Syftet med studien var att undersöka om människor tillskriver andra personer egenskaper baserat på deras utseende. Vidare var syftet att undersöka om sådana tendenser eventuellt påverkades av kön och ålder. 90 män och kvinnor i olika åldrar deltog i en enkätstudie som gick ut på att försökspersonen fick se två bilder på en attraktiv respektive en oattraktiv person och sedan svara på frågor om personernas förmodade egenskaper. Resultaten visade att försökspersonerna var mer benägna att tillskriva den attraktiva personen positiva egenskaper. Dessutom pekade resultaten på att kvinnor i högre grad än män tillskriver attraktiva personer mer positiva egenskaper än oattraktiva personer.

Sjuksköterskor kommer i sitt arbete i kontakt med personer som har smittsamma sjukdomar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnaden av personer med smittsamma sjukdomar. Litteraturstudien baserades på elva vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att visa medmänsklighet och empati: Att vara trött, hjälplös, konfliktfylld och stigmatiserad: Att ha kunskap ger trygghet: Att utvecklas i arbetet och livet. Resultatet av litteraturstudien visade att sjuksköterskor har en humanistisk människosyn vid omvårdnaden av personer med smittsamma sjukdomar.

I denna uppsats undersöker vi hur tre olika tidpunkter för visning av information på en secondscreen uppfattas av personer. Målet med undersökningen är att få en inblick i hur tittare upplever information som visas på en second-screen. Vi hoppas att resultatet ska kunna bidra till utformingen av kommande second-screenapplikationer. Dessutom har vi undersökt om tidpunkten av när information visas påverkar minnet av det personer ser på second-screenen. Vi utförde tester på totalt 18 personer med hjälp av tre stycken prototyper och varje testperson blev intervjuad efteråt..

Inledning: Syftet med undersökningen är att få en bild av självskattade symptomförändringar hos de unga vuxna som genomfört en psykodynamisk psykoterapi på Stadsmissionens Terapicenter för Unga, under perioden 2008-september 2013.Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen var om och i vilken grad patienternas självskattade symptom förändrats under behandlingstiden. Utgångshypotesen för undersökningen var att den skulle visa en signifikant förbättrad självupplevd psykisk hälsa hos de unga vuxna som ingår i studien.Metod: Studien har genomförts genom att en statistisk analys gjorts av insamlat självskattningsmaterial i SCL-90, för perioden 2008 - september 2013, från Stadsmissionens Terapicenter för unga. Materialet består av enkätsvar från 209 personer.Resultat: Resultaten visar att det sker en positivt signifikant symptomförändring under behandlingstiden. Störst är den positiva symptomförändringen i det generella genomsnittsvärdet, GSI, samt vad gäller depression, ångest, interpersonell känslighet och tvång. Resultaten visar också att det finns ett betydande bortfall som inte är slumpmässigt, då bortfallet tenderar att överrepresenteras av personer med en högre nivå av psykiska besvär.Diskussion: De positiva behandlingsresultaten går tyvärr inte att generalisera på grund av ett betydande bortfall, dessutom saknades i hög utsträckning persondata i databasen vilket bidrar till en brist i resultatdiskussionen.

Alla människor kan drabbas av en akut sjukdom eller skada. Hur de drabbade hanterar händelsen är mycket varierande. Känslor som rädsla, oro och smärta kan öka risken för mer eller mindre långdragna psykiska reaktioner. Om det akuta vårdteamet har kunskap om den intima kopplingen mellan människans kropp och psyke kan de ge ett korrekt stöd och bemötande redan i ett tidigt skede och därmed kanske minska patientens psykiska lidande. Trots att traumavården gör stora tekniska framsteg finns endast liten kunskap om hur det är att vara traumapatient.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar ständigt i hela världen och eftersom åldrandet är förknippat med smärttillstånd kommer sannolikt även antalet personer med demenssjukdom som har smärta att öka. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjärnan som innebär försämrad minnesförmåga. Personer med demenssjukdom har på grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svårigheter att beskriva smärta. Detta kan leda till en smärtbehandling som inte är optimal och personerna utsätts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsättningar som påverkar sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom.

Bakgrunden skildrar hur personer med schizofreni har svårt att få förtroende för och upprätthålla relationer med andra människor. De har oftast en mycket förvrängd livsvärld som är svårt att förstå för människor i samhället och även inom vården. Vilket kan leda till ett avståndstagande som resulterar i en otillräcklig vård. Syftet med studien var att belysa hur personer med schizofreni upplever sin livsvärld. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie gjord på två självbiografiska böcker.

Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Bakgrund: Barns och ungas psykiska hälsa har försämrats sedan 1990-talet. Förekomsten av mobbning ligger på samma nivå sedan samma tid. Mobbning och kränkningar har negativa effekter på barns psykiska hälsa. Skolsköterskor har en central roll vad gäller att främja skolbarns hälsa.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur skolsköterskor ser på sin roll i arbetet mot mobbning och kränkningar i skolan. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva  e-postintervjuer har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman.

ADHD är ett funktionshinder som betyder att man kan ha problem med att reglera och kontrollera uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man i skolan arbetar med barn som har ADHD. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer inom ett och samma område. Av vårt resultat framgick det att tydlighet, struktur samt förberedelse är viktiga komponenter i arbetet med barn som har ADHD. Det finns generella metoder för hur pedagoger kan anpassa undervingen men det är viktigt att anpassa de utifrån individens specifika begränsningar och behov.

The level of help and support given to elderly people over the age of 65 has been regulated by two separate laws; 1-the Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS) and 2- Act of Social Services (SoL). Recent changes in the legislation could cause local authorities to deal with these issues in different ways. The aim of this study was to examine and evaluate possible differences in the level of support for the elderly, dependant on which of the two laws was used in the decision process.The questions raised in this paper are· What are the major differences in the purposes of the two legislations?· How will the decisions be influenced dependant on what law is used? Do the decisionmakers identify the difference between the quality levels "good" and "fair"?· How is the process of care organised and managed within each of these legislations and how is the personnel used?· Are there differences in quality regarding freedom of choice, your own right to decide, influence, comprehensive view and continuity in the efforts given?· What development can you see in these fields of care.As a method I have used a case study involving four big cities in Scania. The most interesting and essential knowledge in the study was obtained from qualitative interviews with eleven decision-makers in the four communities.The result of this study indicates that there are more similarities than differences in the purposes of these laws.

Bakgrund: Smärta är ett av de största hälsoproblemen i dagens samhälle. Det är en huvudor-sak till funktionshinder och arbetsoförmåga. Människor med smärta söker ofta förståelse hos omgivningen. Det är viktigt för dem att andra förstår deras svårigheter och de vill dela med sig av sina erfarenheter. Syftet med studien är att beskriva hur personer med långvarig smärta upplever omgivningens påverkan på arbetsförmåga.

Introduktion: Årligen insjuknar mellan 500 och 600 individer i myelom i Sverige. Myelom betraktas som en icke botbar sjukdom där syftet med behandling är att förlänga överlevnad, stabilisera sjukdom, återfå sjukdomskontroll samt förbättra livskvalitet. Sjukdomen är ofta förknippad med reducerad livskvalitet på grund av spontana frakturer, kotkompressioner, återkommande infektioner, njursvikt, anemi samt humörstörningar. Oro för framtiden och förlust av autonomi är ytterligare bidragande bekymmer som för patienter, påverkar livskvalitet. Livskvalitet är en subjektiv känsla som berör livet i sin helhet och som inkluderar delar som hälsa, fritid, sociala relationer, arbete, bostad och kan spegla en upplevd känsla av sammanhang i livet.

För det barn som har en funktionsnedsättning finns många tänkbara hinder som kan sätta stopp för leken. Men det finns också stora möjligheter för oss som projektörer att undanröja dessa. De senaste åren har tillgängligheten på lekplatser varit ett hett ämne och ett av de tydligaste tecken på detta är att fallskyddsunderlaget på lekplatser allt oftare består av gummiasfalt istället för sand. Det finns däremot få riktlinjer och rekommendationer om hur utemiljön ska utformas för att vara tillgänglig och särskilt lite finns det skrivet om hur man anpassar sig till barn med olika funktionsnedsättningar. De rekommendationer som finns fokuserar ofta på rörelsehinder och saknar ofta konkreta lösningar.

Studier som berör ämnet hur fysisk aktivitet påverkar det psykiska välbefinnandet hos äldre är något som berör alla. Fysisk aktivitet har i tidigare forskning visat sig påverka båda den fysiska och psykiska hälsan positivt. Mycket forskning är gjord på området, dock är de äldre underrepresenterade som målgrupp inom området. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning fysisk aktivitet påverkar det psykiska välbefinnandet, med inriktning självkänsla och fysisk självuppfattning, hos äldre. Undersökningen innefattade en experimentell undersökningsmetod med en randominiserad, kontrollerad design.