I föreliggande uppsats fokuseras villkoren kring handlÀggares bedömningar och beslutsfattande av hjÀlpinsatser till personer med förvÀrvade hjÀrnskador. Uppsatsen bygger pÄ fokusgruppssamtal med LSS-handlÀggare och LASS-handlÀggare kring tvÄ vinjetter. Tolkningsarbetet Àr baserat pÄ idéer hÀmtade frÄn Grounded theory. Studiens syfte Àr att utforska hur LASS- handlÀggare vid försÀkringskassor och LSS-handlÀggare i kommuner gÄr till vÀga samt hur de resonerar omkring den sökandes behov av insatser i samband med att de bedömer behov hos personer med kognitiva hjÀrnskador. Analysen tyder pÄ att bedömningsprocessen och beslutsfattandet prÀglas av osÀkerhet och att handlÀggarna frÀmst Àr upptagna av att legitimera sina beslut genom att de söker stöd i lÀkarintyg eller andra utlÄtanden.

Varje Är omkommer cirka 500 personer i trafiken och runt 20 000 personer skadas. Betydande riskfaktorer till trafikolyckor Àr alkohol och droger som blivit allt vanligare förekommande. Det uppskattas att mellan 12 500 ? 15 000 personer kör onyktra pÄ landets vÀgar dagligen. Rattfylleristerna domineras av yngre och medelÄlders mÀn och ungefÀr tvÄ tredjedelar av rattfylleristerna har ett alkoholproblem.

Syftet var att beskriva förekomst av risk för eller undernÀring samt vanligast insatta och typav förebyggande ÄtgÀrder bland personer i sÀrskilt boende samt att undersöka om det fannsskillnader i förekomst av risk för eller undernÀring hos personer med neuropsykologiskaproblem jÀmfört med personer utan sÄdana problem. Studien hade en beskrivande ochjÀmförande design med kvantitativ ansats. Datat inhÀmtades frÄn kvalitetsregistret Senioralert. Deltagarna i studien utgjordes av 341 personer frÄn en kommun i Mellansverige.Resultatet visade att 41,9 % hade risk för eller var undernÀrda enligt MNA-SF. BMI <22poÀng hade 23,5 %.

Uppsatsen handlar om politikers och tjÀnstemÀns syn pÄ bemötande samt deras kunskap om de lagar som gÀller för personer med funktionsnedsÀttningar. Med bemötande menar vi den instÀllning man har till varandra men Àven samhÀllets övergripande syn uttryckta i lagar och förordningar. Studien bygger pÄ litteraturstudier och intervjuer med politiker och tjÀnstemÀn i en mindre kommun..

MÄnga personer lever med lÄngvariga smÀrttillstÄnd som pÄverkar deras vardag. SmÀrta Àr ett mÄngdimensionellt fenomen, det Àr en upplevelse med bÄde emotionella och psykologiska reaktioner och kan inte mÀtas objektivt. LÄngvarig smÀrta orsakar stort lidande för den enskilde individen. Personer med smÀrta upplever det krÀnkande nÀr existensen, intensiteten och utbredningen av smÀrtan ifrÄgasÀtts. Gott bemötande i vÄrden innebÀr att vÄrdpersonal möter de vÄrdsökande pÄ ett sÀtt som vÀrnar om deras integritet och autonomi och svarar mot det behov av förstÄelse och trygghet som uppstÄr i kontakt med vÄrden.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av ÄtgÀrder som anvÀnds för att personer med schizofreni ska kunna förbÀttra och bibehÄlla aktivitetsförmÄga och/eller kompensera för aktivitetsnedsÀttningar. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod och intervjuer av sex yrkesverksamma arbetsterapeuter inom kommun och landsting i norra Sverige genomfördes. Arbetsterapeuternas erfarenheter analyserades och resulterade i 4 kategorier, dessa var: ?Utredning och behandling krÀver samverkan och resurser?, ?InlÀrning och problemlösning Àr utmanande och komplext?, ? Resonemang och reflektion kring aktivitet Àr nödvÀndigt?, ?TrÀning och anpassning möjliggör aktiviteter i vardagen?. Sammanfattningsvis visar denna studie komplexiteten och utmaningen kring arbetsterapeuternas erfarenheter av ÄtgÀrder för personer med schizofreni.

Bakgrund: Alla personer oavsett Älder har mÀnskliga behov som behöver tillgodoses för att personen ska kunna kÀnna vÀlbefinnande. Ibland tvingas en individ att flytta till ett sÀrskilt boende pÄ grund av sÀrskilda behov. För en del personer kan det vara svÄrt att vÀnja sig att bo pÄ ett sÀrskilt boende, som kan leda till ensamhet och depression. VÄrden som ges till de Àldre ska se till de fysiska, psykiska och sociala behoven. Det Àr dÀrför relevant att fördjupa sig i vad som skulle kunna underlÀtta denna förÀndring, vilket skulle kunna vara en hund.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om och i sÄ fall hur hundar pÄverkar Àldre personer som bor pÄ sÀrskilt boende.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Bakgrund: Demens Àr ett sjukdomstillstÄnd som innebÀr en bestÄende nedsÀttning av kognitiva funktioner. DÀrför behöver personer med demenssjukdom och nÀrstÄende stöd för att klara vardagen bÀttre. Syfte: Syftet var att tillsammans med en personalgrupp vid en dagsjukvÄrdsenhet utarbeta ett underlag för en kommande utvÀrdering av ett projekt vars syfte var att ge stöd i relationen mellan personer med demenssjukdom och deras nÀrstÄende. Metod: Studien genomfördes med deltagarbaserad aktionsforskning med en fokusgruppsintervju och en enskild intervju. Deltagarna var en personalgrupp pÄ en dagsjukvÄrdsenhet. Resultat: DagsjukvÄrdsenheten önskade stödja relationen mellan personer med demenssjukdom och deras nÀrstÄende. Stödet planeras genomföras vid fem tillfÀllen under fem veckor. Dessa fem tillfÀllen har olika teman som handlar om hur paren kan hantera vardagen pÄ ett annat sÀtt.

Studien granskar medvetenheten om queerperspektivet i lÀroböcker utifrÄn synliggörande av hbt, heteronormativitetsmedvetenhet och vilka lÀsningar texterna förbereder för. LÀroböckerna som analyserats Àr avsedda för gymnasiet och har ett tematiserat upplÀgg dÀr vi valt att fokusera pÄ kÀrleks- och relationsteman. Texterna i lÀroböckerna Àr analyserade utifrÄn en queerteoretisk ansats och baseras pÄ en kvalitativ analys. Studien Àr gjord utifrÄn en queer lÀsart som ligger till grund för arbetets lÀsningar. Resultaten visar att lÀroböckerna har en vilja att synliggöra homosexualitet men utesluter bisexualitet och transpersoner.

Syftet med studien var att beskriva interaktionen mellan vÄrdare och personer med demens i samband med taktil massage samt att beskriva vÄrdarnas upplevelse av vad som hÀnde i interaktionen. Studien hade en beskrivande design och omfattade tvÄ personer med demens (tvÄ fall) samt tre vÄrdare. Varje fall omfattade fem observationstillfÀllen. Data samlades in via ostrukturerade observationer av behandlingstillfÀllen med taktil massage samt efterföljande intervjuer med vÄrdarna som utförde behandlingen. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera data.

Denna studie har syftat till att underso?ka hur ett antal grafiska formgivare upplever pitchenur ett yrkesrollsperspektiv; na?got som inom forskningen a?r ett relativt a?sidosatt omra?de.Studien baseras pa? tio respondentintervjuer samt en informantintervju. Samtligarespondenter arbetar pa? byra?er med en tydlig inriktning pa? grafisk form i Stockholm.Ansatsen i studien a?r kvalitativ med fallstudiekarakta?r och datainsamling och analys skeddemed inspiration fra?n Grounded Theory och abduktion. Efter empirisk insamling togstudien avstamp i tre teoretiska utga?ngspunkter; yrkesrollen, designprocessen ochkundrelationen.Underso?kningen visar att pitchen a?r ett komplext och sva?rdefinieratfenomen som framkallar ma?nga a?sikter bland de grafiska formgivarna.en o?vergripande kartla?ggning av fenomenet bland annat pa? en komplex process ?Studien visar efterpitchprocessen ? som delas upp i fyra steg: briefen, problemformulering, ide?- ochkonceptutveckling samt presentation.

Demenssjukdom innebÀr en successiv förlust av sÄvÀl fysiska som kognitiva funktioner som har betydelse för den enskilde personens vardagsliv. Syftet med studien var att beskriva den fysiska och kognitiva funktionsförmÄgan hos personer med misstÀnkt eller diagnostiserad demens och hur den förÀndras över en period av tre Är. Vidare var syftet att jÀmföra den förÀndrade funktionsförmÄgan hos dessa personer med en motsvarande grupp ur en normalpopulation av Àldre. Materialet till denna studie hÀmtades frÄn tvÄ forsknings- och utvecklingsprojekt, DemensvÄrd i Blekinge (DIBS) och The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). I studien anvÀndes instrumenten ADL-trappan, Bergerskalan samt MMT.

Bakgrund: LÀkemedel Àr den vanligaste medicinska behandlingsformen för Àldre mÀnniskor. Oftast anvÀnds lÀkemedel mot hjÀrt- kÀrlsjukdomar, sömnproblem, psykofarmaka och smÀrtstillande. Förutom de avsedda effekterna av dessa lÀkemedel kan de Àven orsaka biverkningar som yrsel och konfusion vilket i sin tur kan leda till fallolyckor. Fallskador kan ge personer som har fallit sÄvÀl fysiska som psykiska besvÀr och orsaka ett onödigt lidande. Genom att öka kunskapen om den problematik som kan uppstÄ vid lÀkemedelsanvÀndning hos Àldre personer, skulle risken och lidande för Àldre personer relaterade till fall kunna minska.