detta har lett till att diabetes typ 2 har ökat runt om i vĂ€rlden. Diabetes typ 2 Ă€r enkronisk sjukdom som leder till höga blodsockervĂ€rden. Det gĂ„r att fördröjasjukdomsförloppet och undvika komplikationer om man genomför livsstilsförĂ€ndringar.FörĂ€ndringarna kan leda till tankar och kĂ€nslor hos individerna kring deras situation.Det Ă€r viktigt för sjuksköterskor med ökad kunskap om hur personer med diabetes typ 2upplever genomförandet av livsstilsförĂ€ndringar. Ökad kunskap inom detta omrĂ„de kange personer med diabetes typ 2 förbĂ€ttrade förutsĂ€ttningar vid genomförandet avlivsstilsförĂ€ndringar.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att öka kunskapen om hur personer med diabetestyp 2 upplever livsstilsförĂ€ndringar. Metod: AllmĂ€n litteraturstudie baserad pĂ„ tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna studie var att se vad anvÀndare med kognitiva funktionsnedsÀttningar ansÄg problematiskt vid anvÀndning av IT-system och föreslÄ anpassning. Detta för att bidra till ökad anvÀndarvÀnlighet för personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar. Enligt hjÀlpmedelsinstitutet Àr de anpassningar som sker i dagslÀget enbart fokuserade pÄ att förbÀttra för personer med fysiska funktionshinder sÄsom exempelvis nedsatt syn eller rörelsehinder. Kognitiva funktionsnedsÀttningar Àr en försÀmrad förmÄga att anvÀnda sina förmÄgor jÀmfört med personer utan kognitiva nedsÀttningar. Intervjuer genomfördes med respondenter som hade en konstaterad kognitiv nedsÀttning.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 5000 personer med spinalskada. DÀr spinalskadan lett till nedsatt blÄsfunktion Àr ren intermittent kateterisering (RIK) den metod som rekommenderas i första hand.Syfte: Att undersöka hur personer med traumatisk spinalskada som anvÀnder ren intermittent kateterisering (RIK) upplever detta. Syftet var Àven att ta reda pÄ vilka hanteringsstrategier som finns för att underlÀtta det dagliga livet.Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anvÀndes dÀr fem personer med traumatisk spinalskada som anvÀnder RIK intervjuades.Resultat: Att behöva tillÀgna sig metoden vÀckte blandade kÀnslor. MÀn upplevde det lÀttare att RIKa jÀmfört med kvinnor. Den egna kompetensen och kunnandet om metoden RIK ökade med tiden och de hittade nya hanteringsstrategier för att underlÀtta vardagen.

SAMMANFATTNING:Syftet med den hÀr studien har varit att belysa och undersöka, utifrÄn en integrationsenhets lokalkontor i en glesbygdskommun i Norrland, dess integrationshandlÀggares syn pÄ integration. Begreppet integration Àr svÄrdefinierat och det var dÀrför intressant att ta reda pÄ hur just dessa personer tÀnker och resonerar kring Àmnet för att fÄ en inblick av deras bild av integration och om och hur det pÄverkar deras sÀtt att arbeta. Resultatet vittnar om att begreppet integration Àr mÄngfacetterat och ter sig olika, Àven för yrkesverksamma inom samma profession, pÄ samma arbetsplats, med samma arbetsuppgifter. Studien Àr kvalitativ och grundar sig pÄ halvstrukturerad intervju som forskningsmetod. Intervjusvaren har analyserats utifrÄn meningskategorisering och presenteras under teman kopplade till studiens frÄgestÀllningar.

Bakgrund: Cirka 3-4 % av Sveriges befolkning Àr diagnostiserade med diabetes. Detta Àr en siffra som kommer att öka inom en relativt snar framtid. Diabetes Àr dock en sjukdom som kan förebyggas med hjÀlp av information. NÀr diagnosen Àr ett faktum kan symtomen dÀmpas, och hÀr har sjuksköterskan en mycket viktig uppgift. Hur sjuksköterskan beter sig i mötet med personen med diabetes Àr avgörande för hur vÀl egenvÄrden fungerar.

Inom arbetsmarknaden har personer som drabbats av psykisk sjukdom ofta en försvagad position och Àr Àven den grupp i samhÀllet som har lÀgst sysselsÀttningsgrad. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med en psykisk funktionsnedsÀttning och olika företrÀdare för myndigheter upplever möjligheten till arbete för personer med psykisk funktionsnedsÀttning. Studien har en kvalitativ ansats dÀr personliga intervjuer utfördes med representanter vid Arbetsförmedling, FörsÀkringskassa, en kommun och ordförande för RSMH samt tvÄ av deras medlemmar. Studien visade ur myndighetsperspektiv att möjlighet till arbete pÄverkades till stor del av personens egna förutsÀttningar men Àven av faktorer som ekonomi, brist pÄ arbetsplatser och handledare samt olika synsÀtt som fanns myndigheter emellan. Ur individperspektiv framkom att personliga svÄrigheter, höga krav pÄ arbetsmarknaden och vilken generation personen tillhör var avgörande faktorer som pÄverkade deras möjlighet till arbete.

ALS Àr en kronisk neurologisk sjukdom som i Sverige Ärligen drabbar ca 200 personer. Beroende pÄ var i nervssystemet skadan sitter utvecklas olika symtom. Symtomen Àr muskelförtvining, muskelsvaghet, spasticitet, talsvÄrigheter, fascikulationer, svÀljsvÄrigheter och andningsproblematik, de varierar i frekvens och ökar i takt med att sjukdomen fortskrider. Sjukdomen Àr för tillfÀllet obotlig med dödlig utgÄng. Kroppen Àr en mÀnniskas redskap i vÀrlden.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur HBT(Q)-personer kan uppleva sig bli bemötta pÄ Ungdomsmottagningen och hur personal pÄ Ungdomsmottagningen kan uppleva sina möjligheter att bemöta dem. Vidare vilken betydelse sexuell lÀggning och könsidentitet fÄr i mötet. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med personal som arbetar med samtal pÄ Ungdomsmottagningen och HBT(Q)-personer som besökt denna verksamhet. Uppsatsen bygger pÄ följande frÄgestÀllningar: ? Vad kan HBT(Q)-personer ha för tankar och kÀnslor inför att besöka ungdomsmottagningen? ? Hur kan de uppleva bemötandet och förstÄelsen för deras sexualitet och identitet i sÄvÀl mötet med personalen pÄ ungdomsmottagningen som i miljön i ungdomsmottagningens lokaler? ? Vilken betydelse kan sexuell lÀggning och könsidentitet ha i mötet med ungdomsmottagningen och hur tÀnker HBT(Q)-personer och personalen kring definitioner av sexuell lÀggning och könsidentitet och hur kan bemötandet pÄverkas av detta? ? Vilka kunskaper kan personal och HBT(Q)-ungdomar uppleva som viktiga för att bemöta och samtala med HBT(Q)-personer och hur upplever personal att de bemöter HBT(Q)-personer?Vi har analyserat vÄrt insamlade material utifrÄn ett Queerteoretiskt perspektiv och Kommunikationsteori.

Bakgrund: Sömnen Àr ett av vÄra grundlÀggande behov och Àr viktig för vÄr hÀlsa och vÀlbefinnande. Sömnproblem Àr vanligt bland Àldre personer som bor pÄ sÀrskilt boende. Sömnproblemen behandlas ofta med sömntabletter som medför risk för exempelvis förvirring och fall.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva effekter av icke farmakologiska ÄtgÀrder för att minska sömnproblem bland personer som bor och vÄrdas pÄ sÀrskilt boende.Metod: Detta Àr en litteraturstudie dÀr resultatet frÄn Ätta kvantitativa artiklar granskats och sammanstÀllts. Resultatet av analysen redovisas utifrÄn följande sex kategorier; fysisk aktivitet, social aktivitet, ljusterapi, Àndrade vÄrdrutiner, avslappning och kognitiv beteendeterapi.Resultat: I litteraturstudien framkom att icke farmakologiska ÄtgÀrder kan minska sömnproblem hos Àldre personer pÄ sÀrskilt boende. Dock redovisas varierande resultat av de olika ÄtgÀrderna.