Med en kvalitativ ansats baserad på en semistrukturerad critical incidents-intervju och Interperative phenomenological analysis undersöktes en frågeställning om transexuellas egna upplevelser av hur deras välmående och psykiska hälsa påverkas av att de genomför utredning som syftar till en könskorrigering. Informanterna, 5 stycken totalt, varav 4 var Male-to-female och 1 Female-to-male, rapporterar både positiv och negativ påverkan från utredningstiden. Studien sammanställer de sammanhang som informanterna rapporterar har haft störst inverkan på deras välmående och psykiska hälsa, till exempel väntan, real life-test och bemötande. Ur intervjuerna framträder ett komplicerat förhållande mellan utredare och behandlare kontra den som utreds, där den professionelles agerande kan få stor betydelse för hur den utredde uppfattar att utredningen påverkar deras psykiska hälsa och välmående..

Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter).

Syfte med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt kvinnliga och manliga vårdare inom omsorgen för personer med funktionshinder konstruerar kön. Våra frågeställningar var: hur ser de kvinnliga och manliga vårdarna på yrket som vårdare och vilka egenskaper anser de vara viktiga i yrket som vårdare och skiljer sig uppfattningen åt mellan de kvinnliga och manliga vårdarna? I vår analys av resultatet har vi använt oss av ett könsperspektiv med fokus på hur kön ses som en social konstruktion. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi valde att intervjua sex personer, tre kvinnor och tre män, som alla arbetade som vårdare på olika boenden för vuxna i behov av särskilt stöd.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros är en nervsjukdom som innebär att samtliga muskler efter hand förtvinar och personen slutligen blir totalförlamad. Personens intellekt bibehålls under hela sjukdomsförloppet. Livskvalitet inkluderar fysiska, psykiska, sociala och andliga värden och livskvalitet är subjektivt och ytterst individuellt. Livskvalitet knyts till enskilda människors inre upplevelser och karakteriseras som psykiskt välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS beskriver sin livskvalitet under sjukdomstiden.

Socialtjänsten har organiserats utifrån en 65-årsgräns vilket innebär att alla människor som är över 65 år och som är i behov av samhällets sociala omsorg tillhör äldreomsorgen. Syftet med vår uppsats är att öka kunskapen om biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Stockholm för personer som har psykisk funktionsnedsättning. Vi har intervjuat tio biståndshandläggare i Stockholm, metoden hade en induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys och använde oss av begreppen handlingsutrymme, normalitet och ålderism.Vårt resultat stödjer den bild som forskningen visar, biståndshandläggningen är en normativ praktik som utgår från en schablonartad och stereotyp bild av den äldre och äldres behov. Äldre med psykisk funktionsnedsättning blir inom biståndshandläggningen en avvikelse som därmed inte passar in i mallen. De äldre med psykiska funktionsnedsättningar kommer inte i kontakt med de insatser som yngre i samma situation har tillgång till.

Dagens skola ska arbeta för att bli ?en skola för alla?. Det ligger ständig fokus på att integrera elever med funktionshinder med icke-funktionshindrade elever. Ämnet idrott och hälsa är ett känsligt ämne där det inte är lika lätt att vara en anonym elev med svårigheter. Idrott och hälsa är utpekande och det blir väldigt synligt för resten av en klass om en elev är lite ?svagare?.

Low Carb High Fat (LCHF) ses som en striktare variant av GI eller Atkins och är en diet riktad framförallt till personer som lider av det metabola syndromet, där man utesluter i princip alla kolhydrater för att undvika blodsockerhöjningar. Överviktiga och diabetiker som testat denna diet har både fått bättre blodfetter, viktnedgång samt ett förbättrat blodsocker men samtidigt finns det många motsträvare ? framförallt SNR (svenska näringsrekommendationer). Syftet med detta projekt var att visa effekterna hos friska, normalviktiga personer som genomgått en tre veckors dietperiod med LCHF kost. Hur vikten, blodfetterna samt det psykiska har påverkats.

Under senare år har arbetet med att få ut information till alla grupper i samhället intensifierats. IT-tekniken har fört med sig nya möjligheter för människor med olika typer av funktionshinder, inte minst för synskadade. Problemet ligger dock i att skapa tekniska hjälpmedel som omvandlar och förmedlar informationen till användaren. Syftet med uppsatsen är att se om skärmläsare kan tillgodose användbarhet för de enskilda användarna. För att nå syftet har vi intervjuat fyra gravt synskadade personer som dagligen använder sig av skärmläsare.

Depression är ett allvarligt sjukdomstillstånd, som medför lidande för såväl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. Föreställningar kring sjukdom grundas både på föreställningar innan sjukdomen uppstod och på föreställningarna som utvecklats till följd av den. Föreställningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som påverkar såväl oss själva som andra. Föreställningarna kan både hindra och hjälpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring föreställningar om den egna ohälsan hos personer med depressionssjukdom inom vårdens kontext.

Psykisk hälsa påverkas av ett flertal bestämningsfaktorer och är en förutsättning för att människor ska må bra. Den psykiska ohälsan har varit ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige de senaste åren. Den senaste Liv & Hälsa ung undersökningen visade på försämrad psykisk ohälsa bland ungdomar i Strängnäs kommun, framförallt bland flickor. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för varför den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Strängnäs kommun samt vilka åtgärder ungdomarna själva anser skulle kunna förändra problemet. För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes tre fokusgruppsintervjuer på ungdomar i nionde klass.

The aim of the essay was to see how the respondents reasoned about different themes like, isolation, integration and barriers to integration, given that they had all been diagnosed with a psychosis diagnosis. The essay takes part of secondary data that had been gathered through interviews by researchers at the department of Research and Development Psychiatric South Stockholm during a 3 year period. To work with the interview data a qualitative interview analysis method was used. The interviews were analyzed against theories of social interaction, labeling, stigma and the theory of ?role exit?.

Bakgrund: Alla personer oavsett ålder har mänskliga behov som behöver tillgodoses för att personen ska kunna känna välbefinnande. Ibland tvingas en individ att flytta till ett särskilt boende på grund av särskilda behov. För en del personer kan det vara svårt att vänja sig att bo på ett särskilt boende, som kan leda till ensamhet och depression. Vården som ges till de äldre ska se till de fysiska, psykiska och sociala behoven. Det är därför relevant att fördjupa sig i vad som skulle kunna underlätta denna förändring, vilket skulle kunna vara en hund.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om och i så fall hur hundar påverkar äldre personer som bor på särskilt boende.

Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som leder till en höjning av glukoshalten i blodet. Ett högt blodglukosvärde medför både fysiska och psykiska komplikationer. Det är ännu ej fastställt vilken kostrekommendation som lämpar sig bäst för personer med diabetes. Därför är det viktigt att återkommande ifrågasätta kostråd och hitta den kosthållning som har bäst påverkan på hälsa och välbefinnande hos personer med diabetes. Syftet med litteraturstudien var att beskriva på vilket sätt lågkolhydratkost påverkar personer som lever med diabetes mellitus typ 2.

Äldre personer utgör en stor del av befolkningen och åldersrelaterade sjukdomar ökar i takt med att den äldre befolkningen ökar. I Sverige finns det 2,3 miljoner människor som är över sextio år varav 140 000 har en demensdiagnos. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om och hur sällskapsdjur kan påverka äldre personer med eller utan demenssjukdom. Genom att följa Goodmans sju steg gjordes en systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen skedde i PubMed CINAHL och PsycINFO där 11 vetenskapliga kvantitativa artiklar inkluderades.

Bakgrund: Psykiskt och/eller fysiskt våld förekommer i alldeles för stor utsträckning i Sverige och även i resten av världen. Trots lag mot barnmisshandel i flera länder så fortsätter anmälda fall av barnmisshandel att öka.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur psykiskt och/eller fysiskt våld under barndomen har påverkat de utsatta senare under vuxenlivet.Metod: Studien baserades på självbiografier. En kvalitativ ansats har använts i föreliggande studie därför att det var upplevelser hos individer som undersöktes. Resultatet analyserades med hjälp av en kvalitativ, manifest innehållsanalys.Resultat: I studien framkom fem olika kategorier. Dessa var: lidande, välbefinnande, konsekvenser av barnmisshandeln, relationen med föräldrarna/förövarna samt relation med andra individer.